Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.

Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.

Bakgrund: Under 1800-talet fick Florence Nightingale ner dödligheten efter kirurgi bland annat genom att hålla en renare operationsmiljö. De medicinska framstegen har tagit exponentiella kliv och omvårdnaden försöker hålla takten. Studier visar dock att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienriktlinjer är bristande. För att vårdrelaterade infektioner såsom postoperativ sårinfektion inte ska ta fäste, urholka sjukvårdsbudgeten och orsaka patienten vårdlidande behöver samtlig operationspersonal ta hygienfrågan på största allvar, utan undantag. Syfte: Syftet var att studera operationspersonalens följsamhet till hygienriktlinjer på två sjukhus i södra Sverige. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie som genomfördes med ett strukturerat protokoll. I protokollet fanns faktorer som särskilt studerade om allt av personalens hår och skägg var täckt med operationsmössan vid allmän- och infektionskänslig kirurgi. Det observerades även om personalen använde skor med hel ovansida som var avtorkningsbar. Resultat: Resultatet visade en näst intill fullständig följsamhet till hygienriktlinjer vid infektionskänslig kirurgi. Vid allmän kirurgi fanns förbättringar att genomföra av samtlig operationspersonal. Personal som inte arbetade i operationssåret var den population som hade sämst följsamhet till de utvalda riktlinjerna. Slutsats: Kunskap och ansvar till hygienriktlinjer kan leda till ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten. / Background: Florence Nightingale saved lives by keeping the environment clean before, during and after surgery in the mid-19th century. The knowledge in medicine has developed in exponential steps and the nursing care is trying to keep up. Studies show that compliance to hygiene guidelines are low. The routines to prevent surgical site infections need to be taken seriously, without exceptions, to prevent the infections to cause suffering both for individuals and the hospitals budgets. Aim: The purpose of this study was to study the OR staff´s compliance to hygiene guidelines at two south Swedish hospitals. Method: The study was a quantitative observational study. Data have been collected at two different southern Swedish hospitals during 152 surgeries. The observation was structured and followed a special protocol that observed if hair and beard is covered with a hood/other coverage and what type of shoes that the staff wear in the OR. It was also observed if surgeries that need ultraclean environment, as implant surgery, was respected with the extended guidelines. Results: The results showed that there where almost complete compliance to the hygiene guidelines during ultraclean surgeries. During other surgeries it showed that improvements could have been done by all staff in the OR. The staff that was working in the OR but not in the wound, close to the patient had lowest compliance. Conclusion: Knowledge and discipline to hygiene rules may lead to improvement in patient safety and diminished patient suffering.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållandeIt is increasingly common for healthcare in Sweden to move out to the residents' homes. They can use homecare to continue living in their own house, but at the same time get the help they need. In 2007 the total of 153 723 people were in use of these services across Sweden.The garments that the staff is wearing get exposed to many different types of external shocks on home visits. Spread of infection in health care is primarily through the staff's hands and clothes.Nanotechnology is an emerging technology that has been booming in many areas over the past decade. Research is underway involving nanotechnology to improve properties or to create functional fabrics that can have antibacterial properties, easy to clean, water- and stain resistant and odor-free. The aim is to investigate whether nanotechnology can be used in the textile material in assisted living to better withstand external shocks. Today there are many problems in the field of workwear and hygiene, we therefore wish to consider whether this technology can be one of the solutions. Nanotechnology for textiles has two directions. On one striving primarily for the use of nanosize to create nanostructures during the manufacturing process, while the other is focused on finishing processes. The report focuses on the coating method and the self-cleaning and antibacterial properties that can be created in a material.We concluded that the best thing for these types of garments would be that they had antibacterial properties. They are then coated with either titaniumdioxide, zincoxide or silver when it is proven substances which are proven to work and provide these same qualities. With help from our empirical studies, we could provide answers to what the clothes get exposed to during a day of work. Based on these results, we could focus our theoretical framework in the areas that could be relevant to the objectives. Eventually, we concluded that nanotechnology could help to create cloths that better withstand external shocks and improves the hygienic conditions. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning. Dessa har analyserats utifrån etablerade motivations- och åtagandeteorier.Resultatet visade att orsaker till uppsägning som framkom under intervjuerna fann stöd i Allen och Meyers teorier om åtagande. Det framkom även starka antydningar av att flera av respondenternas dimensioner av åtagande av olika anledningar ändrats under deras anställning och varit mycket låg i slutet. Det visade sig också vara av betydelse om åtagandet var riktat gentemot organisation, verksamhet eller medarbetare. Åtagandet hade inte varit konstant under anställningen och studien visade även att det var av betydelse om åtagandet var riktat gentemot organisationen, verksamheten eller personal.

