Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori.  Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

Denna kvantitativa och jämförande studie undersöker författarurvalet och utrymmesfördelningen i tre litteraturhistoriska läroböcker från åren 1991–2021 för gymnasieskolans svenskämne. Utrymmesfördelningen undersöks utifrån tidsperiod, könstillhörighet och geografisk härkomst. Resultaten jämförs sedan läroböckerna emellan samt med tidigare forskning för att se förändring övertid. Förändringarna kopplas sedan till den värdegrund och de centrala innehåll som står skrivet i den läroplan som är samtida med respektive lärobok. En avslutande frågeställning rör huruvida det går att urskilja en kanon för den studerade tidsperioden. Studien kommer fram till att överlag ges mest utrymme i läroböckerna till manliga och västerländska författare och minst till kvinnliga utomeuropeiska författare, med få undantag. Trenden verkar dock vara att ju senare läroboken är skriven desto jämnare är fördelningen av utrymme. Vidare visar förändringarna i läroböckerna i jämförelse med läroplanerna att läroböckerna tenderar att förändra sitt urval och utrymme efter vad som anges i kursplanerna snarare än i den allmänna värdegrunden. Kursplanerna har under åren dessutom blivit mindre och mindre detaljstyrda och värdegrunden har fått ta mer och mer plats i formuleringen av målen. I flera fall uppstår en konflikt mellan läroplanens värdegrund och kursplanens målformulering. Till sist kan en kanon urskiljas i materialet, men när den jämförs med studier som undersöker läroböcker från 1900-talets första hälft blir skillnaderna uppenbara. Detta tyder på att en kanon är föränderlig och flytande.

Mångfald är ett begrepp som diskuteras i många olika sammanhang idag. Olika organisationer arbetar på olika sätt för att öka mångfalden så att organisationen kan återspegla samhällets sammansättning och utnyttja de olika fördelar som mångfalden kan bidra med. Detta gäller inte minst samhälleliga funktioner som räddningstjänst och brandkår. Syftet med denna studie är att undersöka hur brandmännen vid två olika räddningstjänster uppfattar arbetet med mångfald inom sina respektive organisationer och om det finns några likheter och skillnader dem emellan. Vidare belyses möjligheter och utmaningar i arbetet med mångfald. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats och semistrukturerade intervjuer med tre respondenter vid respektive organisation. Urvalet begränsades till brandmän. Resultatet, som analyseras på makro-, meso- och mikronivå utifrån teorier om intersektionalitet, förändringsarbete i organisationer och strukturell funktionell rollteori, visar att brandmännen har en positiv inställning till mångfaldsarbetet, men att det finns mycket kvar att göra. Det fanns både skillnader och likheter mellan organisationerna, som bland annat kan härledas till faktorer som ort och respondenternas sammansättning. Förhoppningen är att studien ska bidra med underlag för vidare analyser och arbete med mångfald inom räddningstjänsten. / The concept of diversity is widely discussed in many arenas today. Different organizations work in different ways to increase diversity in order to reflect the composition of society and leverage the many benefits that diversity can contribute with. This is also true for social functions like emergency services and fire services. Our study aims to examine how firefighters within two different emergency services experience the work in diversity within their respective organizations and find out if there are any similarities and differences between them. Furthermore, we look at possibilities and challenges regarding diversity work. The study has been performed with a qualitative research approach and semi structured interviews with three respondents from each organization. The selection was limited to firefighters. The results, which are analyzed on a macro-, meso- and micro level with the aid of theories on intersectionality, change management in organizations and structural-functional theory, show that the firefighters have a positive view on diversity work, but that there is still much work to do. There were both differences and similarities between the organizations, partly because of where the organizations are situated and the composition of the respondents. Our hope is that our study will contribute with a base for further analysis and work with diversity within the emergency services.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

Books are a well-used learning tool in preschool and therefore it is important to make visible how children can be influenced by them both positively and negatively. In this essay I perform a qualitative analysis where the selection consists of five popular children's books that I compare using images and text in a discourse analysis. In the discourse analysis, I make an interpretation of the images and texts and what they convey from an intersectional and norm-critical perspective. As an adult, I then put myself in the perspective of children during the course of the analysis. I use the intersectional perspective to see power structures and inequalities that are made visible in the books. The intersectional perspective will also make visible different social categories and identity categories. I myself have chosen in my analysis to stick to the categories of gender, ethnicity and religion. With the help of the intersectional perspective, I also get a view of power systems and how these work together in different contexts. Based on them, I can then see exclusions and inclusions in, for example, the category of ethnicity. With the help of the representations of the categories based on image and text, I will be able to see stereotypical patterns in books as well as discriminatory factors. I will use the norm-critical perspective in the analysis as I will make visible norms that appear in the books and interpret how these can affect the children's identity formation positively and negatively. The aim is to make visible how these factors together with the categories are made visible in the books and how it can affect young children's self-image and identity formation. The conclusion chapter clarifies the results of the analysis.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik

Syftet med studien är att undersöka hur organisationer inom handelsbranschen arbetar för att attrahera, rekrytera och behålla personal utifrån ett mångfaldsperspektiv. Fokus ligger på att ta reda på vilken tolkning organisationerna har på begreppet mångfald samt vilka möjligheter och svårigheter organisationerna upplever när de arbetar med dessa arbetsprocesser för att främja mångfald. Resultatet har samlats in via sex semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts. För att analysera resultatet har teorier om intersektionalitet, employer branding, rekrytering och kompetens- försörjning använts. Det huvudsakliga resultatet visar att organisationernas innebörd samt arbetsprocesser skiljer sig. Att arbeta för mångfald har visat ger möjligheter i form av större urval av potentiella arbetstagare att välja från, men det bidrar även till svårigheter genom samhällets normer. Målet för flera av organisationerna är att spegla samhället genom att ha ett mångfaldsperspektiv när de arbetar för att attrahera, rekrytera och behålla mångfald och de upplever olika möjligheter och svårigheter på vägen. / The aim of the study is to examine how organizations in the trade industry work to attract, recruit and retain staff from a diversity perspective. The focus is on finding out what meaning the organizations have on the concept of diversity and what opportunities and difficulties organizations experience when working with these processes to encourage diversity. The results have been collected through six semi-structured qualitative interviews. An abductive approach to understanding and a hermeneutical principle have been used. To analyze the results, theories of intersectionality, employer branding, recruitment and skills development have been used. The main results show that the meaning of diversity as well as their processes differs in the organizations. Working for diversity has shown to provide opportunities in the form of a larger selection of potential employees to choose from, but it also contributes to difficulties through society's norms. The goal for several of the organizations is to reflect society by having a diversity perspective when they work to attract, recruit, and retain diversity and they experience different opportunities and difficulties along the way.

Uppsatsens syfte är att analysera samt jämföra två svenska dystopiska romaner, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (2017) och Händelsehorisonten av Balsam Karam (2018). Analysen består av två delar: den första delen undersöker i vilken mån romanerna kan beskrivas med hjälp av teorin om ”critical dystopia” och den andra delen undersöker aspekter av intersektionalitet i romanernas gestaltning av etnicitet och kön. I varje del görs först en analys av varje roman, följt av en jämförande analys. I analysen framkommer att hoppet är ett återkommande tema i de båda romanerna och någonting som kan säga driver intrigen framåt. Den intersektionella analysen framhåller hur romanerna på olika sätt lyfter frågor om etnicitet i förhållande till kön, men även klass. Könsaspekten är särskilt framträdande i Händelsehorisonten, men mer nedtonad i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Analysen visar på två tillvägagångssätt för diskussion av rasism, klass och kön och antas vara två exempel på vad samtida dystopilitteratur anser relevant att lyfta i vårt samhälle.

I denna studie görs en didaktisk läsakt med ett intersektionellt perspektiv av Emile Zolasroman Thérèse Raquin. Syftet är att undersöka vilken didaktisk potential dennaturalistiska romanen har att möta såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag. Ianalysen tillämpas intersektionell teori för att studera hur skärningspunkterna mellan deolika maktaxlarna kön, klass, etnicitet och sexualitet synliggörs i romanen. Sedan förs endidaktisk diskussion utifrån analysen. I denna undersökning framkommer att romaneninnefattar stereotypa framställningar av huvudkaraktären Thérèse och det går att se hurde undersökta intersektionella kategorierna samverkar och befäster hennes underordnademaktposition. Den didaktiska diskussionen problematiserar därför användningen avromanen i litteraturundervisningen, men argumenterar för att det föreligger en didaktiskpotential i romanen att genom en normkritisk litteraturundervisning möta skolanskunskaps- och värdegrundsuppdrag.

Nyheter och media har ett stort inflytande på människors liv då de bidrar med att upprätthålla föreställningar om sociala företeelser i samhället. Medias rapportering av ämnet brott drivs på av samhällets fascination. Syftet med studien är att undersöka samt belysa eventuella likheter och skillnader i framställningen av två mordoffer i en kvällstidning. Morden begicks på olika platser i Sverige, de var en ung kvinna och en ung man. Studiens material innefattas av 62 nyhetsartiklar från en kvällstidning som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nils Christies teori om det “ideala brottsoffret” samt intersektionalitetsperspektivet. De appliceras i analysen för att få en fördjupad bild samt förståelse för mordoffers framställning i media. Resultatet i analysen påvisar att båda mordoffren porträtteras som svaga och oskyldiga, däremot skiljer det sig hur denna framställning förmedlas. I framställningen av det kvinnliga offret betonades det i beskrivningen att hon var oskyldig och fysiskt underlägsen sin förövare. Det manliga offret beskrivs istället som oskyldig och med egenskaper som förknippas med ett barn. Utifrån studiens resultat går det att utläsa intersektionella skillnader i kön, etnicitet och plats i medias framställning av två mordoffer.