Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

Av all mat som produceras slängs ca en tredjedel, av det beräknas upp till 50% vara svinn. Svinn är onödigt matavfall, sådant som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Exempelvis en grönsak som blivit möglig. Hushållen står för den absolut största delen av det onödiga matavfallet och det är personer i enpersonshushåll som slänger mest per person och år. Denna studie har undersökt svinnet av färsk frukt och grönsaker, eftersom det är det livsmedel som slängs mest frekvent. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och naturen negativt. Det finns mycket forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön negativt, men det finns inte lika mycket forskning kring vad som genererar svinnet och varför. Denna studie har därför, med forskning genom design, undersökt bakomliggande faktorer till svinn och hur design kan användas som ett hjälpmedel för att minska svinnet. Det samlades empiri från personer i enpersonshushåll genom enkätundersökning, observation och intervju - svinnkarta, loggböcker. Det som framkom var att alla personer som var delaktiga slänger grönt någon eller flera gånger i veckan trots att nästan alla personer uttryckte att de endast slänger lite eller inget alls. Frukt och grönt slängs oftast på grund av att de glöms bort, oftast i grönsakslådorna i kylskåpet och blir dåliga vid förvaring. Studien fokuserade på lösningar kring hur frukt och grönt kan synliggöras och stödjas vid förvaring för att förebygga svinn. Syftet med denna studie var att undersöka hur forskning genom design kan bidra till minskning av svinn för personer i enpersonshushåll, och ta fram en förebyggande åtgärd. Slutsatsen är att en förebyggande produkt bör erbjuda god förvaring samtidigt som frukt och grönt synliggörs så att det ej glöms bort. Denna studie visar ett exempel på hur en sådan produkt skulle kunna se ut. / Of all the food produced, about one-third is discarded, of which up to 50% is estimated to be avoidable food waste, avoidable food waste is unnecessary food waste, food that could have been eaten if it had been managed better. For example, moldy vegetables. Households account for the largest part of the unnecessary food waste and single person households waste the most food on a per capita basis. This study has examined the waste of fresh fruits and vegetables, as it is the most frequently thrown food. Wasting food is to waste resources which harmfully affects the environment and nature. There is a lot of research on how much food is thrown away and how it affects the environment in a negative way, but there is a lack of research on what is driving the waste. This study, therefore, with research through design, examined the underlying factors of wasting food and how design can be used as an aid to reduce the avoidable waste. Empirical data were gathered from people living in single households. This has been done through internet-based survey, observation and interview and probes. What emerged was that all people throw away fresh fruit and vegetables between one to five times a week even though almost everyone expressed that they do not throw much. Fruits and vegetables are usually thrown away because they are forgotten, usually in the refrigerator boxes caused of the lack of visibility. This study focused on solutions on how to prevent fruit and vegetable from being wasted, by exposing the fresh fruit and vegetables when stored and supporting produce while storing. The purpose of this study was to investigate how research through design can contribute to reducing wastage for individuals in single-person households, and to develop a preventive invention. The conclusion is that a preventive solution should support the fresh fruit and vegetables and at the same time make them visible when stored so that it is not forgotten and thus thrown away. This study shows an example of how such a product could look like.

The purpose of this work is to review how households and individuals have adapted to today's pandemic by seeing how the everyday elements that exist have changed and where movement patterns have been re-evaluated and converted into a new form of patterns. Issues that will be highlighted are: - How has the movement pattern for the household changed from a “normal everyday” life to Covid-19? - How have households adapted to conflicts over the distribution of household space? - How has the individual adapted to the new everyday life? The essay will be based on an in-depth study of households everyday lives. Where a time-geographical approach will form the basis for the theory of work. This work will be based on three parts. The primary data will consist of time diaries and semi-structured interviews. Secondary data in the form of literature will also build up a background understanding. A description of individuals' movement patterns from the time diary will shed light on different results and a deeper understanding will be gained from the interviews that are presented. Individuals 'and households' everyday lives have changed drastically since Covid-19 started, where adaptations are a big part of how individuals design their new movement patterns in their new everyday life.