Trots att studier visar att personer med autismspektrumdiagnos (ASD) ofta behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien, samt att mödrar till barn med ASD ofta behöver assistera dem i deras aktiviteter i dagliga livet (ADL) saknas det forskning om vad detta stöd faktiskt består av. Syftet med den aktuella studien är att öka kunskapen om mödrars erfarenheter av att hjälpa ungdomar med ASD med deras personliga hygien samt med påklädning. 3 flickmödrar och 3 pojkmödrar intervjuades om hur de hjälpte sina barn med Dusch/Tvätt, Hårvård, Naglar, Påklädning, Tandborstning, Toalettbesök, Torka sig efter toalettbesök samt Torka sig med handduk. Flickmödrar fick också frågor om Menstruation. Analysen baserades på Anthony Giddens' teorier om Modernitet och Självidentitet. Intervjuerna skrevs om till 6 narrativ, vilka analyserades tillsammans med relevanta delar från intervjuerna. Resultatet presenteras som 3 huvudteman. Resultatet visar bland annat att ungdomarna hade ett omfattande hjälpbehov och att mödrarna hjälpte sina barn både fysiskt och verbalt. Mödrarnas förståelse för och lojalitet gentemot barnen och deras svårigheter var förhållandevis hög medan deras tillit till sakkunniga var relativt låg. / Although studies indicate that people with Autism Spectrum Disorder (ASD) often need help with their personal hygiene, in addition to the fact that mothers of children with ASD often need to assist them in their activities of daily living (ADL), little research has been made as to what this support actually consists of. The purpose of the present study is to investigate how mothers of children aged 10-15 with ASD help their children to manage their personal hygiene, and what effect this has on their mothers. 3 mothers of girls and 3 mothers of boys were interviewed about how they supported their children in the following activities: Dressing, Hair care, Nail cutting, Toilet use, Tooth brushing, Toweling, Washing and Wiping. Mothers of girls were also asked about Menstruation. The analyses were based on Anthony Giddens' theories on Modernity and Self Identity. Afterwards, the interviews were converted into six narratives. These narratives along with pertinent elements from the interviews were analyzed and the result presented as 3 main themes. Results show among other things that the mothers supported their children both physically and verbally. The mothers' appreciation and loyality with their children were proportionately high, whereas their confidence in experts was rather low.

Abstract The aim of this epidemiologic pilot field study was to determine if the oral health problem in Detema was periodontal or caries disease. If periodontal disease, was it induced by a certain virulent microflora or by inadequate oral hygiene? A second specific aim was to educate local oral health instructors, to raise the awareness of the importance of oral health, and in that way improve the general health. Methods were that with the use of WHO oral health questionnaire, interview 117 participants in index ages 15-19 years, inform about oral diseases, instruct techniques for optimized oral cleansing, assess dental status and periodontal health on index teeth. Local oral health instructors were educated for maintaining the knowledge and to reinstruct the toothbrush and toothpaste methods. Susceptibility to caries and periodontal disease in relation to ethnicity was investigated. The prevalence of caries disease was 32% a decrease compared to 44% in 1995. The prevalence of periodontal disease was 82%, attachment loss and gingival retractions 8% each, and gingival retractions 6%. This result was an impairment compared to 73% in 1995, when there were no pockets, retractions or any attachment loss in this index age. Results could not significantly show association between oral disease and lack of, or infrequent use of cleansing devices and fluoridated toothpaste, neither to a diet with high and frequent carbohydrate intake. There was indication of susceptibility to periodontal disease in the population.  The conclusion was that the non-optimized technique for oral hygiene affected this population´s oral health.

