Vi lever idag i en värld som ständigt är under förändring och det gör att vi behöver anpassa oss därefter. Det är en värld och ett samhälle som skiljer sig markant från de åren då man introducerade hem- och konsumentkunskap. Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna lärares uppfattningar om ämnet hem- och konsumentkunskaps innehåll och status har förändrats över tid.                        Med hjälp av intervjuer från erfarna hem- och konsumentkunskapsslärare försöker jag få en insyn i hur ämnet har förändrats. Arbetet har en teoretisk förankring i det humanekologiska synsättet. Där syns ett tydligt samband mellan människan, dess natur och omgivning, då det skapar en helhet i vårt samhälle och tillvaro.                        I resultatet och analysen av undersökningen kan man tydligt se att lärarna uppfattar att ämnet hem- och konsumentkunskap har genomgått stora förändringar från 1985–2024 vilket kan kopplas att ämnet har genomgått hela sex kursplaner över denna tid. I undersökningen får man även fram ett tydligt svar angående ämnet hem- och konsumentkunskaps status. Lärarna uppfattar det som att statusen är låg när det pratas om timplan, men ser de till statusen bland eleverna uppfattas den var mycket positiv över åren.    Nyckelord: hem-och konsumentkunskap, home economics, konsumtion, timplan, humanekologi

Det är allmänt känt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen på allvar slog igenom under -50 och 60-talet. På senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen är dominerande råder det inga tvivel om men det är viktigt att alternativ turism såsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hållbar. Vandringen mot toppen är lång och brant för den ekologiskt hållbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar åt sig nästan all energi från solljuset. Det innebär att den ekologiskt hållbara turismen måste kämpa i hård konkurrens med de andra aktörerna på marknaden. Aktörer som i dagsläget och även i fortsättningen kommer vara starkare, men det säger inte att det inte finns plats för ekologiskt hållbar turism. Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp både skrämmande exempel där varumärket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rätt använd ekoturism som ett verktyg för värnande av biologisk mångfald. Den litterära granskningen redogör för betydelsen av ekologiskt hållbar turism och vad som kan göras för att nå dit. En enkätundersökning gjordes i sydvästra Sverige med syfte att ta reda på hur folket ser på ekologiskt hållbar turism. Vissa intressanta skillnader fanns mellan personer av samma kön och kvinnor gentemot män, men glädjande var att de flesta av dem 136 svarande trodde eller hoppades att den ekologiskt hållbara turismen har en ljus framtid att gå till mötes. I Sverige har vi idag 81 av Naturens Bästa godkända ekoturistarrangörer. Trots skuggan från de större verksamheterna verkar det finnas tillräckligt med ljus och plats för den ekologiskt hållbar turismen att slå sig in på marknaden.

<p>With accelerating urbanization it is crucial to understand how urban ecosystems play a part in generating ecosystem services for urban dwellers, such as clean water, spaces for recreation, stress relief and improved air quality. An equally important question relate to who gets to enjoy these benefits, i.e. the distribution of ecosystem services, and how issues of power and equity influence the management of ecosystems. Through case studies from the urban landscape of Stockholm, this doctoral thesis engages with these perspectives through combining ecological theory with social theory, including social network analysis, actor-network theory and social movement theory. Strategies for how to improve urban ecosystem management are presented along with frameworks for how to analyze issues of power and equity in relation to natural resource management.</p><p><b>Paper I </b>shows that ecosystem management can be studied through analyzing the structure of social networks, i.e. the patterns of relations between agencies, stake-holders and user groups. <b>Paper II</b> and <b>Paper III</b> analyze, based on a network survey of 62 civil society organizations and in-depth interviews, a transformational process of how an urban local movement managed to protect a large urban green area from exploitation (The Stockholm National Urban Park). <b>Paper IV</b> discusses, based on several case studies from Stockholm, a conducive network structure for linking managers and user groups (e.g. allotment gardens, cemetery managers, and urban planners) across spatial ecological scales so as to improve urban green area management. <b>Paper V</b> presents a framework to analyze the social-ecological dynamics behind the generation and distribution of ecosystem services in urban landscapes.</p><p>The thesis points towards the notion of "a social production of ecosystem services" and argues for deeper engagement with urban political ecology and critical geography to inform governance and collective action in relation to urban ecosystems.</p>

<p>The aim of this thesis is to identify how forest management in Tanzania can contribute to global climate change mitigation while improving livelihoods of forest-dependent communities.</p><p>A mechanism for reducing emissions from deforestation and forest degradation (REDD) is meant to slow increases of atmospheric CO₂ while channelling funds to developing countries. In Tanzania, pioneering work in participatory forest management (PFM) has promoted local-level control over forest resource use. The purpose of this study is to contribute to a linkage between REDD and PFM that maximises benefits for communities, forests and global climate.</p><p>Three PFM projects with relation to REDD have been studied, primarily using semi-structured interviews with villagers, district officials, project facilitators, researchers, consultants and policy-makers. Analysis consists of comparing experiences at different levels and putting them in the theoretical context of climate change and forest conservation.</p><p>The study identifies several issues: local and central government institutions cannot ensure equitable benefit sharing; cross-sectoral co-ordination to address fundamental causes of the problems is lacking; participation of local communities is not satisfactory.</p><p>However, the process is at an early stage. Current activities will hopefully contribute to a future framework that properly addresses these and other obstacles. If this is accomplished, PFM and REDD can complement each other in a positive way.</p>

