Bakgrund: Det finns mycket forskning som beskriver följsamhet till hygienrutiner på operation. Florence Nightingale har med sin omvårdnadsteori bidragit till att skapa grunden för hygienrutiner som praktiseras i samtidens omvårdnad. Följsamhet till hygienrutinerna på operationsavdelningen är en viktig aspekt för att undvika postoperativa komplikationer, samt smitta mellan personal och patient. Covid-19 pandemin har påverkat hela sjukvården, mycket fokus har lagts på ändrade hygienrutiner. Syfte: Att undersöka operationspersonalens upplevelser av hygienrutiner under covid-19 pandemin. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationspersonal och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, ökad medvetenhet om användandet av hygienrutiner, påverkad arbetsmiljö, osäkerhet kring riktlinjer och otrygghet. Konklusion: Operationspersonalen har under covid-19 pandemin fått en ökad medvetenhet om hygienrutiner och varit positiva till att använda skyddsutrustning. Dock har skyddsutrustningen av sämre kvalité bidragit till upplevelser som påverkad arbetsmiljö, osäkerhet och otrygghet. / Background: There are several studies that describe compliance with hygiene routines on surgery. Florence Nightingale has with her nursing theory contributed to creating the basis for hygiene routines that are practiced in contemporary nursing. Adherence to the hygiene routines in the operating room is an important aspect in order to avoid postoperative complications, as well as infection between staff and patient. The Covid19 pandemic has affected healthcare in several ways and hygiene routines have changed.  Aim: To investigate the operating staff's experiences of hygiene routines during the covid-19 pandemic. Method: Five semi-structured interviews were conducted on surgical staff and analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The results revealed four themes, increased awareness of hygiene routines, affected work environment, uncertainty about guidelines and false security. Conclusion: During the covid-19 pandemic, the operating personnel have gained an increased awareness of hygiene routines and have been positive about using protective equipment. However, protective equipment of inferior quality has contributed to an affected work environment, insecurity and false security.

This report will guide you through a journey of a socio-technological research where questions evolved from the intertwining of technology and social structures will be answered. During spring 2019, this research project has taken part as a pilot study of a research project called Gendered sustainability: Norm-Critical explorations of energy practices for everyday transitions. The research project has the purpose to show the understanding of climate, energy and equality issues as interlinked, and to explore power structures embedded in present relations between practices, products and environments. Both the UN’s global sustainability goal, and Swedish national goal regarding energy politics and equality, explicitly mention a need to raise social and ecological perspectives as integrated. The chosen focus for this pilot study is a practice that is a human right but has become a luxury – this study will focus on practices related to hygiene. The purpose of this study is to create a new narrative of practices related to hygiene, thus encouraging a more sustainable manner to perform these practices. To create a new narrative, a design process has been performed to generate discursive design artefacts which tells the new story. These artefacts are a part of the research method and aims to explore, not explain a problem definition or become of commercial interest. By understanding that present narratives need to be questioned, not only from a material perspective, but also from a conventional and temporal perspective – a change could be possible with design. To explore and visualise norms, behaviours and social structures behind the practice, the research and design process is based on theories of practice as a unit of design and norm-critical design. These theories highlight the importance of empirical user insights, which is explored with human centred design methods, interviews, and user analysis. Based on the insights gained a generative design process took place to create the discursive design objects. The objects aim to be means of communication and to trig discussions of how the new narrative takes place. The new narrative consists of three artefacts contributing to the story telling; the Mistwall challenges the cleanliness norm by providing a concept without flowing water; the Skinbrush that challenges the norm of gendered products by putting the human body as genderless in focus; and the Meter that takes advantage of norms related to the high beliefs in science and technology to question how cleanliness is estimated. Together they tell a new, more sustainable, narrative of performing hygiene practices / Följande rapport tar dig med på en resa igenom en socio-teknologisk forskning, där frågor kring hur teknologi och sociala strukturer som sammanlänkande besvaras. Under våren 2019 utfördes detta forskningsarbete som en pilotstudie till forskningsprojektet Könad Hållbarhet. Forskningen har som syfte att visa förståelse kring hur klimat, energi och jämställdhet är sammanlänkande, och undersöka hur maktstrukturer är inbäddade i nuvarande relationer mellan praktiker, produkter