Ett centralt problem i strävan efter att minska energianvändningen i hushåll genom beteendeförändringar är att energi till stora delar är en osynlig produkt. Avhandlingen strävar efter att utveckla kunskap som kan bidra till mer hållbar utveckling genom att analysera tre företeelser som på ett konkret sätt synliggör energi och energirelaterat beteende: ett lokalt värmesystem, en s.k. Power Aware Cord och en dagboksmetod. Hur människor förstår sin energianvändning analyseras med hjälp av en modifierad version av den domesticeringsteori som utvecklats av Silverstone et al (1992). I centrum står paradoxen att de visualiserande företeelserna riskerar att själva osynliggöras genom att de domesticeras. Värmesystemet har haft en bristande funktion, vilket har varit den faktor som mest effektivt visualiserat systemet. Solfångarnas visuella dominans i områdets arkitektur har bidragit till att medvetandegöra solen som energikälla. Ett teknikrum och olika experter har också medvetandegjort själva värmesystemets existens. Såväl systemet som helhet som hushållens egen del i detta har visualiserats. Power Aware Cord liknar en vanlig grendosa, men den visar elanvändningen (effekten) hos den utrustning som kopplas till den. Energin visualiseras med hjälp av ett blått ljus i sladden vars intensitet anpassas efter watttalet som passerar genom sladden. Power Aware Cords styrka ligger i att den bidrar till att apparaters energianvändning visualiseras. Tidsdagboken visualiserar hushållsmedlemmarnas vardagliga aktiviteter på ett bredare plan än enbart i relation till energianvändning. Analysen visar att den redan osynliga resursen energi, som blivit än mer osynliggjort genom domesticering, kan avdomesticeras genom olika former för visualisering. Visualiseringsformerna riskerar dock att själva domesticeras. För att dessa ska ha varaktig effekt behövs strategier för att undvika detta. / One problem in promoting sustainable energy use is that energy is taken for granted. Energy as resource needs to be made visible. This dissertation aims to develop knowledge that can contribute to more sustainable development by analyzing different ways to visualize domestic energy systems. Three different forms of visualization are analyzed: a locally situated heating-system, the Power Aware Cord, and a diary method. How people understand their energy use is analyzed using a modified version of domestication theory as developed by Silverstone et al. (1992). Another focus is the paradox that forms of visualization themselves risk becoming invisible by virtue of being domesticated. The heating system still does not function as intended, and the non-functioning of the heating system has been the most effective means of visualizing the system. The solar collectors are visible and are a dominant element of the area’s architecture; this has helped visualize, make people aware of, and confer an understanding of the sun as an energy source. A technical control room and technicians have also helped visualize the existence of the heating system. The system as a whole, and the households’ own parts of it, has been visualized. The Power Aware Cord is the general shape of an extendable power strip, with the additional integration of voltage-measuring electronics and electroluminescent wire. This additional wire contains a phosphor layer that glows when an altering current is introduced. The cords’ strength lies in visualizing the household energy use of particular electrical devices. The time diary method visualizes the household members’ individual and inter-related ctivity patterns in a broader, more general way. The analysis shows that the already invisible resource energy, which has been made doubly invisible through domestication, can be de-domesticated through the domestication of forms of visualization. At the same time, the forms of visualization themselves risk being made invisible by being domesticated; for forms of visualization to have any lasting effect, strategies for avoiding this must be developed.

