Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %. Svarsfrekvensen bland boendestödjarna var 63 %. Studien ger en överblick hur verksamheterna inom boendestöd i Värmland och Dalsland arbetar med kompetens och evidens. Studiens resultat visade att majoriteten av personal inom boendestöd i Värmland och Dalsland hade den utbildning som fanns att tillgå för att jobba inom socialpsykiatrin, vilket är vård- och omsorgsutbildning. För att få reda på hur det ser ut med kompetensutveckling i kommunerna slogs tre frågor samman och bildade ett index. De flesta kommuner i studien hade kompetensutvecklingsplaner och studien visade ingen skillnad mellan stora och små kommuner. Personalen hade en positiv attityd till hur genomförandeplaner används. När det gäller att arbeta med ny forskning bör det enligt studiens resultat ske en förändring då det var få som hade en positiv attityd till hur ny forskning tas in i arbetet. / The purpose of the study was to identify preconditions for housing support within competence and evidence- based work in Värmland and Dalsland. We used a quantitative method with questionnaires. The study was directed to unit managers in social psychiatry and its staff working in housing support for clients in their own homes. Two questionnaires were maid, one which was directed to unit managers and the other towards staff. A total of 23 municipalities were asked to participate in the study and of the 17 municipalities that responded to the questionnaire giving a response rate of 74%. The response among using support was 63%. The study provides an overview how competence and evidence- based work are used of housing support in Värmland and Dalsland. The results of the study show that the majority of staff in housing support in Värmland and Dalsland has the education that is available to work in social psychiatry, which is health and social care education. Most municipalities in the study has development plans, and there is no difference between large and small municipalities. The test gave a positive result showing a high reliability value. The staff had a positive attitude towards the execution plans used in work. When it comes to working with new research a change should take place according to the result of the study because the attitude was not positive how new research are used in work.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse. / The overall aim of the study was to investigate housing support from a politician’s perspective and why some municipalities chose to introduce a fee for the housing support. Qualitative data collection methods were used in the form of semi-structured telephone interviews with politicians in different municipalities in Sweden. The data collected were analyzed with thematic analysis and divided into four main themes: independence, home help assistance, fees for assistance and support free of charge. The theoretical frame was empowerment theory. The results showed that all municipalities agree that housing support is important in the individual's life and contributes to increased independence. The result showed further that that the municipalities' reasoning differs very much concerning the fees. Some municipalities consider that the municipality's economy is of significant importance when introducing the fees while some considers that the economy has no significance.

The thesis summarizes the situation on mortgage market in the Czech republic from the 90th of the 20th century till present time, reasons for the mortgage boom. It informs about the state support of housing (incentives, state programmes), state residential conception.It defines kinds of morgage and gives its characteristics, informes about the phases of mortgage arrangement, scoring method for client evaluation and regulative standards for bank risk management. It shows housing and mortgage in statistics.There are mentioned the actual results of financial competition and influence of American mortgage crisis on the Czech mortgage market.In conclusion,it states the trends in the Czech mortgage market.

For centuries women have experienced domestic violence from men they know, as a consequence of which many turn to public services for support. Traditionally, these services have failed to provide adequate support, yet it is through these interactions with the services that abused women's lives are shaped and defined. Service providers therefore need to hear their voices in order to develop effective support services that enable survivors to 'move on' with their lives. A government initiative ¬- the Supporting People Programme (SPP) - has the potential to ensure that housing support providers develop their services in this manner. The main aim of the SPP is to place service users at the 'heart' of the system through user participation. Whilst this is certainly a step in the right direction, my concern is whether this actually happens or whether services adopt a tokenistic approach to user participation that marginalises and silences women survivors. My primary research question, therefore, is: 'What is the impact of the SPP on women survivors of domestic abuse?¿ Using a research design that included document analysis, observation and semi-structured interviews, I argue that the SPP has the potential to improve the lives of survivors and even to ameliorate, if not eradicate, domestic abuse. However, far from achieving this, the SPP through lack of commitment to ensuring that services actually meet the funding requirement of user participation continues to marginalise and silence the voices of women survivors.

Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt socialt problem i Sverige som ibland leder till dödliga konsekvenser och andra sociala konsekvenser för de utsatta. Forskning bevisa att två sociala konsekvenser av våld mot kvinnor i nära relationer är fattigdom och hemlöshet. Detta för att de flesta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer bruka även utsättas för ekonomiskt våld. Boende kan vara ett problem för våldsutsatta kvinnor pga. exempelvis deras dåliga ekonomiska läge. Syftet med studien var att undersöka de professionellas upplevelse och erfarenheter av hur socioekonomiska faktorer som boende och ekonomi kan dröja uppbrottsprocessen från våld i nära relationer och om det förekommer utmaningar kopplade till dessa faktorer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studien genomförs med kvalitativ metod genom tematisk semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter. Det empiriska materialet analyseras med olika teorier såsom gatubyråkrati, organisationsteori och makt. Resultatet bevisa att det ekonomiska och det akuta boendebehovet bruka alltid lösa sig, men lösningen till det långsiktiga boendebehovet blir svårare, del pga. faktorer utanför socialtjänstens kontroll, som exempelvis bostadsbristen som drabbar hela landet. Resultatet uppmärksamma även vikten av kunskap om våld i nära relationer bland de professionella som jobba med våldsutsatta kvinnor samt andra människobehandlande organisationer. Slutligen, visa resultatet att de professionella möter några utmaningar i arbetet med att bestå våldsutsatta kvinnor med ekonomi och boende, nämligen, brist på kunskap, begränsade resurser, hög arbetsbelastning och avsaknad av konkreta direktiv från politiker om hur arbetet med våldsutsatta kvinnor ska utformas och genomföras. / Domestic violence against women is a serious social problem in Sweden, and sometimes leads to deadly consequences or other social consequences för the victims. Research shows that two of the social consequences of domestic violence against women are poverty and homelessness. This is due to the fact that most women who are victims of domestic violence usually also suffer economic abuse from their partners. Housing can be an issue för domestic violence victims because of their poor financial status among other reasons. The social services has the utmost responsibility to assist women who have been victims of domestic violence. The aim of this study was to investigate social workers understanding and experiences of how factors such as housing and poor financial status can delay the breakup process för women suffering domestic abuse from their partners, and if any challenges arise when working to meet these abused women's housing and financial needs. A qualitative method was used to collect data from five social workers through thematically semi-structured interviews. The results, which are presented in various themes, were analysed using theories such as street level byråcracy, organisation theory and power. The results shows that the social services usually meet the financial and immediate housing needs of these abused women but the long term housing solutions are usually a challenge, and this is mostly due to general housing shortages in Sweden. The results also highlights the importance of basic knowledge about domestic violence among social workers in particular and other human-serviceorganisations in general. Finally, the study brings to light some of the challenges that social workers encounter when working to meet domestic abused women's financial and housing needs, which are: limited knowledge about domestic violence and its consequences, limited resources, high workload and lack of concrete directives and guidelines from the government about how to suppor t and work with victims of domestic violence.

This diploma thesis was devoted to the topic: Support of independent living as a form of field social work. I focused on the typology of disability, Company DUHA, z.ú. and types of benefits for people with disabilities. I dealt with the differences between independent housing support and sheltered housing and social services for people with disabilities. The main aim of my diploma thesis was to find out, if the clients are satisfied with the service of independent housing support and what are the most benefial aspects of this service. Another goal was to find out how satisfied are the family members of clients using the independent housing support service with this social service. To find out he major goal of the thesis I used the technique of structured interview, which included 8 questions. The thesis is divided into 7 chapters. I consider chapter seven to be the most important, in where I present the results of the survey. It is evident that clients who use the Company DUHA, z.ú and their family members are satisfied with the service.

Återhämtning som begrepp återkommer ofta inom socialpsykiatriskt arbete, men vad återhämtning innebär kan skilja sig mellan medicinska respektive sociala och psykologiska diskurser. I denna studie intervjuas sju respondenter som är yrkesverksamma i socialpsykiatriska verksamheter, för att identifiera främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metod, med påföljande tematisk analys. Resultaten av studien sammanfattas i fyra kärnteman som främst behandlar ekonomi, ansvar, meningsfullhet, samt relationer och identitet. I dessa teman identifieras främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning. Den huvudsakliga slutsatsen som denna studie visar på är att ekonomi är den aspekt som i högsta grad påverkar återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete idag. / Recovery is an often-recurring term within the field of social psychiatry. However, the medical and the social and psychological discourses have conflicting definitions of what recovery entails. In this study seven respondents who are working within social psychiatric agencies have been interviewed, in order to identify aspects which are promoting versus impeding recovery from severe mental health problems within social psychiatric work. This study applies a qualitative method, with a subsequent thematic analysis. The results are summarised using four core themes, which mainly relates to economy, responsibility, meaningfulness, as well as relationships and identity. Within these four themes aspects that are either promoting or impeding recovery are identified. The primary conclusion of this study suggests that economy is the aspect that most impacts recovery from severe mental health problems within social psychiatric work today.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas. / Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll. Resultatet av studien påvisar att återhämtning innebär att den enskilde har möjligheten att återhämta sig från det kaotiska tillståndet samt att den enskilde tar makten över sitt liv. Återhämtning innebär utveckling och att den enskilde är självständig trots att en del av symptomen är varaktiga. Arbetet med återhämtning handlar om att lita på den enskildes förmåga och inte ge upp hoppet. Att se människan bakom symtomen och sjukdomen och därefter lyfta fram det friska. Återhämtning nås genom att den enskilde själv medverkar i sin egen återhämtning, är aktiv och villig att åstadkomma en förändring. / This study aims to increase understanding of how housing supporters describe their everyday work with the users' recovery at two sheltered housing, in Social Psychiatry perform purity of Skärholmens District Administration. We interviewed eight housing supporters. The selection of respondents was made based on a quota sample, four housing supporters from Frösätra and four from Solholmen. We did semi-structured interviews with all housing supporters and designed an interview guide. The interview guide affects phenomena such as how staff describes the concept of recovery and work on recovery. How the recovery is accessed and how staff describes their role. The results of this study demonstrated that recovery means that the individual has the ability to recover from the chaotic state, and that the individual will take charge of their lives. Recovery involves the development that the individual is autonomous although some symptoms are lasting. The work of recovery is about trusting the individual capacity and to not give up hope, to see the person behind the symptoms and the disease and highlight the healthy. Recovery achieved by the individual themselves take part in their own recovery, are active and want to make a change.