The purpose of this case study was to examine consequences of a limited social citizenship among young adults in the refugee camp of DeHeishe in Palestine. In order to receive a profounder understanding of conditions and structures that affects young adult’s experiences of social citizenship, status in the community and practices a case study was carried out during April 2013. The data has been collected by triangulation, conducted through nine interviews, 52 survey forms and several observations in DeHeishe camp. The data was analyzed through the theoretical approach of social citizenship, intersectionality and the concept of “empower-ment”. The study shows that young adults have a fragmented view of the concept of social citizenship and differences were seen between women and men. According to status and practice in relation to social citizenship women and men’s attitude was various and limiting structures might be the cause of it. According to the young adults the Israeli occupation is the most limiting structure along with their specific living conditions. The traditions also were seen as a limiting, but at the same time could be enabling. For this reason, the consequences were that the young adults took matters into their own hands by empowerment through NGOs and create an alternative form of social citizenship. It is through knowledge and participation they experience they can change their situation.

The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment. The preschool's work implementing the equal treatment plan (Likabehandlingsplan) allowed them to replace their gender profile, which included discrimination based on forms of ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation, gender identity or expression and age. The results showed some examples of an intersectional perspective, for example, how the preschool worked with sexuality/different family structures and age, but other categories were harder to include, such as ethnicity, race and class. The conclusions I have drawn are that there are risks with these gender strategies. They confirm and reinforce gender roles, and there is a risk that the work is based on a white middle-class heterosexual norm, which means it is based on privileged positions. The work with the equal treatment plan requires an intersectional perspective and a self-reflected approach from the teachers. / Syftet med studien är att undersöka en förskolas arbete med att motverka traditionella könsroller samt vilka genusstrategier som används och hur normer kring genusuttryck produceras och bemöts. Studien undersöker även om förskolan har ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur de arbetar med andra kategorier såsom etnicitet, ras, klass, ålder och sexualitet i deras genusarbete. Jag har gjort observationer och intervjuer med pedagoger på en förskola med uttalad genusprofil. I min analys har jag använt mig av Foucaults teorier om diskurs och makt. Studiens resultat visar att informanterna hade en hög medvetenhet kring genus och att de vanligaste strategierna de använde var ett individuellt perspektiv, att se individen och inte könet, samt en könsneutral strategi, att avlägsna det som anses könat i exempelvis språk eller miljö. Förskolans arbete med sin likabehandlingsplan hade börjat ersätta deras genusprofil, vilket innebar att de även inkluderar förebyggande arbete mot diskriminering relaterat till etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Studiens resultat visar exempel på ett intersektionellt perspektiv, exempelvis hur förskolan arbetade med sexualitet och olika familjebildningar samt ålder. Resultatet visar dock hur det var svårare att arbeta med andra kategorier såsom etnicitet, ras och klass. Slutsatserna jag dragit är att det finns risker med de genusstrategier som jag upptäckte. De riskerar att befästa och förstärka könsroller samt baseras på en vit heterosexuell medelklassnorm, vilket innebär att de baseras på positioner som ständigt privilegieras. Arbetet med likabehandlingsplanen kräver därmed ett intersektionellt perspektiv samt ett självreflekterande förhållningssätt hos pedagogerna.

No description available.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet.     Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför.     Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

This essay – Discourse and Dissonance – deals with Mary Shelley’s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of “Them and Us”, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g. a feminist or Marxist one, to the text, I use Cultural Criticism as described by Arthur Asa Berger in order to deconstruct and reconstruct the discourse, as explained by Michel Foucault, within Shelley’s work. In doing so, I view the hermeneutics of suspicion as the starting point due to its recognition of every text’s hidden truth. Stephen Greenblatt’s term dissonance is useful for the study’s aim of finding the differences and similarities in the voices of the novel’s characters. Intersectionality functions as the tool with which I intertwine the above categories in my analysis.     In conclusion Frankenstein; or, the Modern Prometheus does not convey a message of conformity. Its class-, race- and gender-bound discourse is reproduced in the text, but simultaneously challenged. The dissonant voices of the novel show the discourse from different perspectives and make it obvious that there are cracks on the surface of the discourse, which Shelley deepens by putting it into writing – whether she was aware of it or not.

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe’s discourse theory are used to study how categories as “us” and “the other” are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity. This study concludes that the discourse affects the possibilities to be categorized as a part of an “us” or “the other” and, according to this categorization, to act as political representatives. Related to the studied media debates, this result can be seen as a part of the explanation of the development in the specific cases; Mustafa is leaving all of his political assignments, while Svantesson remains as Minister of Labour.

Surrogacy is an arrangement in which a woman carries, delivers, and then relinquishes a baby to commissioning parents. The arrangement challenges traditional norms and definitions of reproduction, pregnancy and motherhood, and at the same time raises difficult ethical, philosophical and social questions. There is currently an ongoing debate in Sweden, where all forms of surrogacy is illegal. The debate is polemical and harsh, with advocates arguing that surrogacy is defensible on the basis of individual rights and women's right to choose over their own bodies, and those in opposition are convinced on an intersectional basis that women are being used and exposed on the market of surrogacy.The purpose of this study is to investigate the debate on surrogacy in the Swedish context. Using qualitative text analysis, the study aims to increase understanding about the debate over surrogacy by analyzing texts published in Swedish press during 2010-2013. I have analyzed the advocating arguments as well as the oppositional arguments constructing the ongoing debate of surrogacy with a focus on the transnational relations and the discrepancy between the views on altruistic and commercial forms of surrogacy.The findings indicate that surrogacy is in general seen as either a win-win situation or exploitation and confirms earlier intersectional postcolonial research that centers on surrogacy, which highlights a general tendency to not acknowledge the dimensions and intersections of gender, class, race, and ethnicity. This is crucial especially concerning surrogacy is such a transnational phenomenon, where for example (white) Swedes longing for babies go to India and through an Indian surrogate mother become parents. The study shows that the debate is somewhat a minefield, and while being polemical the debate is also very complex.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna. Den tredje frågan gällde vad som tas upp om själva begreppet samt fenomenet intersektionalitet i dessa religionsläroböcker. En genomgång av forskning kring intersektionalitet ledde fram till en definition av begreppet, d.v.s. att kategorier som kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet intra-agerar med varandra och är föränderliga. Kategorierna kopplas också till en maktordning där vissa grupper ses som överordnade och andra underordnade. Den metod som användes vid granskningen var en kvalitativ textanalys utifrån fyra slumpmässigt utvalda läroböcker från fyra olika förlag. Resultatet visade att begreppet intersektionalitet enbart nämns i en av böckerna och att fenomenet intersektionalitet förekommer sparsamt och främst i samband med identitet. I förhållande till världsreligionerna samt etik och moral behandlas de olika kategorierna framför allt var för sig. Kategorin kön utvecklas mest, medan etnicitet och socioekonomisk bakgrund nämns tämligen lite. I böckerna framträder en manlig och heterosexuell norm, men författarna betonar att traditionella mönster ändras allt mer, vilket visar att kategorierna är föränderliga. Studien har visat att styrdokumentens definition av intersektionalitet är smalare än den som anförs i tidigare forskning, vilket kan vara en förklaring till att läroböckerna inte använder sig av ett mer uttalat intersektionellt perspektiv.