Den vanligaste lösningen på problemet att för mycket energi används i den byggda miljön är implementering av energieffektiv teknik. Men installation av teknik räcker sällan för att nå förväntad energibesparing: det är människor som i sin vardag använder tekniken och de använder den inte alltid på det sätt som teknikutvecklarna har tänkt sig. I avhandlingen behandlas människors vardagliga användning av energiteknik. Det innebär att fokus skiftas från produktutvecklarnas och experternas intentioner och syn på teknikens användning, till det sociala sammanhang där människor lever sitt vardagsliv. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur energiteknik som utvecklats för att hushålla med energi och effektivisera energianvändningen domesticeras i hemmet. En fallstudie har genomförts för att undersöka hur energikonceptet för passivhus med tillhörande teknik domesticeras i hemmet. Detta energikoncept förväntas leda till ett nytt energieffektivt sätt att hantera värmen i bostaden. Fallstudien består av två intervjuomgångar med boende i passivhusen i Lindås, söder om Göteborg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet domesticering analyseras hur de boende tolkar energikonceptet i passivhus, hur de på olika sätt förändrar sitt förhållande till värme och sitt sätt att hantera värmen inomhus, samt hur och varför deras engagemang för energitekniken begränsas. I avhandlingen analyseras processen där de boende med stöd av tidigare erfarenheter och olika typer av resurser efter hand gör tekniken begriplig och lär sig att hantera värmen i sitt passivhus. En slutsats är att mer uthållig energianvändning inte kan nås enbart genom att utveckla nya energitekniska lösningar, utan det krävs också att förutsättningar skapas för att människor ska kunna lära sig hantera de mer hållbara alternativen och dessutom välja dem. / New and more energy efficient technologies are usually regarded as the solution to the problem with too high energy consumption in the built environment. It is not enough, however, to fulfil the expected reduction of energy consumption since other influential factors have to be considered as well. There are for example people who use technology in ways unintended by the developers. In this thesis, people’s daily use of energy-related technology is investigated. Thereby, focus is shifted from the technology developers’ expectations and opinions regarding how to use the technology towards the social contexts in which people live their everyday life. The aim in this thesis is to investigate the domestication in private homes of energy technology developed to reduce energy use and improve energy efficiency. A case study is conducted of how the energy concept in passive houses and its related technologies are domesticated in the daily life of householders. This energy concept is expected to lead to a new energy efficient way of handling heating. The case study comprises of two rounds of interviews with the occupants of the passive houses in Lindås, south of Gothenburg. The households’ interpretation of the energy concept of passive houses and how the householders change their andling of and relationship to the indoor temperature are analysed from a sociocultural learning perspective and the concept of domestication. The thesis analyses the process in which the household members learn how to handle the energy technology in their passive house, supported by their earlier experiences and other kinds of resources. One main conclusion is that sustainable energy use is not only a question of developing new, energy efficient technologies. In order to meet the national and international goals set up for energy efficiency and energy conservation, tools must be developed that encourage people to choose and to learn sustainable ways of using the new technology.

Uppsatsen strävar efter att jämföra svenska hushålls fastighetsinvesteringar i ett EU land(Kroatien) och ett land utanför EU (Montenegro). Uppsatsen analyserar empiriska resultatetför att hitta både det positiva och det negativa som en investering i länderna medför. Kroatienoch Montenegro valdes på grund av författarnas etnicitet och deras kontaktnät medprivatpersoner som investerat i länderna samt likheterna i klimat och kultur för att minskapåverkande faktorer. Författarna strävar för att utöka den vetenskapliga kunskapen omtransaktionskostnader från privathushålls perspektiv I både utvecklade och underutveckladeländer med potential. Det finns massor med vetenskapligt baserad information omtransaktionskostnader tillgängligt men nästan enbart från ett kommersiellt perspektiv.Frånvaron av forskning kring transaktionskostnader för privatpersoner är oroväckande ochjust därför är denna uppsats nödvändig. För att göra detta konstruerades två enkäter för attsamla information om processerna vid dessa typer av internationella investeringar.Information som samlades in analyserades med hjälp av tidigare forskning omtransaktionskostnader och transparens samt teorin om The New Institutional Economics.Sedan diskuterades resultatet och både skillnaderna mellan de utvecklade ochunderutvecklade länderna samt hushållens och kommersiella perspektivet var förvånansvärt. / The study seeks to compare Swedish household property investment in a EU country(Croatia) and a country outside of EU (Montenegro). The study analyzes the empirical resultsto find both the positive and negative that derives from an investment in the countries. Croatiaand Montenegro were chosen because of the origins of the authors and their connections toprivate investors in these countries. The authors seek to broaden the current scientificknowledge about private household property investments in the area of transaction cost andinvestments in both developed countries and underdeveloped countries with potential.Scientifically researched information about transactional cost is a widely available but acommon consensus in these papers is that the subject matter is commercial. The absent ofresearch of transactional cost for private household investors is alarming and to fill this gap,this study is essential. To do this, two surveys were constructed to obtain information on theprocess of investments in these countries. The information obtained from the surveys wasexamined with the help of prior studies on transactional cost and transparency but also withthe theory on the New Institutional Economics theory. The results and findings were laterdiscussed and the difference of both the developed and underdeveloped perspective and thehousehold and commercial perspective were astonishing.