Introduktion: En god följsamhet till rätt handhygien- och klädrutiner minskar risken för smittspridning. En av operationspersonalens viktigaste uppgifter är att förebygga infektioner. Följsamhet till handhygien- och klädrutiner skyddar både patient och personal från infektioner.   Syfte: Att undersöka och sammanställa operationspersonalens följsamhet till kläd– och handhygienrutiner på operationsavdelning.                                                                             Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie utfördes, där databaserna PubMed, Cinahl och ScienceDirect genomsöktes. Efter granskning och analys valdes tio vetenskapliga artiklar ut att inkluderas i resultatet, fem med hög kvalitet och fem med medelhög kvalitet.                                         Resultat: Fungerande följsamhet till handhygien- och klädrutiner kunde bero på god information angående rutinerna. Personalen hade god följsamhet till att avlägsna smycken innan de gick in på operationsavdelningen. Bristande följsamhet till handhygien- och klädrutiner på operationssal var exempelvis otillräckligt utförd handdesinfektion samt brister i användandet handskar. Bristerna berodde dels på en negativ inställning och attityd, men även på dålig kunskap om handhygien- och klädrutiner.              Slutsats: Totalt tio vetenskapliga studier togs med gällande kläd- och handhygienrutiner. I dessa upptäcktes brister i handhygien- och klädrutiner men också det som fungerade i rutinerna. Det framkom även skillnader bland operationspersonalens följsamhet till handhygien- och klädrutiner. / Introduction: Good follow-up to proper hand hygiene and clothing routines reduces the risk of infection spread. One of the operational personnel's most important tasks is to prevent infections. Compliance with hand hygiene and clothing routines protects patients and personnel from infections. Aim: To investigate and compile operational personnel compliance with hand hygiene- and clothing routines in the operations department. Method: A descriptive systematic literature study was conducted using the databases PubMed, Cinahl and Science Direct. After examination and analysis, ten scientific studies were selected to be included in the results, five with high quality and five with medium quality.   Results: Functional compliance with hand hygiene and clothing routines could be due to good information about the routines. The staff had good adherence to removing jewelry before entering the operations department. Inadequate compliance with hand hygiene and clothing routines in the operating room were, for example, insufficient hand disinfection and shortcomings in the use of gloves. The shortcomings were due to a negative attitude and attitude, but also to poor knowledge of hand hygiene and clothing routines. Conclusion: A total of ten scientific studies were carried out with current hand hygiene- and clothing procedures. In these, defects were discovered in hand hygiene- and clothing routines, but also in the hygiene routines. There were also differences among operating personnel in compliance with hand hygiene- and clothing routines.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett världsomfattande problem som genererar lidande och samhällsekonomiska förluster. Problemets omfattning kan minskas genom ett fungerande hygienarbete, vilket i sig förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonal är följsam till rådande riktlinjer och rutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans underlättande av faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner för att främja patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är indelade i följande huvudkategorier; Attityder, kompetensutveckling, arbetsorganisation och ledarskap. Sjuksköterskan kan underlätta följsamheten genom att vara en förebild, arbeta med fortbildning och uppmuntra till reflektion. Teamarbete kan främjas genom att arbeta med rak och tydlig kommunikation, gemensamma mål samt genom att ge återkoppling på prestation och resultat. Slutsats: För att minska vårdrelaterade infektioner och främja patientsäkerheten behöver sjuksköterskan förstå att de faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är beroende av varandra i ett komplext samspel. Beteendet följsamhet kan till stor del underlättas genom att sjuksköterskan strävar efter att förbättra medarbetarnas attityd i det hygienförebyggande arbetet. / Background: Health care-related infections are a worldwide problem and generate suffering and socioeconomic losses. The extent of the problem can be decreased through proper hygiene, which in itself requires that healthcare professionals comply with current guidelines and procedures. Purpose: The purpose of the literature review was to highlight the nurse's facilitation of factors that affect the compliance with hygiene routines to promote patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed method. Results: Identified factors that affect compliance with hygiene routines are divided into the following main categories: Attitudes, skills development, work organization and leadership. The nurse can facilitate compliance by being a role model, by working with continuing training and by encouraging reflection. Teamwork can be promoted by working with straightforward communication, common goals, and feedback on performance and results. Conclusion: To reduce health care-related infections and promote patient safety, the nurse need to understand that the factors that affect compliance with hygiene routines are dependent on each other in a complex interaction. The behavior of compliance can be facilitated by the nurse striving to improve the employees' attitude towards hygiene prevention.