Bakgrund: Skolverket ställer i kursplanen i Svenska som andraspråk 3 tydliga krav på att skönlitteraturen i kursen ska vara skriven av både kvinnor och män och komma från olika kulturer och tider. Eftersom majoriteten av lärarna i Svenska som andraspråk enligt Skolverket inte är behöriga i ämnet, alternativt inte har läst litteraturvetenskap, ställer detta höga krav på att läroböckerna erbjuder skönlitteratur med en stor diversitet för att nå upp till kraven i kursplanen. Syfte: Uppsatsens syfte har varit att undersöka om de skönlitterära utdrag samt de skönlitterära texter som förekommer i sin helhet i aktuella läroböcker i Svenska som andraspråk 3 motsvarar kraven på skönlitteratur i kursplanen. Metod: Den metod som använts i uppsatsen är kritisk närläsning, där materialet har kvantifierats samt kodats i olika variabler för att kunna analyseras. Resultat: Resultatet visade att läroböcker i Svenska som andraspråk 3 reproducerar en manlig och västerländsk diskurs och hegemoni med få inslag av kvinnliga författare och ännu färre inslag av författare från länder som inte tillhör västvärlden. Det såg inte likadant ut i alla fyra analyserade läroböcker, men i tre av fyra var kvinnor kraftigt underrepresenterade och i samtliga läroböcker var en övervägande majoritet av författarna från västvärlden. Invandrarförfattare var enbart representerade i två av läroböckerna, och författare från nationella minoritetsgrupper enbart i en. De läroböcker som hade ett större fokus på litteraturhistoria hade en lägre skönlitterär diversitet.

Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. / This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.

Alla kommuner i Sverige måste ha en gällande översiktsplan, men hur den utformas är till stor del upp till kommunerna själva. Uppsatsen syftar att studera hur genus, jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tar sig uttryck i landsbygdskommunerna Flens, Lessebos, Valdemarsviks och Östra Göinges översiktsplaner. Samt att undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till begreppen. Genom innehållsanalys och diskursanalys analyseras plandokumenten och redovisas tillsammans med intervjuer som genomförts med tjänstepersoner som varit delaktiga i arbetet med samma översiktsplan. Av resultatet framgick det att social hållbarhet är en viktig del för att nå en hållbar utveckling i kommunen. Resultatet visar att det utrymme som genus och jämställdhetsintegrering ges i planen har att göra med intresse och kunskap hos planeraren att lyfta dessa frågor. Intersektionalitet är ett perspektiv som inte får något utrymme i planerna, men i framtiden kommer att behöva beaktas. / Municipalities in Sweden must have a comprehensive plan, but how these are constructed are up to themselves. The aim of this paper is to study how gender, gender mainstreaming and intersectionality is expressed in the rural municipalities comprehensive plans of Flen, Lessebo, Valdemarsvik and Östra Göinge. The aim is also to understand how professional planners relate to the concepts. The comprehensive plans were analysed with content- and discourse analysis and presented together with interviews with professional planners working in the rural municipalities.  It became clear that social sustainability is an important part of achieving sustainable development in the municipalities. The results show that the space given to gender and gender mainstreaming in the comprehensive plans has to do with the interest and knowledge of the planner to integrate these. Intersectionality is a perspective that is not given space in the plans, but will need to be considered in the future.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken didaktisk potential svensklärare ser i att använda skönlitteratur som utgångspunkt för att diskutera genus, könsroller och nor-mer i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats och materialet be-står av en enkät som fem gymnasielärare i svenska besvarat. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna medvetenhet och för-väntningar, kön, sexualitet och etnicitet har identifierats, vilka fungerar som en fond mot vilken vi kan förstå lärarnas utsagor. Med utgångspunkt i dessa kategorier utfördes sedan en analys av vilka möjligheter och hinder som lärarna ser i användandet av skönlitteratur i värdegrundsarbete om genusfrågor. Resultatet visar att lärarna ser en didaktisk potential i att använda skönlitteratur för att diskutera genus, könsroller och normer i svenskundervisningen. Lärarna svarar att de ofta använder skönlitteratur som utgångspunkt för normkritiska klassrumsdiskussioner. Dock så påtalar några av lärarna att själva läsandet av skönlitteratur innebär ett hinder, då elever läser mindre idag och överlag har svårare för läsning som aktivitet.

