Bakgrund och syfte: Implementeringen av HR analytics är mycket låg trots att forskning visar på att användandet av HR analytics leder till bättre beslut i organisationer. Syftet med studien var att undersöka HR analytikers uppfattning av hinder bakom den begränsade framväxten. Metod: Sex HR analytikers semistrukturerade intervjuer analyserades genom en tematisk analys. Analysen var induktiv med inslag av deduktion. Resultat: Det råder en kompetensbrist inom området. Hinder för framväxten har visat sig vara HR analytikers tvivel på sin egen förmåga att arbeta databaserat, brist på ledningsstöd, brister i mjukvara, kompetens- och utbildningsbrist samt informationsbrist. HR analytics ger en högre legitimitet för professionen vilket också pekar mot ett ökat framtida användande. HR analytics har också resulterat i ett större inflytande hos ledning och chefer. Slutsatser: Studien talar för en utbildningssatsning där fokuset inte enbart bör ligga på de `hårda ́ kompetenserna utan också på de `mjuka ́ såsom förändringsledning, storytelling och kommunikation.

No description available.

Bakgrund: Efter Covid-19 pandemin har den flexibla arbetsformen ökat i popularitet. Tidigare forskning visar att arbetsformen både kan främja och motverka upplevelsen av work-life balance. Dessutom är nyttjandet av ett flexibelt arbete en genusfråga, eftersom förväntningarna på män och kvinnor är olika gällande varför de väljer att nyttja flexibiliteten. Kvinnans status på arbetsmarknaden riskeras att nedvärderas vid användningen av ett flexibelt arbete, vilket väcker behov av vidare forskning. I dagsläget finns ett kunskapsgap inom ämnet work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, beskriva HR-medarbetaresupplevelse av work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds. Metod: Studien genomförs med en deduktiv forskningsansats, en komparativ forskningsdesign samt ett tolkande förhållningssätt. Syfte och frågeställningar formuleras utifrån en dokumentanalys och befintlig inferens. En litteraturöversikt leder till studiens teoretiska ramverk som i sin tur lyfter tre huvudteman. Empiri samlas in genom tio semistrukturerade intervjuer, som sedan analyseras genom en tematisk dataanalys. Analysen av data resulterar i slutsatser och bidrag till teori och praktik. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. Slutsats: Studiens resultat beskriver att informanterna upplever att den flexibla arbetsformens fördelar väger tyngre än dess nackdelar. En tydlig majoritet av informanterna uppskattar arbetsformen och alla belyser att den hjälper skapa en work-life balance. För att överkomma arbetsformens nackdelar krävs fasta rutiner och en inre disciplin. Därtill är chefsstöd, samt tydliga förväntningar och riktlinjer viktigt. Gällande jämställdhetsperspektivet finns ingen skillnad mellan könen vid ett flexibelt arbete i en svensk kontext. / Background: After the Covid-19 pandemic flexible work has increased in popularity. Previous research shows that flexible work both can promote and discourage the experience of work-life balance. In addition, the use of flexible work is a gender issue, as the expectations for men and women are different. The status of women in the labor market is at risk of being devalued when flexible work is used, which raises the need for further research. Currently, there is a knowledge gap within the subject of WLB when flexible work is offered, from an equality perspective. Purpose: The purpose with this study is to, from a gender perspective, describe HR employees' experience when flexible working conditions are offered. Method: The study has a deductive approach, comparative research design and an interpretive approach. The study's purpose and research questions are based on a document analysis. A literature review leads to the study’s theoretical framework. Empirical data is collected through ten semi-structed interviews, which are then analyzed through a thematic data analysis. The analysis of the data results in conclusions and contributions to theory and practice. Lastly, proposals for further research are presented. Conclusion: The study shows that the informants feel the advantages of flexible work outweigh its disadvantages. A clear majority of the informants appreciate the way of working and all highlight that it helps create a WLB. In order to overcome the disadvantages of the working form, fixed routines and an inner discipline are required. In addition, managerial support, as well as clear expectations and guidelines are important. Regarding the gender equality perspective, there is no difference between the genders in flexible work in a Swedish context.

