Syftet med följande uppsats är att genomföra en intersektionell analys av några av Bruce Springsteens låttexter skrivna under perioden 1978-1984. Avsikten är att undersöka hur maktstrukturer uppkommer beroende av kön, sexualitet, klass och etnicitet. Vidare är målet att diskutera hur man kan arbeta med Springsteens texter i gymnasieskolans svenskämne. Materialet som används är de låttexter under nämnda period som bäst belyser hur maktstrukturer uppkommer. I texterna finns makt och inflytande i samhället till största del hos männen. Eftersom Springsteen av media betecknas som en företrädare för den vanliga människan är deltagandet i arbetslivet trots det inte till för alla. Maktstrukturer beror också på att människor berövas möjligheten att tala samt familjestrukturer.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

Den här kvalitativa studien undersöker socialsekreterares kunskapsläge, arbetssätt och uppmärksammande inom ämnet mäns våld mot kvinnor i nära relationer inom socialtjänsten. För att svara på syfte och frågeställningar har semistrukturerade telefonintervjuer genomförts med sex socialsekreterare, varav fyra arbetar inom barn- och ungdomsenheten och resterande arbetar inom enheten för ekonomiskt bistånd. Intervjuerna analyseras med hjälp av meningskoncentrering och tidigare forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet diskuteras utifrån ett intersektionellt perspektiv som inkluderar underkategorier som till exempel etnicitet och klass samt ett kulturellt perspektiv. Resultatet visar att ökad kompetens hos socialsekreterare inom området kan öka benägenheten att ställa frågor om våldsutsatthet till sina klienter. Det visar även att kompetenshöjande utbildning och samverkan mellan olika enheter har en påverkan på socialsekreterares arbetssätt i möten med våldsutsatta kvinnor. Vid uppmärksammandet av våld i nära relationer inom dessa enheter har det framkommit att klientens andra behov kan krocka med enhetens primära fokus. / <p>2018-01-19</p>

I den här multimodala analysen som utgår från kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer från 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen är att undersöka hur kön framställs i informationsbroschyrer riktade till barn. För att även belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anläggs ett intersektionellt perspektiv och då kön är kopplat till sexualitet undersöks därmed även heteronormativitet. Det görs genom att ta reda på hur kön markeras, hur karaktärerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jämlikt förhållande mellan könen då bägge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker då broschyrerna speglar stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Detta är särskilt tydligt vid analys av presuppositioner, då broschyrerna exempelvis förmedlar en bild av att sjuksköterskor är kvinnor och doktorer är män. Dessutom tyder analysen av presuppositioner på att flickor och pojkar särskiljs i sätt att agera och i inställning till sjukhusvistelsen.

This thesis aims to study how the assignment of subject headings, from the Swedish subject headings list, in the Swedish national catalog Libris relates to works of marginalized groups from an intersectional perspective. The marginalized groups represented in this study are LGBTQ as well as racified. With the term radical cataloging as the background for this thesis, I have categorized five pairs of opposite words that were the bases for my keyword search and then analyzed the subject headings for the books that my keyword searches resulted in. Using Derrida's theories of deconstruction and the perception of The Other, I have investigated which subject headings are used to describe the marginalized groups and whether these subject headings can be problematic from an intersectional perspective. The conclusion is that, although both groups are represented by a variety of subject headings, they are not always used in a correct context. There is also a lack of several subject headings which would work towards an inclusion of these marginalized groups.

Med utgångspunkt i teorier om genus och likabehandling kan det vara viktigt att studera skillnader i hur vi bemöter varandra utifrån kön. Forskning beskriver hur bemötande utifrån kön ofta verkar i det omedvetna och att det kan skapa skilda förutsättningar för individen. Syftet med denna studie är att studera hur den statliga myndigheten Skatteverket internt bemöter kvinnor och män och om det finns omotiverade skillnader i hur individer bemöts utifrån sitt kön. För att undersöka skillnader inom gruppen kvinnor respektive män har ett intersektionellt perspektiv anlagts för att studera eventuell betydelse av utländsk bakgrund. Studiens frågeställning lyder därmed: Finns det skillnader i Skatteverkets bemötande av kvinnor och män? Skiljer sig eventuellt bemötandet åt beroende på om den som hanterar ärendet själv är en kvinna eller man? Finns det skillnader i bemötandet av kvinnor respektive män beroende på om kunden har utländskt klingande namn eller talar svenska med brytning? Tidigare undersökningar hos Skatteverket som fokuserat bemötande ur ett genusperspektiv har funnit att bemötandet i vissa aspekter varit ojämställt på ett sätt som varit till fördel för män. Även kundens utländska bakgrund har varit av betydelse. Denna studie har genomförts på Skatteverkets huvudkontor i Solna på Avdelningen för användarstöd som arbetar med att ge stöd till anställda inom myndigheten runtom i landet. Materialet har samlats in genom strukturerade observationer som metod, i form av medlyssning på samtal mellan medarbetare och kund samt granskning av skriftliga ärenden. Underlaget har bearbetats i SPSS Statistics och legat till grund för bivariata analyser och korstabeller. Resultatet av studien visar att det inte finns några skillnader i medarbetarnas bemötande av kunderna med hänsyn till kön och utländsk bakgrund. Variationer som framkom var ej statistiskt signifikanta och kan därmed inte säkerställas. Studiens resultat kan vara en effekt av myndighetens aktiva arbete för ett jämställt bemötande. Det kan också ha att göra med att medarbetarna som observerades under studien till viss del hade kännedom om studiens syfte vilket kan ha påverkat det empiriska materialet.

The debate and research on trans in feminist studies has increased in recent years. While it is still a minor discussion in comparison to other topics in the field, it demonstrates the importance of the subject.  Through out history, feminist separatist spaces has been criticized for being transphobic by trans activists, in relation to trans women's experiences of these spaces. Discriminating attitudes are still influencing the shaping of feminist spaces, such as women's shelters.  This is a study of attitudes towards trans women in women's shelters. I have an intersectional transfeminist perspective. Results show that the problem is a lack of knowledge in trans questions and issues amongst the workers. My interview partners are asking to be educated in the subject. They problematize the way that the issue is systematicly overidden and how responsibility is placed in bigger organizations that have influence and power over smaller ones. Through the course of the study, as well as through my own feminist work, I feel that there is a great will for things to change amongst the younger generations of women's shelters workers, but also a resistance against that will, in older generations.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.

Uppsatsen undersöker Twilight, skriven av Stephenie Meyer, utifrån de intersektionella kategorierna ålder, kön och klass i förhållande till relationen mellan protagonisterna Bella och Edward. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ålder, kön och klass påverkar relationen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur ålder, kön och klass påverkar maktförhållandet i relationen utifrån Foucaults maktteori. Resultatet visar att ålder, kön och klass genomgående i Twilight försätter Bella i en underordnad maktposition, med några få undantag. Många normer gällande de tre kategorierna reproduceras i relationen mellan Bella och Edward, vilket i sin tur ger upphov till en maktobalans. Med anledning av detta resultat bör Twilight läsas kritiskt ur ett intersektionellt perspektiv, men kan med fördel användas i klassammanhang för att belysa och ifrågasätta normer rörande t. ex. ålder, kön och klass.