With accelerating urbanization it is crucial to understand how urban ecosystems play a part in generating ecosystem services for urban dwellers, such as clean water, spaces for recreation, stress relief and improved air quality. An equally important question relate to who gets to enjoy these benefits, i.e. the distribution of ecosystem services, and how issues of power and equity influence the management of ecosystems. Through case studies from the urban landscape of Stockholm, this doctoral thesis engages with these perspectives through combining ecological theory with social theory, including social network analysis, actor-network theory and social movement theory. Strategies for how to improve urban ecosystem management are presented along with frameworks for how to analyze issues of power and equity in relation to natural resource management. <b>Paper I </b>shows that ecosystem management can be studied through analyzing the structure of social networks, i.e. the patterns of relations between agencies, stake-holders and user groups. <b>Paper II</b> and <b>Paper III</b> analyze, based on a network survey of 62 civil society organizations and in-depth interviews, a transformational process of how an urban local movement managed to protect a large urban green area from exploitation (The Stockholm National Urban Park). <b>Paper IV</b> discusses, based on several case studies from Stockholm, a conducive network structure for linking managers and user groups (e.g. allotment gardens, cemetery managers, and urban planners) across spatial ecological scales so as to improve urban green area management. <b>Paper V</b> presents a framework to analyze the social-ecological dynamics behind the generation and distribution of ecosystem services in urban landscapes. The thesis points towards the notion of "a social production of ecosystem services" and argues for deeper engagement with urban political ecology and critical geography to inform governance and collective action in relation to urban ecosystems.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

<p>Genetic resources are vital to all people, but especially the poor. They are also important for biodiversity, in turn a key factor in sustainable development. Since 1980, the bio industries have utilized genetic resources in their work, for example on pharmaceuticals, and patented their findings. This has created mistrust and malcontent among biodiverse poor countries in the South. To promote biodiversity protection and ensure access to and fair and equitable sharing of the benefits from the usage of genetic resources, the Convention of Biological Diversity requests an international regime. Negotiations for the Access and Benefit Sharing regime began in 2001 and have intensified as its end date, 2010, draws nearer.</p><p>People in Babati, Tanzania are as dependant on traditional medicine, which utilizes wild genetic resources, as they are on modern medicine. The status in the regime of communities such as those of Babati is principally important if sustainable development is to be reached. The greatest issue for the model currently under negotiation to deal with in order to truly promote sustainable development is equity.</p>

Genetic resources are vital to all people, but especially the poor. They are also important for biodiversity, in turn a key factor in sustainable development. Since 1980, the bio industries have utilized genetic resources in their work, for example on pharmaceuticals, and patented their findings. This has created mistrust and malcontent among biodiverse poor countries in the South. To promote biodiversity protection and ensure access to and fair and equitable sharing of the benefits from the usage of genetic resources, the Convention of Biological Diversity requests an international regime. Negotiations for the Access and Benefit Sharing regime began in 2001 and have intensified as its end date, 2010, draws nearer. People in Babati, Tanzania are as dependant on traditional medicine, which utilizes wild genetic resources, as they are on modern medicine. The status in the regime of communities such as those of Babati is principally important if sustainable development is to be reached. The greatest issue for the model currently under negotiation to deal with in order to truly promote sustainable development is equity.

<p>Legislation on benefit sharing dates back to 1992 and the commandment of the UNConvention on Biological Diversity, hence implementation still has few cases to fall back on(CBD, 1992). The case study of the project ProBenefit presented by the thesis highlights howlack of deliberation can undermine a democratic process. The objective of the thesis is thatProBenefit’s attempt to implement the standards of the CBD on access and benefit sharingwill highlight not only problems met by this specific project, but difficulties that generallymeet democratic processes in contexts of high inequality. To define if the project ProBenefitsucceeded in carrying out a deliberative process the project will be analyzed by the criteria:access to information, representation, legitimacy and involvement.The population in the project area of ProBenefit had a long history of social marginalization,which made it hard for foreign projects to gain legitimacy. The lack of independentorganizations and the late establishment of the project, which resulted in time shortage, madeit impossible to prevent the distrust of the local population. The failure of the projectcoordinators to ensure active participation of all stakeholders resulted in a late and lowinvolvement of the local participants. The absence of independent organization also madedemocratic legitimacy of the process questionable. Even if ProBenefit had a vision ofdemocratic deliberation the project was unable to break down the prevailing unequal powerdistribution which resulted in an unsustainable process and failure. The conclusion of thethesis is that the attainment of deliberation foremost depends on how a project deals with theexisting distribution of power and how it succeeds in involving all stakeholders.</p>