Cape Town is a city with a complex housing problem due to the apartheid planning and the design of the current housing programs. Apartheid planning has segregated the city, leading to a more divided and spread out city. With the current affordable housing programs, most houses are being built in poorly located areas, resulting in inhabitants feeling more separated and isolated from the city center. To develop a more integrated society, the concept of Inclusionary housing has had a growing appeal in South Africa. The purpose of the study was to examine the concept of inclusionary housing and how it can be implemented in Cape Town to fight segregation and housing inequalities. Interviews were conducted with various stakeholders from the private sector, public sector, NGO’s and academics with the aim to provide their perspectives on inclusionary housing and to answer the question if inclusionary housing is the right tool to help Cape Town become a more integrated city. A closer investigation was made on a specific development project in Sea Point where an inclusionary housing pilot project was going to be implemented. The majority of stakeholders agree that getting an inclusionary housing policy in place in Cape Town is a step in the right direction towards a more integrated and affordable city. / Kapstaden har ett mycket komplicerat bostadsproblem på grund av det tidigare apartheidsystemet samt utformningen av de nuvarande bostadsprogrammen för låginkomsttagare. Apartheidsystemet har lett till en uppdelad och segregerad stad. Med de nuvarande bostadsprogrammen byggs de flesta bostäder i sämre belägna områden, vilket leder till att invånarna känner sig mer separerade och isolerade från stadens centrum. För att utveckla ett mer integrerat samhälle har konceptet Inclusionary housing fått en växande uppmärksamhet i Sydafrika. Syftet med denna studie var att undersöka konceptet inclusionary housing och besvara frågan hur det kan implementeras i Kapstaden för att bekämpa segregering och den rådande bostadsbristen. Intervjuer genomfördes med olika intressenter från den privata sektorn, den offentliga sektorn, icke-statliga organisationer och akademiker med syftet att ge sina perspektiv på inclusionary housing samt besvara frågan om inclusionary housing är det rätta verktyget för att hjälpa Kapstaden att bli en mer integrerad stad. En närmare undersökning gjordes av ett specifikt bostadsprojekt i Sea Point där inclusionary housing skulle implementeras.  Majoriteten av intressenterna är överens om att ett implementerade av en inclusionary housing policy i Kapstaden är ett steg i rätt riktning mot en mer integrerad och prisvärd stad med avseende på boende.

I denna rapport genomförs en multipel linjär regressionsanalys för att skatta efterfrågan, mätt i kötiden som krävs för att få ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet, för hyreslägenheter i olika områden i Stockholms kommun utifrån ett antal områdesspecifika variabler. De oberoende variablerna valdes ur teoretisk ståndpunkt med anledning att förklara variationen i kötid. Dessa variabler är normhyran för en hyreslägenhet, genomsnittliga bostadsrättspriser i en stadsdel, avstånd till centrum och disponibla medelinkomsten i en stadsdel. En modell framställs utifrån data inhämtat från Stockholms Bostadsförmedling över 13 171 förmedlade hyreslägenheter i Stockholms kommun. Arbetet har som utgångspunkt att skatta efterfrågan utifrån en given nyproduktionshyra samt studera hur efterfrågan skiljer sig mellan områden. Studiens resultat beskriver hur den allmänna efterfrågan är större i områden belägna närmre stadskärnan. Vidare visar resultatet att kötiden till hyreslägenheter i områden belägna närmre stadskärnan påverkas som mest vid en given nyproduktionshyra i jämförelse med perifera områden. En diskussion förs kring hur detta kan ha sin grund i hur att nyproduktionshyrorna nära centrum är högre än i ytterstaden och därmed hindrar ett flertal låg- och medelinkomsttagare från att kunna efterfråga dessa. Kritik till modellen har framförts då ett flertal antaganden gjorts samt att en väldigt generaliserande indelning av Stockholms kommun gjordes vilket kan ha påverkat resultat då attraktiviteten bland stadsdelarna i respektive område kan skilja sig åt. / In this report, a multiple linear regression analysis is used to estimate the demand measured by the number of queue days required to get a first-hand contract for a rental apartment in different areas of the municipality of Stockholm based on area-specific variables. The independent variables were chosen from a theoretical point of view in order to explain the variation in queue time. The variables include the standardized rent for a rental apartment, average condominium prices in a neighborhood, distance to the city center and the average income in an area. A model is formed based on data obtained from Stockholms Bostadsförmedling over 13 171 mediated rent apartments in the municipality of Stockholm. The study’s first aim was to estimate the demand based on a given new production rent and to analyze how the demand differs between different areas. The results describe how the overall demand is greater in areas located near the city center. However, the regression analysis has shown that the que time for rent apartments in areas located near the city center is most affected by a given new production rent which indicates that the queue is more prone to decrease at a given new production rent compared new production rents in areas located further away. A discussion is made on how this may depend on the fact that the new production rent near the city center are higher than in the outskirts, thus preventing a large number of low and middle earners from being able to demand them. Criticism to the model has been presented since a number of assumptions has been made as well as a very generalized division of the municipality of Stockholm which may have affected the results as the attractiveness of the neighborhoods in each area may differ.