Sustainable management of finite resources is vital for ensuring livable conditions for both current and future generations. Measuring the total water consumption of residential households at high temporal resolutions and automatically disaggregating the sole signal into classified end usages (e.g. shower, sink) allows for identification of behavioural patterns that could be improved to minimise wasteful water consumption. Such disaggregation is not trivial, as water consuming patterns vary greatly depending on consumer behaviour, and further since at any given time, an unknown amount of fixtures may be used simultaneously. In this work, we approach the disaggregation problem by evaluating the performance of a set of recurrent and convolutional neural network structures provided approximately one year of high resolution water consumption data from a single apartment in Sweden. Unlike previous approaches to the problem, we let the models process the full, uninterrupted flow traces (as opposed to extracted segments of water consuming activity) in order to allow for temporal dependencies within and between water consuming activities to be learned. Out of four networks applied to the task, we find that a deeper temporal convolutional network structure yields the best overall results on the test data, with prediction accuracy of 85% and F1-score above 0.8 averaged over all end-use categories - a performance exceeding that of commercial analysis tools, and comparable to components of current state-of-the-art approaches. However, significant decreases in performance are observed for all of the networks, particularly for toilet and washing machine activity, when evaluating the models on unseen and augmented data from the apartment, indicating the results can not be fully generalised for usage in other households. / Hållbar användning av ändliga resurser är avgörande för att försäkra god livskvalitet för både nutida och framtida generationer. I Sverige är vatten för många en självklarhet, vilket öppnar upp för slösaktigt användande. En metod för att utbilda användare och identifiera icke hållbara beteenden är att kvantifiera vattenförbrukningen i hushåll baserat på syfte (t.ex. tvätta händerna, diska) eller källa (t.ex. dusch, handfat) av slutanvändningen. För att göra en sådan sammanställning mäts den totala åtkomsten av vatten i hög upplösning från hushåll, och signalen delas sedan upp i respektive kategori av slutanvändning. En sådan disaggregering är inte trivial, och försvåras av skillnader i beteendemönster hos användare samt faktumet att vi inte vid någon tidpunkt vet hur många vattenarmaturer som används samtidigt. I syftet att förbättra nuvarande tekniker för disaggregeringsproblemet implementerar och utvärderar vi alternativa lösningar baserade på rekurrenta och konvolutionerande neurala nätverk, på flödesdata insamlad med hög upplösning från en lägenhet i Sverige under en period av cirka ett år. Till skillnad från tidigare förhållningssätt till problemet låter vi våra modeller bearbeta den fullständiga, oavbrutna, flödesdatan (i motsats till extraherade segment av vattenförbrukande aktiviteter) för att möjliggöra lärandet av tidsmässiga beroenden inom och mellan vattenförbrukande aktiviteter. Utav fyra testade nätverk finner vi att ett djupt konvolutionerande nätverk ger den bästa klassificeringen överlag, givet testdata, med genomsnittlig igenkänningsnogrannhet på 85%. Signifikant försämrade resultat observerades för samtliga modeller i kategorierna toalett och tvättmaskin när nätverken testades på augmenterad data från hushållet, vilket indikerar att resultaten inte kan generaliseras för användning i andra lägenheter.