Environmental problems can have an impact on both the ecological and social spheres for people; yet, depending on social status, the impacts might be felt differently. Latin America is a continent deeply affected by environmental conflicts and inequalities, which continues to affect indigenous peoples in the region. In this study, environmental justice was used as an analytical tool to examine news articles from Ecuador's El Universo, Chile's La Tercera, and Bolivia's La Razón through a qualitative content analysis. The study's goal is to contribute to the debate on environmental justice. It will be accomplished by: (1) identifying recurring topics throughout the newspaper columns on ecology, the environment, and indigenous peoples; and (2) analyzing whether these topics can be addressed in the field of environmental justice. Because it has its roots in a social movement, the definition of environmental justice is broad and varied which is further discussed in this study.  Environmental justice is also a growing focal point within the political and academic arena that it's mentioned in this study.  The findings showed that ecological modernization, sustainable development, and attributing monetary value to nature are recurring themes. Mining, seed, and land rights are also mentioned as issues affecting indigenous peoples in the region. Finally, I argue that the results demonstrate that these issues can and should be addressed in environmental justice discussions. In this regard, I believe that environmental justice can be used to connect issues of equality, social injustice, and environmental issues. More research, however, is required before environmental justice can be considered an interdisciplinary field. Finally, I want to emphasize that environmental justice is a topic that can help to develop new perspectives in societies all over the world, motivate actors to act quickly, and connect social inequalities and environmental issues. / Miljöproblem kan idag påverka den ekologiska och den sociala sfären för människor, beroende på social status kan konsekvenserna dock upplevas olika. Latinamerika är en kontinent som är djupt påverkad av miljörättvisekonflikter och ojämlikheter, som till stor del påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. I denna studie har miljörättvisa använts som ett analytiskt verktyg för att studera nyhetsinslag av tre tidningar i Latinamerika. Definitionen av miljörättvisa är bredd och varierad eftersom den har sina rötter i en social rörelse. Miljörättvisa är vidare ett växande huvudområde inom den politiska och akademiska arenan som analyseras i studien. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från El Universo från Ecuador, La Tercera från Chile och La Razón från Bolivia. Syftet med studien är att bidra till debatten om miljörättvisa. Det kommer att göras genom att; (1) redogöra vilka ämnen som är återkommande i tidningarnas kolumner av ekologi, miljön och ursprungsbefolkningar och (2) analysera om dessa ämnen kan behandlas inom temat miljörättvisa. Resultatet visar på att ekologisk modernisering, hållbar utveckling och att ge naturen ett monetärt värde är återkommande ämne. Gruvarbeten, frö- och lands rättigheter pekas även ut som konflikter som påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. Slutligen argumenterar jag att resultaten pekar på att dessa ämnen både kan och bör behandlas inom miljörättviseteman. Avslutningsvis menar jag på miljörättvisa kan användas som ett hjälpmedel för att koppla samman frågor om jämlikhet, sociala orättvisor och miljöproblem. Ytligare forskning behövs dock för att miljörättvisa ska anses som ett tvärvetenskapligt område. Avslutningsvis menar jag på att miljörättvisa är ett ämne som kan bidra till att utveckla nya perspektiv i samhällen runt om i världen och få aktörer att agera i en snabbare takt och koppla samman sociala ojämlikheter och miljöproblem. / Los problemas ambientales pueden tener un impacto tanto en el ámbito ecológico como en el social de las personas; sin embargo, dependiendo del estatus social, los impactos pueden sentirse de manera diferente. América Latina es un continente profundamente afectado por conflictos ambientales y desigualdades, que siguen afectando a los pueblos indígenas. En este estudio, la justicia ambiental se utilizó como herramienta analítica para examinar artículos periodísticos de El Universo de Ecuador, La Tercera de Chile y La Razón de Bolivia a través de un análisis de contenido cualitativo. El objetivo del estudio es contribuir al debate sobre la justicia ambiental. Se logrará mediante: (1) la identificación de temas recurrentes en las columnas de los periódicos sobre ecología, medio ambiente y pueblos indígenas; y (2) analizar si estos temas pueden ser abordados en el campo de la justicia ambiental. Debido a que tiene sus raíces en un movimiento social, la definición de justicia ambiental es amplia y variada, lo que se analiza más adelante en este estudio. La justicia ambiental también es un punto focal creciente dentro de la arena política y académica que se menciona en este estudio. Los hallazgos mostraron que la modernización ecológica, el desarrollo sostenible y la atribución de valor monetario a la naturaleza son temas recurrentes. La minería, las semillas y los derechos sobre la tierra también se mencionan como problemas que afectan a los pueblos indígenas de la región. Finalmente, argumento que los resultados demuestran que estos temas pueden y deben abordarse en las discusiones sobre justicia ambiental. En este sentido, creo que la justicia ambiental puede usarse para conectar temas de igualdad, injusticia social y problemas ambientales. Sin embargo, se requiere más investigación académica antes de que la justicia ambiental pueda considerarse un campo interdisciplinario. Finalmente, quiero enfatizar que la justicia ambiental es un tema que puede ayudar a desarrollar nuevas perspectivas en las sociedades alrededor del mundo, motivar a los actores a actuar rápidamente y conectar las desigualdades sociales y los problemas ambientales.