Syftet med projektet var att via en fältstudie på plats i Linga Linga, Moçambique, finna tekniska lösningar till problem kopplade till det privata hushållet. Via observationer och intervjuer identifierades de huvudsakliga problemen, varefter fokus lades på att finna lösningar till problematiken med stora mängder rök vid matlagning, att inomhustemperaturen blir väldigt hög, att det inte finns möjlighet att kylförvara mat samt att det råder stor brist på ordentliga toaletter. De lösningar på problemen som via en litteraturstudie identifierats utvärderades utifrån vad som ansågs rimligt att genomföra i Linga Linga, med avstamp i ekonomisk kostnad, materialtillgång och tekniska svårigheter. Slutsatsen blev att en enkel anordning kallad Mewar Angithi är lämplig för att minska mängden luftburna partiklar. Att kyla husen kan eventuellt vara möjligt med en Eco-cooler, men effekterna av denna är oklar. Att kyla mat visade sig tekniskt svårt utan ett kylskåp, och ett kylskåp är inte en ekonomisk möjlighet för gemene man på Linga Linga. Däremot finns olika lösningar på att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker. Slutligen identifierades ett par olika varianter av toaletter som skulle vara lämpliga att implementera i byn. / The aim of this project was to find technical solutions to problems linked to the private household through a field study in Linga Linga, Mozambique. Through observations and interviews, sixteen problems were identified and presented in a table. Large amounts of smoke while cooking, high indoor temperatures, lack of possibility to store food in refrigerator and absence of proper toilets was evaluated as the most crucial problems with the possibility of being solved without involvement of external actors. Solutions on the mentioned problems was searched for mainly in scientific research with a proven effect, but when no scientific results were found, a broader view was adopted. The solutions found in the literature study were evaluated based on what was considered possible to implement in Linga Linga, concerning economic cost, availability of materials and technical difficulties. The conclusion was that a simple device called Mewar Angithi is suitable for reducing the amount of airborne particles. Cooling the houses may be possible with an Eco-cooler, but the effect of this device is unproven. To store food cold proved to be technically difficult without access to a refrigerator, and a refrigerator is not economically possible for the residents in Linga Linga. However, there are different solutions to extend the lifetime of fruit and vegetables. Finally, a few different variants of toilets were identified that would be suitable to implement in the village.