Access to electricity is a crucial component of achieving SDG 7, which aims to ensure clean energy for all. However, not all people in Botswana have access to electricity, and power generation is dominated by coal power. To address the electricity access issue, the Botswana government has implemented two programs: the Rural Electrification Programand the National Electricity Standard Connection Cost Program. This study focuses on investigating the effectiveness of these government programs, as well as the drivers of and barriers to residential rooftop solar PV. The primary aim of the study is to provide recommendations for policy makers, while also contributing to enhanced knowledge among solar PV distributors and academia. To achieve the research objectives, a field trip to Botswana was conducted to interview various stakeholders. Additionally, a literature review and ananalysis of policy documents were executed. The study’s results reveal a difference in the success of the two government programs, leading to a gap between the share of grid-connected villages and the share of people with access to electricity. Interms of residential rooftop solar PV, the study identifies numerous drivers, such as increased reliability and reduced power bills. However, there are also several barriers to residential rooftop solar PV, including a conservative mindset among decision-makers that favors coal power, lack of incentives, low affordability, social acceptance risks, lacking maintenance, and insufficient knowledge among both inhabitants and policymakers. Based on the results, the study provides recommendations for policymakers to ensure full electricity access and accelerated residential rooftop solar PV implementations. / Tillgång till el är avgörande för att uppnå SDG 7 som syftar till att säkerställa hållbar energi för alla. Samtidigt har samtliga invånare i Botswana inte tillgång till electricitet och dessutom domineras elproduktionen av kolkraft. För att överkomma problemet med tillgång till electricitet har Botswanas regering implementerat programmen Rural Elecrtification Program och National Electricity Standard Connection Cost Program.  Den här studien fokuserar på att utvärdera dessa statliga program samt på att identifiera drivkrafterna och hindren för solkraft för hushåll. Det primära syftet med studien är att ge rekommendationer till beslutsfattare. Studien ämnar även bidra till ökad kunskap bland solcellsdistributörer och den akademiska världen. För att åstadkomma detta genomfördes en studieresa till Botswana under vilken intervjuer med olika intressenter hölls. Dessutom genomfördes en litteraturstudie och en analys av policydokument.  Studiens resultat påvisar en skillnad i framgång hos de statliga programmen och att det leder till att andelen nätanslutna byar är högre än andelen invånare med tillgång till el. När det gäller solkraft för hushåll har flertalet  drivkrafter för dess implementering identifieras. Till dessa hör ökad försörjningstrygghet och minskade elräkningar. Det finns dock även många hinder för ökad implementering av solkraft för hushåll. Några av dessa är ett konservativt tankesätt bland beslutsfattare som gynnar kolkraft, brist på incitament, låg betalningsförmåga, låg grad av social acceptans, bristande underhåll samt otillräcklig kunskap bland både invånare och beslutsfattande. Baserat på resultaten presenteras rekommendationer riktade till beslutsfattare för att säkerställa att alla i Botswana har tillgång till elektricitet samt för att öka implementeringen av solkraft för hushåll i Botswana.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, behöver människan använda minst 20 liter vatten per dag (Reed & Reed, 2013). I Sverige är vattenanvändningen ca 160 liter per person och dygn i hushållet (Svenskt vatten, 2016) och ungefär 87 % av Sveriges befolkning är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet (SCB, 2016a). Dricksvattnet i Sveriges används bl.a. till mat, tvätt och toalettspolning. Svenskt Vattens riktlinjer för den dimensionerande vattenanvändningen baseras på bl.a. publikationen P83:s dimensionering av svenska vatten- och spillvattensystem. Dimensioneringen ger specifik vattenanvändning samt maxdygn- och maxtimfaktorer för sambanden mellan medelvattenanvändningen per dygn och vattenanvändningen maximalt under ett dygn respektive en timme vid dimensioneringen. I denna studie har påverkan av utomhustemperatur, byggår och socioekonomiska aspekter på vattenanvändningen undersökts. Områden i Göteborg som har undersökts är Hisingen, Centrum samt Östra delen av Göteborg. Dessa grupper och områden har även bl.a. statistiskt undersökts med hjälp av korrelations- och signifikansanalys. På grund av