This thesis investigates the development of the long-term energy consumption in the Swedish households by estimating the sector’s total energy use and moreover, by examining how structural, institutional and economic factors have affected the demand for energy in the residential sector during the period 1913-2008. The investigated period covers a transition from traditional fuels, such as firewood, to fossil fuels and finally renewable energy. Previous quantitative research in the field of energy history has mainly focused on estimates of the primary energy supply, and further, this research has primarily been supply-oriented and has therefore focused the production of energy and the supporting infrastructure.   Overall, there is currently a lack of knowledge covering the long-term patterns in Swedish household’s energy consumption, including changes of the household energy mix. Identifying the central mechanisms behind these changes is the central research question in this thesis. Improved understanding of the energy transformation in Swedish households constitutes important knowledge for all actors who address energy and climate policy, not the least are knowledge about the complex factors that have affected the household consumption of fossil fuels, and thereby the household’s carbon dioxide emissions, important.- The aim of this thesis is to contribute to a better under-standing of the households' role in the energy system and how this role has changed during the 1900s until 2008.   The thesis uses a structural analytical approach, based on the concepts suggested by foremost Olle Krantz and Lennart Schön, to understand how the household’s energy consumption is linked to structural changes and techno-logical development. Although the structural analytical chronology, as suggested by Schön, primary builds on the industrial sector, the households can be expected to follow a similar pattern of transformation. This since general-purpose energy technologies is central for the pattern of transformation. However, since different sectors face different conditions and different abilities to utilize the energy, it is equally plausible to assume that the households follow a different pattern than other sectors. The response could either have been faster or slower.   The thesis concludes that the period covering the years 1913 to 1973 was a catching-up phase. The households lagged behind the industrial sector with respect to the transition to coal, electricity and oil. But in 1973 the households had however a similar energy mix to other sectors. The second conclusion is therefore that the households made a faster transition from oil to electricity and district heating. After 1985 the household’s energy mix took a different path compared to other sectors, which is the third conclusion. After 1985 the household’s oil consumption continued to decline as the consumption of district heating was increasing. The households were also more prone to increase their consumption of bio-fuels during the 1990s.

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.

Avfallshanteringär en komplicerad uppgift, särskilt i städer där lämpliga utrymmen saknas. Staden Kalmar i sydöstra Sverige har en historiskt stadskärna som heter Kvarnholmen. Här finns flera utmaningar med avfallshanteringen, eftersom byggnader och gatunätet konstruerats i en tid med mindre avfall än idag. Avfallsmängderna ökar – i motsats till målet med EU:s avfallshierarki, som förordar avfallsminskning, följt av återanvändning, materialåtervinning följt av energiåtervinning och deponering som sista alternativ. Syftet med examensarbetet var att identifiera vilka problem och lösningar som finns för avfallshantering i trånga stadsutrymmen. Detta gjordes genom att kvantifiera mängd och typ av avfall insamlade från Kvarnholmen 2015 samt kvalitativa intervjuer med aktörerna. Litteraturstudier och intervjuer med andra svenska kommuner visade möjliga lösningar för att förbättra situationen och gav praktiska exempel för att reducera avfallsmängderna. Om sorteringsgraden förbättras kan återanvändning och materialåtervinning öka den cirkulära användningen av avfall – i enlighet med EU:s avfallshierarki. Utrymmesbrist förefallervara huvudproblemet. En lösning verkar vara systemskifte för insamlingen av hushållsavfall. Underjordiska behållare identifierades som den mest praktiska lösningen, för Kvarnholmen. Härav skulle utrymme skapas i fastigheterna för fler återvinningskärl. Den generella strategin för städer med liknande problem kan vara att identifiera lösningar för den berörda stadsdelen genom samverkan och dialoger mellan berörda aktörer. / Waste management is a complex issue, especially in urban areas with shortage of space. Kalmar town in Southeast Sweden has a historical city centre, called Kvarnholmen. Here waste management faces several challenges, since buildings and streets were constructed in times with less waste then today. Waste quantities increases – in opposite of EU waste hierarchy, which targets reducing waste, followed by reusing, recycling and incineration together with landfilling as last options. The purpose of this study was to identify challenges and solutions for waste management in urban areas with shortage of suitable storage. This was done by quantifying collected waste by type collected from Kvarnholmen and qualitative interviews with stakeholders. Literature studies and interviews with other Swedish municipalities determined ways of improving the situation and discovered practical ways of reducing waste. This enabling separating more municipal waste for reuse and recycling, increasing the circularly use of waste - according to EU waste hierarchy. Shortage of space was the main issue. Changing collection system for household waste appears to be one key. Underground containers was identified as the most practical solution at Kvarnholmen, creating space for more recycling containers. The general strategy for other towns facing similar issues, appears to be cooperations between stakeholders, working together on solutions. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