Bakgrund: I slutet på 2019 befann sig 79,5 miljoner människor på flykt i världen, hälften av dem är kvinnor och flickor. Nyanlända kvinnor söker vård i lägre utsträckning än män i liknande situation och även i lägre utsträckning än inrikes födda kvinnor. Det behövs mer kunskap kring nyanlända kvinnors upplevelse av att söka hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyanlända kvinnors upplevelse av att söka hälso- och sjukvård. Metod: Allmän litteraturstudie med tio kvalitativa studier. Data analyserades och kategoriserades genom en innehållsanalys där meningsbärande enheter lyftes ut, kondenserades och kodades till teman och subteman i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Två huvudteman och fyra subteman identifierades. De två huvudteman var tillgänglighet och bemötande. Resultatet visar att nyanlända kvinnor upplever varierande och ibland likartade hinder för att få tillgång till adekvat vård. Slutsats: Att söka hälso- och sjukvård som nyanländ kvinna kan leda till lidande då vården inte upplevs individanpassad vilket medför en negativ upplevelse där individens behov inte tillgodoses. Genom att sjuksköterskan ger personcentrerad vård utifrån den unika individen kan dennes behov tillgodoses i högre grad. Med intersektionalitet som utgångspunkt ökar också medvetenhet och kompetens kring strukturella faktorer och maktordningars påverkan på individen. Förslag på fortsatt forskning: Resultat indicerar att kvinnliga nyanlända upplever hinder för vårdsökande vilket leder till att författarna till föreliggande studie ser att det finns behov av vidare forskning utifrån individens perspektiv med frågan om vad som skulle underlätta vårdsökande för den enskilda individen. / Background: It is estimated that by the end of 2019, 79.5 million people were forcibly displaced in the world, approximately half of them are women and girls. Newly arrived women are less likely to seek healthcare compared to men in the same situation and non- immigrant women. There’s a need for more knowledge about newly arrived women’s experiences of healthcare seeking. Aim: The aim was to describe newly arrived women's experiences of healthcare seeking. Method: A general literature review was conducted with ten scientific articles with qualitative data. Data was analyzed and categorized through a content analysis where meaningful units were highlighted, condensed and coded into themes and subthemes in accordance with Polit and Beck ́s nine-step model. Results: Two main themes and four sub themes were identified. The two main themes were accessibility andtreatment. Results show that newly arrived women experience varying and sometimes similar obstacles to accessing adequate care. Conclusion: When newly arrived women seek care and the care isn’t individualized and the needs of the individual isn’t met it can lead to a negative experience and suffering. The need of the unique individual can be met to a greater extent when nurses providing person-centered care. With intersectionality as a point of view we can increase awareness and competence about how structural factors and system of power affect the individual. Proposals for further research: Results indicate that newly arrived women experience obstacles for healthcare seeking which indicate the need for further research from the individual’s perspective with the question of what would facilitate care seeking for the individual.

The purpose of this study was to investigate how unaccompanied refugee girls were received by Swedish authorities and the surrounding. Focus in the study was to explore the impact that the Swedish asylum process has on unaccompanied refugee girls. It examines the target group’s asylum experiences regarding their well-being, everyday life, future goals and their integration into their present-day society. The theoretical starting points of this study were the intersectional perspective and the theory of resilience. The method utilized in this study entailed semi-structured interviews with seven women, who were unaccompanied refugee children. The respondents moved to Sweden between the age range 12-17. The results of the study disclosed that the respondents' well-being was negatively affected during the waiting period due to uncertainty of their future. In addition, the results indicated that the respondents showed resilience by adopting a positive attitude and showing a successful adjustment despite stress in their everyday life and uncertainty about their future. The results further showed that the respondents who lived in home for care or housing for unaccompanied children, felt that they were treated differently because of their gender. On the other hand, being constantly reminded that the respondents were a minority in the group of unaccompanied children was something all respondents could agree on. Freedom and equality were the two principles that the respondents appreciated the most in Sweden. The conclusion of the study is that the respondents did not let their setbacks and uncertainty about their future prevent them from achieving their dreams and integrating into Swedish society.

The study analyses fiction used in upper secondary schools in the subject of English in the aims of connecting it to the Swedish concept of “värdegrunden” (foundation of values) which all education in Swedish schools must be based on. The study aims to answer the question of how teachers work with fiction in relation to the foundation of values, and to identify which power structures and norms occur in the fiction they use in relation to sexuality, ethnicity, and equality. The methods used in this study are semi structured interviews and an intersectional analysis. The study has found that the teachers use different strategies when working with “värdegrunden” and literature, such as normalisation by including LGBT and POC-themed (People of Colour) books into English language education, working around specific themes, and giving students the opportunity to reflect and discuss the books together in order to combat discrimination and encourage tolerance.

Background: Sweden has become a society with a multicultural population. Many children start preschools with different backgrounds and experiences. Teachers today face the task of meet those children in the best way. Södertörn University has a special profile on their teacher education, the intercultural profile. Aims: My report focuses on teachers who have been working in preschools for about one to two years after graduating from the intercultural education at Södertörn University. The report aims at finding out more about their experiences and thoughts about the intercultural approach after having worked in the Swedish preschool with a special focus on the intersectional perspective on cultural phenomena class, gender and ethnicity. Another focus is the self critical attitude that has been taught. Another aim was to study if they had been able to use this intercultural perspective in the work with children. Method: I have preformed interviews with four teachers following an interview guide. The data have been analyzed with a qualitative method. The preschool teachers are chosen for working in preschool and have an exam less than two years ago. Results: The teachers were positive to the intercultural profile and had found it useful in their work and also in the task of applying the curriculum. The teachers wanted to work from a norm critical perspective with focus on gender. They also wanted to challenge the children’s image of family constellations by presenting different alternatives. The teachers were positive to meet the children by their ethnical background but chose girls and boys in the same way. One of the teachers chose another way by trying to treat all children alike. Conclusion: The teachers was positive to the intercultural profile and had applied it their daily work. Differences concerning ethical background and similarities concerning gender were emphasized in the interaction with the children which is a paradox that may be complicated if the cultural background influences gender expectations. By working with respect and from a non ethnocentric intercultural way it is hard to also challenge the children’s conceptions.