personuppgiftslagen har främst personer över 15 år inkluderats i studien, men även vissa underåriga. Med hjälp av data från Göteborgs Energi AB har dimensioneringsparametrar för områden och grupper kunnat beräknas. Bl.a. visades att medelinkomst oftast var den variabel med signifikant korrelation med dimensioneringsparametrarna. Ett annat resultat var att låginkomsttagare var gruppen med störst specifik vattenanvändning och maxdygnsfaktor. Centrum och Östras vattenanvändning visade signifikant korrelation med utomhustemperaturen år 2013 och 2014. Maxdygnsfaktor och maxtimfaktor (dygn) och maxtimfaktor (år) förefaller vara lämpliga parametrar som kan användas i framtida dimensioneringsberäkningar. / According to the World Health Organization, a human being has to use at least 1-3 liters of water a day (Reed & Reed, 2013). In Sweden, water use in households is about 160 liters per person and day in the household (Svenskt vatten, 2016) and around 87 % of the Swedish population are connected to the municipal water and sewage networks (SCB, 2016a). The drinking water in Sweden is used for many purposes, for example cooking, laundry and toilet flushing. Swedish guidelines for the dimensioning of the water networks is based on the publication P83 dimensions of Swedish water- and wastewater systems. The dimensioning guidelines give maximum day factor and maximum hour factor in relation to mean water usage per day and also one day and one day hour usage maximums. The effects of outdoor temperature, building year and socio-economic characteristics on water usage were investigated in this study. Areas of Gothenburg such as Hisingen, Centrum and Östra were studied. These areas and also specific groups in these areas have also been statistically studied through correlation, significance tests and confidence interval investigation. Due to the Swedish personal record law, children under the age of 16 were included in the study but with a modification. The water use for addresses were obtained from Göteborgs Energi AB. Data quality was ensured before statistical analysis thorough data review and analysis. The study’s result showed that the mean income was usually the only variable with significant correlation with the dimensioning parameters. The low-income group was shown to have the highest specific water usage and maximum day factor. Centrum and Östra’s had significant correlation between water use outdoor temperature during 2013 and 2014. Maximum day factor and maximum hour factor (day) and maximum hour factor (year) were suitable parameter to be used for future water usage calculations.

Over the past decade, technologies that facilitate household electricity production and storage have seen a rapid development along with a significant cost reduction. Research points to an increased share of household-produced electricity within the existing national grids across the globe. In some cases, self-sufficiency is possible where households are able to decouple from the grid and become independent on their electricity, in other words, go off-grid. Furthermore, this change puts additional pressure on how the electricity system is set up, which, challenges prevailing incumbents to adapt. Depending on the geographical location, circumstances for selfsufficiency varies. Sweden is a country with high seasonal variations with its Northern position, which raises the question of how off-grid households are feasible and, how they can receive traction. To investigate possible changes within large technical systems such as the electricity system, which is a vital part of the society, theories within socio-technical systems have shown much promise. However, these theories often lack the more techno-economic aspect of concrete and future investment costs from a consumer perspective, suggesting an existing research gap. Hence, the purpose of this study is to provide further knowledge regarding off-grid applications in the Swedish Context. This is done by investigating what circumstances could trigger existing electricity consumers to go off-grid. The research process and structure of the report can be interpreted as indiscriminate, however, the study has focused on combining theories surrounding socio-technical changes whilst applying techno-economic modelling to strengthen the work, similar to a dual paper study. Data was collected in the form of a literature review and interviews to provide a holistic representation of off-grid and its nexus to the electricity system. In addition to this, complementing modelling of grid-connected-, prosumer-, and off-grid households were performed. Results point towards a scene where off-grid reaches grid parity within the coming two