Historiskt sett har fermenteringsmetoder främst använts för livsmedelskonservering, och därmed i överlevnadssyfte. Idag växer intresset för fermentering men utifrån nya intresseområden såsom för det ökade näringsinnehållet och metodernas smakförhöjande egenskaper. Detta arbete handlar om fermenteringsmetoder beskrivna i svenska kokböcker från 1736 till 1920, där recepten kategoriseras genom en kvantitativ innehållsanalys efter typ av fermentering och kokbokens publiceringsår. Av de olika fermenteringsmetoderna har särskilt fokus lagts på mjölksyrning, alkoholjäsning och ättiksberedning. Källmaterialet består av 43 kokböcker från den studerade tidsperioden, och utifrån dessa ges en överskådlig bild av metodernas förekomst. Vidare diskuteras vilka omgivande samhällsförändringar som kan ha bidragit till att metoderna har dokumenterats i dessa böcker. Resultatet av detta arbete talar för en något avtagande frekvens av metoderna mot slutet av 1800-talet. Resultatet visar även på att mjölksyrning och alkoholjäsning var ungefär lika vanligt förekommande, och att ättiksberedning var mer sällsynt. I förlängningen visar resultatet på en möjlig koppling mellan receptens frekvens av förekomst, som avtar mot slutet av den studerade perioden, med undantag för ättiksberedningen som avtog närmare sekelskiftet. Skälen till dess detta kan härledas till samhällsförändringar som industrialisering, renlighetsideal och nykterhetsrörelser. / Historically speaking, methods of fermentation have primarily been used in preservation of food stuffs, and hence for a purpose of survival. Today, the interest in fermentation grows, but within new areas of interest like the increased nutritional value and the methods flavour enhancing properties. This essay focuses on the fermentation methods described in Swedish cookbooks between the year of 1736 to 1920, where the recipes are categorized by a quantitative content analysis after the type of fermentation and the publishing year of the cookbook. Out of the different methods for fermenting food stuff, particular focus has been directed towards fermentation by lactic acid bacteria, production of alcoholic beverages and production of vinegar. The source material consists of 43 cookbooks from the studied period, and from these, the occurrence of the fermentation methods is portrayed, which furthermore is discussed to identify societal changes which could have influenced their presence in these books. The result shows a slight declining occurrence of the methods towards the end of the 19th century, and that fermentation by lactic acid bacteria and alcoholic fermentation were similarly frequent, while the production of vinegar was less included in the cookbooks. Furthermore, the result shows a slight correlation between the occurrence of the studied recipes, which are simultaneously declining with the exception for the method of producing vinegar, which frequency was declining closer to the turn of the century. Possible reasons for this are the societal changes brought by the industrialization, a new ideal of hygiene and sobriety movements.

The purpose of this thesis is to show how the construction of the household as a political entity was undertaken by the Swedish state during the first half of the 1900. The household, mainly perceived as an apolitical subject, is shown to be articulated in response to the problems and ideals as formulated by the ruling body at the time. The thesis examines the period of 1911-1951, generally considered a time of great social upheaval in Sweden. The countries transition from a poor agrarian society to one of the richest countries in the world, drastically changed the perception of what a household was, and what it needed to be. By studying the material produced by Socialstyrelsen between 1913-1951 to examine the budget of different social classes, the thesis finds that the household has been formulated in different ways by the state. In the early years of the 20:th century, the household was articulated as” the frugal household” by the newly formed social authority. It was conceived as a unit for fulfilling the needs of its consistent members. The thesis shows the articulation of this particular idea of the household was an answer to the social problems formulated by the state of the time. The construction of” the frugal household” did not only formulate the thrifty housekeeping ideals of the time, but also became a way to educate the lower classes, whose economic troubles where seen mostly as a lack of self-restraint and good book keeping. As the perceived challenges to the state changed, so too did the use of the household. As the economy expanded ever further down the path of the consumption-driven welfare state, so too did the states idea of what a household was. This thesis shows how the latter use of the household concept is articulated as a unit for consumption. The frugal ideal has grown into a celebrated desire to improve one’s situation through consumption. Furthermore, both these constructions of the household serve to reproduce the core values of the state, as well as the core population of the state.

No description available.

<p>Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.</p><p> </p><p>Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.</p><p> </p><p>Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop.</p> / <p>Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.</p><p> </p><p>Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.</p><p> </p><p>The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.</p><p> </p><p>The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.</p>

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.   Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.   Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.   Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop. / Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.   Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.   The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.   The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.

No description available.

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet. För studien valdes fyra kommuner/områden ut för respektive system. Urvalet grundar sig på ett intervall kring en befolkningsmängd på runt 100.000 invånare. Data från plockanalyserna analyserades sedan för att få fram eventuella skillnader mellan systemen. Resultaten visade på signifikanta skillnader mellan enkärlssystem kontra tvåfacks- och fyrfackssystem när matavfall inte är medräknat. Däremot när matavfall var medräknat blev skillnaden signifikant mellan tvåfacks- och fyrfackssystem. Det är alltså matavfallet som är den avgörande skillnaden mellan tvåfack och fyrfack, andelen matavfall är högre i fyrfackssystem. Sämst renhet i allmänhet uppvisade enkärlssystem med stora mängder producentmaterial, därefter följer tvåfackssystem och högst renhet överlag uppvisas av fyrfackssystemen. Renheten beträffande producentmaterial, farligt avfall och el/elektronik i restavfallet tenderar att öka ju fler fraktioner som kan utsorteras. Andelen felsorterat material i restavfallet skiljer sig också mellan olika boendeformer, villa/lägenhet, villor uppvisar en högre renhet än lägenheterna, skillnaderna är dock små. Studien visar på nyttan av att använda ett hushållsnära insamlingssystem där flera olika fraktioner kan utsorteras eftersom större andel material återvinns istället för att förbrännas.