During the last couple of years, Sweden has experienced periods with greatly reduced amount of precipitation, causing decreased groundwater levels. This has affected the drinking water supply. The need to actively prevent water scarcity is strong. Apart from water scarcity, the water available for consumption is also limited by the capacity of wastewater treatment plants, pipelines and waterworks. As a result of this, interests in water conservation measures have grown among municipalities the last few years. Opportunities to save water are good, but there is a lack of incentive to invest in technical solutions. Investment costs are high in relation to the low prices of drinking water. Primary drivers are currently awareness of the issue or local problems with water scarcity. Further incentives are thus needed. The aim of this thesis is to examine what the main drivers are for large property owners to implement measures to save water and what the obstacles are. The aim is also to investigate how water saving measures can help reduce energy use and financial expenses. To fulfil this purpose, interviews with larger property owners, literature search and calculations were carried out.   The results from the interviews showed that the main drivers were resource management and social responsibility. Economy proved to be an increasingly important driver as the price for water and energy are rising. The main obstacles for implementing water saving measures were financing issues and technical difficulties in implementation. Certification proved to be important for commercial property owners but was not considered profitable for the public housing companies. Calculations showed significant theoretical savings with regards to water, energy and economy with the techniques: aerators, water-saving showers and low-flush toilets. Calculations also showed that for more advanced technical solutions like urine-separating toilets and recirculating showers, the potential for water saving is great but it takes a long time for an investment to pay off. Collected data showed a high consumption despite water efficient technology, which implies that technology has to be combined with other measures, for example communication or individual metering and billing for cold water.  Key words: drivers, water conservation measures, large property owners, household water use, drinking water / Under de senaste åren har Sverige upplevt några långa perioder med mycket mindre nederbörd än normalt, med sänkta nivåer i grundvattenmagasin som följd, vilket påverkar dricksvattenförsörjningen. Behovet av att aktivt förebygga vattenbrist är stort. Förutom vattenbrist begränsas mängden vatten som kan användas också av kapaciteten i vattenverk, ledningsnät och reningsverk. Detta har gjort att intresset för vattenbesparande åtgärder ökat från VA-huvudmän de senaste åren. Möjligheterna till vattenbesparing i hushåll och kontor är goda, men det saknas ekonomiska incitament för att investera i de tekniska lösningar som krävs. Investeringskostnaderna bedöms för höga i förhållande till de låga priserna på dricksvatten. Drivkrafter i nuläget handlar främst om medvetenhet i frågan samt vattenbrist i lokalområdet. Därför finns det behov av ytterligare incitament.  Syftet med denna studie var att undersöka vilka de huvudsakliga drivkrafterna är för större fastighetsägare av hyresfastigheter att vidta åtgärder för vattenbesparing och vilka hinder som finns. Syftet var också att titta på hur energibesparing kan uppnås genom vattenbesparande åtgärder samt vilken ekonomisk besparing som kan uppnås genom att vidta åtgärder. För att uppfylla detta syfte användes intervjuer, litteratursökning och beräkningar. Resultaten från intervjuer med fastighetsägare visade att de huvudsakliga drivkrafterna var resurshushållning och samhällsansvar, men att ekonomi blivit en viktigare drivkraft i och med stigande priser på vatten och energi. De huvudsakliga hindren för att vidta åtgärder var problem med finansiering samt tekniska svårigheter kopplat till implementering. Certifiering var viktigt för de kommersiella fastighetsbolagen men ansågs inte lönsamt för de allmännyttiga bostadsbolagen. Resultaten från beräkningar visade på en stor teoretisk besparing med avseende på både vatten, energi och ekonomi med åtgärderna perlatorer, vattensnåla duschar samt snålspolande toaletter. Resultaten visar att för mer avancerade tekniska åtgärder för vattenbesparing såsom urinseparerande toaletter och recirkulerande duschar är vattenbesparingspotentialen stor, men det tar lång tid för en investering att återbetala sig. Insamlad data visade på en hög förbrukning trots vattensnål teknik, vilket talar för att tekniken behöver kombineras med fler åtgärder, som exempelvis kommunikation eller individuell mätning och debitering för kallvatten.