decades, which, will increase the economic rationale of investing in an off-grid. Opposingly, there is currently no economic rationale in off-grid applications considering the relatively low electricity costs in Sweden as of today. Moreover, conditions show promise if the adopters see beyond economics and, possesses a strong will towards independence. However, implications suggest that the high reliability and low costs of the Swedish electricity grid impedes the ability of new radical innovations to receive traction. Furthermore, this study has contributed by filling the research gap between socio-technical changes and techno-economic projects in regards to electricity systems. Consequently, contributing to the academic field of socio-technical change, it has been shown that the combination of socio-technical change and techno-economic projections is applicable and beneficial. Additionally, it can be argued that the results of this study highlight that the consumer have a greater role in the development of off-grid applications than what the theories suggest. Lastly, the electricity system is a complex mechanism and, to further strengthen the perception of how a relatively new application, as in the case of off-grid, will impact the system, appurtenant suggestions for possible future research within the area are proposed. / Under det senaste decenniet har teknik som underlättar hushållens elproduktion och lagring haft en hastig utveckling tillsammans med en betydande kostnadsminskning. Forskning pekar på en ökad andel hushållsproducerad el inom de befintliga nationella elnäten över hela världen. I vissa fall är självförsörjning möjligt där hushållen kan koppla bort sig från nätet och bli oberoende av sin elförsörjning, med andra ord gå off-grid. Vidare leder en potentiell förändring mot offgrid till ytterligare påtryckningar på hur elsystemet är uppbyggt, vilket utmanar många aktörers sätt att agera. Beroende på geografisk plats så varierar förutsättningarna för självförsörjning. Sverige är ett land med stora säsongsvariationer i och med sin nordliga position, vilket väcker frågan om off-grid hushåll är genomförbara i Sverige och hur de kan skulle kunna etableras. För att undersöka möjliga förändringar inom stora tekniska system som elsystemet, som är en viktig del av samhället, har teorier inom socio-tekniska system visat vara till stor nytta. Däremot saknar dessa teorier emellertid den mer tekno-ekonomiska aspekten av konkreta och framtida investeringskostnader ur ett konsumentperspektiv, vilket antyder ett befintligt forskningsgap. Följaktligen är syftet med den här studien att ge ytterligare inblick om off-grid-applikationer i svenska sammanhang. Vilket har gjorts genom att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att befintliga elkonsumenter går off-grid. Forskningsprocessen och strukturen i rapporten kan vara svårtolkat, men studien har fokuserat på att kombinera teorier kring socio-tekniska förändringar samtidigt som man använder teknoekonomisk modellering för att stärka arbetet. Data samlades in i form av en litteraturstudie och intervjuer för att ge en holistisk representation av off-grid och dess koppling till elsystemet. Utöver litteraturstudie utfördes kompletterande modellering av hushållsanslutna, prosumeroch off-gridhushåll. Resultaten pekar mot scenarion där off-grid når nätparitet under de kommande två decennierna, vilket kommer att öka den ekonomiska rationaliteten för att investera i ett off-grid. Det finns det för närvarande inga ekonomiska skäl till att investera off-grid-applikationer med tanke på de relativt låga elkostnaderna i Sverige idag. Förhållandena visar dessutom löfte om att potentiella användare ser förbi ekonomin och har istället en stark vilja mot självständighet. Implikationer tyder emellertid på att det svenska elnätets höga tillförlitlighet och låga pris hindrar nya radikala innovationers förmåga att ta få fäste. Det är argumenterbart att den här studien har bidragit med att fylla forskningsgapet mellan socio-tekniska förändringar och tekno-ekonomiska projektioner inom elsystem. Samtidigt har studien bidragit till det vetenskapliga området kring socio-tekniska visat på möjligheten och fördelen i att kombinera teorier kring socio-teknisk förändring och tekno-ekonomiska förändringar. Dessutom kan det hävdas att resultaten av den här studie visar att konsumenten har en större roll i utvecklingen av applikationer utanför nätet än vad teorierna föreslår. Slutligen är elsystemet en komplex mekanism, och för att ytterligare stärka uppfattningen om hur en relativt ny applikation, som i fallet utanför nätet, kommer att påverka systemet föreslås lämpliga förslag för eventuell framtida forskning inom området.