och miljöer. Både FN:s globala hållbarhetsmål och svenska nationella mål gällande energipolitik och jämställdhet nämner ett behov av att lyfta sociala och ekologiska perspektiv som integrerade. Det valda fokuset för denna pilotstudie är en praktik som är en mänsklig rättighet, men som har kommit att bli en lyx. Denna studie kommer fokusera på praktiker relaterade till hygien. Syftet med projektet är att skapa en ny berättelse om praktiker relaterade till hygien, detta för att uppmuntra ett mer hållbart sätt att utföra dessa praktiker på. För att skapa en ny berättelse utförs en designprocess som genererar diskursiva designartefakter som ska kunna bidra till den nya berättelsen. Dessa artefakt är en del av forskningen och har i syfte att undersöka och utforska, de har inte i syfte att svara mot en problemdefinition och bli kommersiella. Genom att förstå att nuvarande berättelser måste ifrågasättas, inte bara från ett materiellt perspektiv utan också från ett konventionellt och progressivt perspektiv, så skapas möjlighet för förändring genom design. Forskningen och designprocessen baseras på teorier som Praktiker som designenheter och normkritisk design då de ger möjlighet att utforska och visualisera normer, beteenden och sociala strukturer bakom praktikerna. Det betyder att empiriska insikter, samt insikter från användare är av stor vikt i arbetet, därför utforskas detta genom litteraturstudier, användarcentrerade designmetoder, intervjuer och användaranalyser. Med förståelsen från dessa insikter så påbörjas en generativ designprocess för att skapa diskursiva designobjekt. Objekten har i syfte att vara verktyg för kommunikation och trigga diskussioner om hur den nya berättelsen kan berättas. Den nya berättelsen består av tre artefakter; en mist-vägg som utmanar renlighetsnormer genom att skapa en duschmiljö utan rinnande vatten; en hudborste som utmanar könade normer relaterade till hygienprodukter genom att fokusera på den mänskliga kroppen som könslös; samt en mätare som utnyttjar normer relaterade till tron på vetenskap och teknologi genom att ifrågasätta hur renhet kan värderas. Tillsammans formar de tre artefakten nya, mer hållbara, beteenden i badrummet.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad. Anledningen till att sjuksköterskorna inte följer vissa hygienrutiner tror författarna beror på bland annat tillgänglighet samt svårtolkade riktlinjer. / The purpose of this study was to observe the hygienic routines of nurses when inserting PVC. Furthermore, the study aimed to examine which of the hygienic routines that were disregarded, and if there was a difference between nurses’ actions based on the amount of years that they have been working in the field. The study was conducted in two surgical wards, and included the observation of 34 insertions of PVC by 14 nurses. The results show that nurses, to a great extent, do not adhere to the hygienic routines that exist for the insertion of PVC, and that their main neglect is the sanitizing of their hands with alcohol before making contact with the patients. The results also show, through comparisons based upon nurses' active years within the field, that there is a certain difference. The authors believe that some of the reasons for nurses’ disregard of certain hygiene/hygienic routines is availability, and ambiguous guidelines, among other things.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. / Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistent nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga?    Metod  Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.   Resultat  Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.     Slutsats  Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 inom livsmedelshygien samt att få en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmålen. Ytterligare ett syfte är att ta reda på när eleverna anser att de lär sig bäst.Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vår hjälp har vi använt oss av en enkät där vi får reda på elevernas inställning och kunskap om hygien. Av de elever som hjälpt oss med enkäten, ställde några även upp på en intervju .Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krävs för att arbeta som självständiga yrkesmän/kvinnor. Hygienen är inte tillräckligt god ute på restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat är i elevernas yrkesutbildning det brister. Vi kommer att undervisa i kursen hygien. Studien vi har gjort kommer att underlätta planeringen och uppbyggnaden av kursen och kurs-materialet för oss i framtiden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 inom livsmedelshygien samt att få en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmålen. Ytterligare ett syfte är att ta reda på när eleverna anser att de lär sig bäst.Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vår hjälp har vi använt oss av en enkät där vi får reda på elevernas inställning och kunskap om hygien. Av de elever som hjälpt oss med enkäten, ställde några även upp på en intervju .Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krävs för att arbeta som självständiga yrkesmän/kvinnor. Hygienen är inte tillräckligt god ute på restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat är i elevernas yrkesutbildning det brister. Vi kommer att undervisa i kursen hygien. Studien vi har gjort kommer att underlätta planeringen och uppbyggnaden av kursen och kurs-materialet för oss i framtiden.