Bakgrund: Globaliseringen har föranlett en ökning av multinationella företag. De multinationella företagen har genom olika internationaliseringsstrategier fått en framstående roll som starka aktörer på det globala planet. Internationaliseringsstrategierna ses som nödvändiga för att bibehålla konkurrenskraftighet i en föränderlig värld. Dock ses en avsaknad av HR funktionens integrering i förhållande till multinationella företags internationalisering i teorin. Syfte: Att beskriva till vilken grad HR funktionen i multinationella företag är internationaliserad i förhållande till struktur, strategi och kultur. Metod: Studien tillämpar en induktiv ansatsmetod med inslag av deduktion, deduktionen representeras genom en inramning av syftet som gjorts för att skapa en viss förförståelse. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. I studien har empirin samlats in genom tre datainsamlingsmetoder: semistrukturerad intervju, dokumentundersökning samt skriftlig strukturerad intervju. Empirin har vidare tillsammans analyserats genom en tematisk analys. Den tematiska analysen genererade tre huvudteman: Moderlandets påverkan i multinationella företag, Lokala anpassningar i en internationell kontext och Globala utmaningar i en föränderlig värld. Respektive huvudtema innehåller tre underteman, som förankrades i relevant teori. Studien präglas av konstruktionism och ett tolkande förhållningsätt. Slutsats: HR funktionen i multinationella företag är till viss grad internationaliserad i förhållande till struktur, strategi och kultur. Vidare ges en beskrivning i form av en slutgiltig modell som visar faktorer som främjar och hämmar graden. / Background: Globalization has led to a rise of multinational companies. Through various internationalization strategies, multinational companies have gained a prominent role as strong players on the global stage. Internationalization strategies are seen as necessary to maintain competitiveness in a changing world. However, there is a lack of integration of the HR function in relation to the internationalization of multinational companies in theory. Purpose: To describe the degree to which the HR function in multinational companies are internationalized in relation to structure, strategy and culture. Method: The study applies an inductive approach with elements of deduction, the deduction is represented by a framing made to create a certain pre-understanding. The study is a case study of a qualitative nature. In the study, the empirical data has been collected through three data collection methods: semi-structured interview, document review and written structured interview. The empirical data has furthermore been analyzed together through a thematic analysis. The thematic analysis generated three main themes: the influence of the motherland in multinational companies, local adaptations in an international context and global challenges in a changing world. Each main theme contained three sub-themes, which were embedded in relevant theory. The study is characterized by constructionism and an interpretive approach. Conclusion: The HR function in multinational companies is to some extent internationalized in terms of structure, strategy, and culture. Furthermore, a description is given in the form of one final model showing factors that promote and inhibit the degree of internationalization.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjechefer upplever sina förutsättningar att leda och fördela arbetet i offentlig organisation samt hur de upplever sitt stöd från HR. Vi såg ett gap kring det valda syftet och ville undersöka det vidare. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med sju första linjechefer. Organisationen är stor och belägen i Mellansverige. Efter att alla intervjuer genomförts sammanställdes och analyserades resultaten i förhållande till tidigare forskning och annan litteratur, för att se om den insamlade empirin överensstämde med det teoretiska ramverket. Det framkommer varierande svar från första linjecheferna, vissa upplever att de har goda förutsättningar i sin roll medan andra inte upplever det. Vid frågan om förväntningar på HR svarar vissa att de upplever bristande stöd och tycker att det finns en viss kompetensbrist, medan andra är nöjda med sitt stöd från HR och får svar snabbt med bra återkoppling. Det framgår även att relationen mellan HR och linjecheferna är betydelsefull, men att det finns önskan om ett mer närvarande HR stöd. I det stora hela upplever vi att första linjecheferna är generellt nöjda med deras arbetssituation idag, men att det finns förslag på förbättringar. / The purpose of this study is to investigate how first-line managers perceive their conditions to lead and distribute work in a public organization and how they perceive their support from HR. We saw a gap around the chosen purpose and wanted to investigate it further. The study was conducted using a qualitative method where interviews was carried out with seven first-line managers. The organization is large and located in central Sweden. After all interviews were completed, the results were compiled and analyzed in relation to previous research and other literature, to see if the collected empiricism was consistent with the theoretical framework. There are varying answers from the first-line managers, some feel that they have good conditions in their role, while others do not. When they were asked about expectations from HR, some responded that they experienced a lack of support and think there is a certain lack of competence, while others were satisfied with their support from HR and received answers quickly with good feedback. It also appears that the relationship between HR and the line managers is important, but there is a desire for more present HR support. Overall, we feel that the first-line managers are generally satisfied with their work situation today, but that there are suggestions for improvements.