Energianvändningen inom bostadssektorn har stadigt ökat och verkar inte minska trots energieffektiva apparater. Genom att bygga lågenergibostäder försöker bostadsbolagen minska energianvändningen, vilket också sker, men endast vad gäller uppvärmning och varmvatten. Syfte med avhandlingen är att öka kunskapen kring hushållens energianvändning i passivhus med fokus på hushållens aktiviteter. Intervjustudier har utförts med hushåll och bostadsbolag för att utröna hur de materiella förutsättningarna påverkar vardagsaktiviteter i hushållen. Utifrån tidsgeografiska begrepp analyseras några vardagliga hushållsprojekt: mathållning, klädvård och rekreation. Begreppet energiordning används för att påvisa hur aktiviteters genomförande påverkas av resurser, restriktioner och möjligheter av olika slag, inklusive elektricitet. Eftersom varje hushåll är unikt kommer också energiordningarna i hushållen att se olika ut vilket påverkar värmekomforten i bostaden. Passivhuskonceptet som sådant påverkar inte aktiviteterna i nämnvärd grad, men hushållen bevarar gärna den värme som uppstår i och med olika aktiviteter genom att öppna dörrar och ugnsluckor för att sprida värmen i bostaden. En slutsats från studien är att eftersom alla hushåll har unika energiordningar behöver också de materiella  resurserna anpassas så att olika handlingsalternativ blir möjliga. Genom att ta del av hushållens erfarenheter av olika energiordningar kan bostadsbolagen få tillgång till nya idéer och anpassa de materiella förutsättningarna till hushållens behov så att energieffektivt boende också inbegriper hushållens aktiviteter. / Energy use in the residential sector has gradually increased and does not seem to be decreasing in spite of energy efficient appliances. By building low energy homes, housing companies are trying to reduce energy use, and to some extent they are succeeding, although the reductions are confined to heating and hot water. The aim of the thesis is to increase knowledge about household energy use in passive houses focusing on household activities. Interviews were conducted with households and public housing companies to investigate how material conditions, such as the flats and the appliances, affect daily activities in the home. Based on time-geographic concepts, a few everyday household projects are analyzed: cooking, care of clothing and recreation. The concept of energy orders is used to show that the realization of activities is influenced by various kinds of resources, including electricity, and the constraints and opportunities related to them. Since each household is unique, the energy orders also look different, which has an influence on the thermal comfort in the home. The passive house concept as such does not affect household activities in a profound way, but the households try to preserve and spread the spill heat generated in various activities by opening doors to rooms and doors of appliances such as the oven to distribute the heat throughout the flat. One conclusion from the thesis is that, because all households have unique energy orders, material resources also need to be adapted so that activities can be performed in a variety of ways. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions suit household needs. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions in energy efficient housing are designed to suit a broad range of household needs.

Where does my individual responsibility for the environment start and end? Should I be responsible for environmental stress in India only because my shoes were produced there, or for climate change that endangers species in Antarctica, or rising sea levels on Pacific islands which just might have been caused by my driving? What do I need to do if I think it is my responsibility? And how do I decide which is a better alternative from an environmental point of view? Who should I trust when deciding on what action to take, and what opportunities do I need for acting?This multidisciplinary thesis takes the politicization of everyday household activities due to environmental consequences, and individualization of responsibility, as its starting points. These points make it increasingly important to understand what responsibility individuals experience, and how they act in accordance with these perceptions. The present thesis is a qualitative study with 28 Swedish households that concern how the householders express responsibility for the environment through their everyday activities, partly by claiming to be “environmentally conscious”, and how they attempt to exert political influence. The study contributes to the discussion on the wide field of sustainable development and environmental politics. It deals specifically with the ways four Swedish municipalities (Gothenburg, Huddinge, Piteå and Växjö) attempt to influence what the householders do in the private sphere when it comes to implementing sustainable development, and what opportunities and they supply, and what expectations they have on householders. The study thereby discusses the possibility to interfere in the perceived private sphere, and different ways to participate politically. / Sustainable households: activities, research, policies

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ”Förbättrad energistatistik i bebyggelsen” för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar på ”Mätning av hushållsel på apparatnivå” som var ett delprojekt. Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater. Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö. Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll. / The Swedish Energy Agency conducted a project which is called “Improved energy statistics for settlements”. This report focuses on one field of the project: “households’ electricity use on device level”. Various regression models are used in the analysis to analyze the relationship between electricity usage and different explanatory variables, for instance: background variables for the household, type of household, geographical setting, usage of different electrical devices and quantity of electrical devices used.  The data material consists of 389 households which are spread around the region of Märlardalen except for a few households from the communities of Kiruna and Malmö. The conclusion we can draw from this thesis shows that the background variables for a household, its type, its geographical setting and the amount and type of devices it contains all have a contribution to the electricity usage in the household. / Förbättrad energistatistik i bebyggelsen