The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

Studien hade sin grund i att medier spelar en viktig roll i identitetsskapandet. Därifrån fanns ett intresse av att undersöka vilka bilder av och kriterier för femininitet som de tre tidningarna Frida, Veckorevyn och Femina skapar i sina artiklar online. Undersökningens material bestod av artiklar och rubriker som platsade under kategoriseringarna livsstil, relationer och kändisar och analyserades genom ett urval av frågor från Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten inkluderar bland annat att tidningarna tar en vägledande position då de till stor del använder sig av konstateranden och bygger upp sina artiklar enligt strukturen problem–lösning. Vilka ämnen som vägleds inom varierar dock mellan tidningarna, och därmed även mellan de ålderskategoriseringar som målgrupperna tillhör.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka utomeuropeiskt födda kvinnors upplevelser av att vara arbetslösa och hur det har påverkat deras integration. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor födda utanför Europa samt en intervju med två personer anställda på Arbetsförmedlingen. För att analysera det empiriska materialet tillämpades intersektionell teori som syftar till att belysa komplexiteten i maktstrukturer och ojämlikhet. Intersektionell teori innebär att synliggöra faktorer som påverkar människor såsom kön, klass och etnicitet. Genom att se hur de olika faktorerna samspelar kan en fullständig bild av problematiken framträda.  Resultatet från intervjuerna visade att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett utbildningsbakgrund. Kvinnorna upplever begränsade möjligheterna till arbete i Gävleborgs län. Resultatet visar att kvinnornas integration har påverkats negativt av att ha varit arbetslösa då ett arbete främjar språkets utveckling och bidrar till ett större socialt kontaktnät. Vidare visar resultatet också att kontakten med myndigheter är bristande då kvinnorna upplever att de hade behövt mer stöd. Intervjun med arbetsförmedlarna pekar på att språk, utbildning, kultur och attityder hos arbetsgivare är faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter till arbete.

Detta självständiga arbete är en vetenskaplig essä som genom en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt undersöker fritidshemslärarens förhållningssätt i ett dilemma av etisk karaktär. Jag undersöker hur man som lärare bör förhålla sig gällande elevers skapande när det som skapas förstärker negativa föreställningar om/och traditionella könsmönster. Detta beskrivs genomen gestaltning av en situation då jag som fritidshemslärare ställts inför ett val då jag upplevde en svårighet att utröna vad som var rätt att göra. Jag har valt att till en början använda mig Vygotskijstankar om barns kreativitet, för att sedan utforska feministisk postkonstruktivistisk teori enligt Eidevald och Lykkes tankar om intersektionell pedagogik, vilket lett mig till teorier om erkännande av Taylor. Essän landar slutligen i Henriksens och Vetlsens tolkning av dygdetiken och Repos tankar om praktisk kunskap.

Denna studie analyserar och lyfter fram tillgänglighet ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga ur ett perspektiv som tar hänsyn till kön, sexualitet, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariationer samt hur de påverkar varandra. Här lyfts det fram hur två kommunala kultur- och fritidsanläggningar i Linköping arbetar med dessa frågor. Materialinsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Materialet analyserades med analysmetoden grundad teori, vilket innebär att forskaren ger sig ut på fältet utan förutfattade meningar eller prägling av vad resultatet bör vara. Det är en metod som fokuserar på empirin och används för att generera ny kunskap. Resultaten av denna studie lyfter fram både fall som har lyckats med satsningar på tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv men även fall som har svårt med detta arbete på grund av gamla kvarlevor från tidigare bristfälligt planerat byggprojekt. Studien finner empiri som styrker tidigare forskning och bidrar till utökningen av forskning kopplat till tillgänglighet utifrån ett intersektionellt perspektiv.

The concept of family is heterogeneous and multifaceted, but is often portrayed as homogeneous. The aim of this study is to investigate whether the image of family in the library environment is open and broadminded enough to accommodate all the different individuals who visit the library. To investigate how the concept of family is produced in a children's library environment, I conducted semi structured interviews with six librarians, and observed five children´s libraries. The study, which is a qualitative small-N study has been conducted on a limited number of public libraries and is performed with an intersectional and queer theory perspective. The focus has been on norms, normality, normativity and heteronormativity. The image of family that emerged most clearly in the study was the image of the western heterosexual constellation. Interviews with children´s librarians showed that other family constellations are welcome in the library environment, but is usually treated as a project or as themes. The norms concerning the concept of the family is clear: family equals two Swedish born heterosexual parents with biological children. Norms regarding gender and ethnicity became clear in, among other things, the ideas that the mother is expected to be the one who is at home during the baby's first months and that visitors with a native language other than Swedish are uninterested by the library and need more engagement from the librarians to find their way to the library and its activities. There is thus a normative approach to the concept of family in the library environment, which affect how the visitors can recognize and experience their own situation- either as normal or abnormal.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning blir idag äldre än tidigare. Detta leder till att de utvecklar ett kombinerat omsorgsbehov utifrån intellektuell funktionsnedsättning och åldersproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet förhåller sig till målgruppen och vilka möjligheter som finns att få sitt behov till­godosett utifrån både funktionsnedsättning och åldrande. Frågeställningarna berör vilka insatser som finns för att möta målgruppens behov av stöd och omsorg samt hur samverkan ser ut utifrån lagstiftning och organisation. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med utgångspunkt i en halvstruk­turerad intervjuguide. Resultatet har analyserat utifrån intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att det finns en gemensam syn på målgruppen och dess omsorgsbehov men att det saknas riktlinjer och kunskap om vilka alternativ som står till förfogande. Vidare framkom att det finns individer som kan vara aktuella för insatser genom både LSS och äldreomsorgen men att lagstiftningens uppdelning kan utgöra hinder för att utveckla insatsmodeller som till­godoser individernas kombinerade omsorgsbehov. Detta leder till slutsatsen att det inom lag­stiftningarna LSS och SoL finns möjlighet att skapa lösningar för målgruppen genom individuella behovsprövningar samtidigt som målgruppens tillhörighet till LSS kan begränsa möjlighet till insatser via annan lagstiftning. Utmaningen ligger i att skapa samverkan och samsyn mellan LSS och äldreomsorgen och utveckla insatser som tillgodoser målgruppens kombinerade behov.