The diploma thesis deals with the topic of current trends in the process of recruiting employees in the organization. Recruiting employees is an important process for HR professionals and for the entire organization. Recruitment is classified as a personnel activity. First the diploma thesis characterizes personnel activities, especially the process of recruiting staff and the individual steps of the activity. Then the latest trends in the process of recruiting are presented, as the trend in the development of information technology is reflected in recruitment. The current era of digitization and development of information technology brings new conveniences and tools that can be used not only in the actual recruitment, but also in the next steps of recruitment. Attention is also paid mainly to the methods, partial methods and tools that are used in this area for individual methods. Significant attention is focused on building the employer's brand and at the same time personnel marketing. Personnel marketing is an important element for building an employer's brand and is key in the process of recruiting employees. Building an employer's brand is an essential activity for creating a good image and awareness of a potential candidate. Part of the thesis is a description of a research survey, which...

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Det allmänna forskningsfältet om personalomsättning är nyanserat då det påvisar både positiva och negativa konsekvenser av personalomsättning. Samma forskningsfält inom konsultbranschen har däremot alltjämt brist på nyanserad forskning. I stället framställer det personalomsättning som negativt och fokuserar enbart på hur konsultföretag ska arbeta för att behålla anställda. Samtidigt är managementkonsultföretag i behov av numerisk och funktionell flexibilitet, där personalomsättning kan utgöra en del i att uppnå dessa. Även HR-aktiviteter har visat sig vara viktiga för konsultföretags flexibilitet och konkurrenskraft. Frågetecken uppstår därmed kring vilka HRaktiviteter som bidrar till managementkonsultföretagens flexibilitet, samt huruvida personalomsättning i managementkonsultföretag egentligen är så negativt som forskningsfältet i branschen menar. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalomsättning påverkar numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag. För att förstå detta ämnar studien även till att undersöka vilka HR-aktiviteter som bidrar till numerisk respektive funktionell flexibilitet. Detta med en förhoppning om att generera en nyansering till konsultbranschens forskningsfält, som idag inte antar en nyanserad syn på personalomsättning. Studien är en kvalitativ flerfallstudie där empiriskt material har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med partners och chefer från sju managementkonsultföretag i Sverige. Studien tar avstamp i ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt och med en iterativ ansats. Slutligen har den empiriska datan analyserats genom en tematisk analysmetod. Personalomsättning påverkar managementkonsultföretags numeriska och funktionella flexibilitet positivt, då det bland annat möjliggör ett lämpligt antal konsulter med högkvalitativ kompetens i företagens karriärstegar. Numerisk och funktionell flexibilitet påverkas dock även negativt av personalomsättning då det komplicerar för managementkonsultföretagen att möta efterfrågan samt att viktiga nyckelkompetenser går förlorade. Det onyanserade forskningsfältet om personalomsättning i konsultbranschen framställer därmed inte en helt korrekt bild av verkligheten. I stället kan konstateras att det nyanserade allmänna forskningsfältet om personalomsättning är mer applicerbart för denna studie. Slutligen, de HR-aktiviteter som bidrar till numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag är arbetsgivarvarumärke, rekrytering, utbildning samt exit-hantering. / The general field of research on employee turnover is nuanced as it demonstrates both positive and negative consequences of employee turnover. The same field of research in the consulting industry, on the other hand, still lacks nuanced research. Instead, it presents employee turnover as negative and focuses only on how consulting firms should work to retain employees. At the same time, management consulting firms need numerical and functional flexibility, where employee turnover can be a part of achieving these. HR activities have also proven to be important for consulting firms' flexibility and competitiveness. Question thus arises as to which HR activities contribute to the flexibility of management consulting firms, and whether employee turnover in management consulting firms is as negative as the research field in the industry believes. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employee turnover affects numerical and functional flexibility in management consulting firms. To understand this, the study also aims to investigate which HR activities contribute to numerical and functional flexibility. This with a hope of generating a nuance to the consulting industry's research field, which today does not adopt a nuanced view of employee turnover. The study is a qualitative multiple-case study where empirical material has been collected through semi-structured interviews with partners and managers from seven management consulting firms in Sweden. The study is based on a hermeneutic scientific approach and with an iterative approach. Finally, the empirical data have been analyzed using a thematic analysis method. Employee turnover has a positive effect on management consulting firms' numerical and functional flexibility, as it enables, among other things, a suitable number of consultants with highquality competence in the firms' career ladders. However, numerical and functional flexibility is also negatively affected by employee turnover as it complicates for management consulting firms to meet demand and that important key competencies are lost. The nuanced research field on employee turnover in the consulting industry thus does not present a completely correct picture of reality. Instead, it can be stated that the nuanced general research field on employee turnover is more applicable for this study. Finally, the HR activities that contribute to numerical and functional flexibility in management consulting firms are employer branding, recruitment, training and exit management.