De antibiotika resistenta bakterierna blir allt fler, Methicillin Resistenta Stafylokocker Aureus är en av dem. MRSA återfinns på väldigt många sjukhus världen över och är ett alltmer växande problem. Syftet med litteraturstudien är att belysa effekter av sjuksköterskans compliance avseende prevention och preventiva åtgärder vid risk för spridning av MRSA samt de riskmoment som uppstår vid omvårdnadsarbetet i generell sjukvård. Studien har utförts enligt sju steg för att ha ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningarna har gjorts i Pubmed och Cinahl, kvantitativa studier har inkluderats i litteratursökningen. Alla artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av granskningsprotokoll. Nio artiklar valdes till studien och utifrån dessa framkom resultat i fyra olika kategorier, barriärvård, compliance, handhygien samt riskmoment. Måttligt vetenskapligt bevis påvisar att fullgott smittskydd utgörs av både handskar och skyddsförkläden för att hindra kontaminering av arbetskläder. Studier visar även att compliance avseende prevention stärks genom utbildning. Därmed speglar samtliga resultat budskap om att patienten ska skyddas mot smitta precis som sjuksköterskan, då sjuksköterskan likväl kan utgöra en länk i smittkedjan. / Antibiotically resistant bacteria are multiplying at an exponential rate in today's society and are threatening to consolidate into a serious problem in hospitals around the world. MRSA is part of this phenomena. This study intends to uncover and highlight the effectiveness of nurses' compliance to preventative efforts, to the precautions associated with activity where the risk of transmission of MRSA is a constant, and the hazardous circumstances arising out of the hospital and nursing environments. To ensure that the study maintained a thoroughly systematic procedure, it was conducted in seven separate steps. Pubmed and Cinahl have been utilised in the research, where quantitative studies have been included as part of the reviewed literature. The quality of the material has been ensured by applying a review protocol. Nine articles were selected to form the base of the study, which produced results in four categories respectively – barrier care, compliance, hand hygiene and hazardous circumstances. Moderate scientific evidence prompts the assertion that proper protection against transmission requires both protective gloves and aprons to shield work clothing from contamination. Studies have furthermore shown that compliance in the area of prevention is improved through training. All the results thus support the view that the patient ought to be protected to the same degree as the nurse, as the latter may inescapably constitute an extension of disease transmission.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister. Detta undersöktes i en observationsstudie där vårdpersonal på en med-icinsk och en kirurgisk vårdavdelning observerades under totalt två veckor. Studien visade på både god och mindre god följsamhet. Föreskrifterna gällande förkläde följdes till 81 % och riktlinjer gällande hår, smycken och naglar följdes till 100 %. Brister förekom framförallt vid användandet av handdesinfektion då föreskrifterna följdes till 47 %. Handskar användes till 59 % då det var indikerat. Samtidigt bars handskar vid flertalet tillfällen då det inte var indikerat. Situationer där personalen gick utanför rummet bärandes patientbundna förkläden var vanligt förekommande. / Every year thousands of patients are affected by healthcare associated infections. Besides leading to a prolonged hospital stay and unnecessary suffering for the patient, it also costs the society billions annually. To prevent the spread of infec-tion, all healthcare professionals should use a good basal hygiene. Therefore, there are regulations which all healthcare staff are required to follow. The purpose of this study was to investigate compliance to the hygiene regulations among health-care staff and in which situations deficiencies would occur. This was examined in an observational study where healthcare professionals at one medical and one surgical ward were observed for a total of two weeks. The study showed both good and less good compliance. The regulations regarding apron were followed to 81 % and the guidelines regarding hair, jewelry and nails were followed to 100 %. Less good compliance were seen regarding the use of hand disinfection were the regulations were followed to 47 %. Gloves were used to 59 % when indicated. At the same time gloves were worn at several occasions when not indicated. Situations where staff went outside the room wearing the patient bound apron occurred frequently.