En stor del av den arbetsföra befolkningen drabbas någon gång under sitt arbetsliv av hälsobesvär. För att möjliggöra ett hållbart arbetsliv finns det lagstadgade krav på arbetsgivaren att genomföra arbetsanpassningar, för att motverka hälsobesvär och för att sjukskrivna medarbetare ska kunna återgå i arbetet. Dock omfattar forskningen sällan HR-funktionen och därför har vi valt att undersöka hur individer i en HR-funktion upplever sin roll vid arbetsanpassning för sjukrivna medarbetare. Studien är avgränsad till att endast omfatta arbetsanpassning vid återgång i arbete. Med en kvalitativ metod har åtta intervjuer genomförts med informanter i en HR-funktion. Resultatet i studien visar att individer i HR-funktionen är en högst delaktig och viktig aktör med en samordnande funktion. / A large part of the workforce suffers from health issues at some point during their work life. As a result, there are statutory requirements for the employer to carry out work adjustments, partly to counteract health problems and so that employees on sick leave can return to work. However, research rarely covers the HR-function and therefore we have chosen to investigate how individuals in the HR-function perceives its role when work is modified for employees on sick leave. This study is limited to modified work when an employee on sick leave will return to work. Through a qualitative method were eight interviews conducted with informants in an HR-function. The results of the study show that individuals in an HR-function is a highly involved and important actor with a coordinated function.

Det är HR:s uppgift att föra samman organisationens mål och uppdrag med de mänskliga resurserna. Att medarbetarna är organisationens viktigaste resurs är en etablerad uppfattning. Studien undersökte hur individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn upplever sin mångsidiga roll vad gäller att skapa värde för och tillgodose förväntningar hos olika aktörer inom organisationen. Vidare undersökte studien hur individer med dessa befattningar beskriver sina roller samt hur de upplever att växla mellan de olika rollerna. Studien är genomförd på åtta individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett tematiskt upplägg. Ulrich och Brockbanks normativa teori om värdeskapande HR, Goffmans dramaturgiska perspektiv, Katz och Kahns teori om rolloklarhet och rollkonflikt i kombination med tidigare forskning inom ämnet har använts för att förstå respondenternas upplevelser av sina arbetsroller. Resultatet av studien visar att HR:s mångsidiga roller upplevs olika, rollens frihet ses som positivt dock upplevs tid- och resursaspekten ibland som utmanande. Fyra huvudroller har definierats: en arbetsledande roll, en verksamhetsutvecklande roll, en medmänsklig roll samt en administrativ roll. Upplevelserna av att växla mellan de olika rollerna ses som både givande och utmanande. Studien visar att respondenterna upplever att de har goda förutsättningar att skapa värde för organisationen, framförallt genom stöttning och att ge olika perspektiv inom exempelvis arbetsrättsliga frågor eller personalrelaterade frågor.