Background: Child sexual abuse is a problem that manifests in all spheres of our society, a social problem that often crosses the desk of a social worker rendering services to children and families. The researcher can still remember how daunting her first experience was when she dealt with an allegation of child sexual abuse. Now, in hindsight she believes that if she had more in-depth knowledge when dealing with children who has been sexually abused and their disclosure thereof, it would have made the world of difference to her and the clients that she was rendering services to. Objectives: The primary aim of the study was to investigate the level of knowledge that the social workers of Child Welfare Tshwane currently have when dealing with a disclosure of sexual abuse during the intake interview. The findings will provide guidelines to Child Welfare Tshwane regarding the required level of knowledge of social workers during the intake interview when dealing with a sexual abuse disclosure. Method: The study was conducted through a questionnaire that was composed using information gathered during a literature study. Social workers employed by Child Welfare Tshwane completed the questionnaire in order to shed light on their knowledge base with regard to child sexual abuse and the disclosure thereof. Results: Through the study it was evident that the knowledge base of social workers from Child Welfare Tshwane, dealing with child sexual abuse, is variable and lacks continuity. / MSW (Forensic Practice), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Background: Child sexual abuse is a problem that manifests in all spheres of our society, a social problem that often crosses the desk of a social worker rendering services to children and families. The researcher can still remember how daunting her first experience was when she dealt with an allegation of child sexual abuse. Now, in hindsight she believes that if she had more in-depth knowledge when dealing with children who has been sexually abused and their disclosure thereof, it would have made the world of difference to her and the clients that she was rendering services to. Objectives: The primary aim of the study was to investigate the level of knowledge that the social workers of Child Welfare Tshwane currently have when dealing with a disclosure of sexual abuse during the intake interview. The findings will provide guidelines to Child Welfare Tshwane regarding the required level of knowledge of social workers during the intake interview when dealing with a sexual abuse disclosure. Method: The study was conducted through a questionnaire that was composed using information gathered during a literature study. Social workers employed by Child Welfare Tshwane completed the questionnaire in order to shed light on their knowledge base with regard to child sexual abuse and the disclosure thereof. Results: Through the study it was evident that the knowledge base of social workers from Child Welfare Tshwane, dealing with child sexual abuse, is variable and lacks continuity. / MSW (Forensic Practice), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

It takes several acute and planned transfers between children's intensive care and children's cardiology ward of the week, of children with heartdiseses. At the acute movements it can be difficult for the nurse to take time for the parents. When the nurses talk about how they communicate and take care of the parents, at the movements of the children, it may increase nurses' awareness regarding how parents are treated. The purpose of the study was to describe how nurses feel that parental perspective into account the movement of children with heart disease between the child intensive care and ward. The study was conducted with six nurses in two focus group interviews, and analyzed as a content analysis. The categories that emerged from the study were: information, availability and security. Nurses experienced parental perspective into account, through information on the movement. Accessibility to the nurses affected by the lack of time and that the movement was take at short notice. Time was an area that was identified as a problem, increased accessibility for the nurse to be there for the parents, would give them greater security. To lodge security, it was important for parents to get information about where they would be moved. Further research may lead to attention of the parental perspective and that nurses can influence and improve the way information is given to the parents and a better reporting of what information is given and what they need for further information. / Det sker flera akuta och planerade förflyttningar mellan barnintensiven (BIVA) och barnkardiologavdelningen varje vecka, av hjärtsjuka barn. Vid de akuta förflyttningarna kan det vara svårt för sjuksköterskan att ta sig tid till föräldrarna.Genom att sjuksköterskorna samtalar om hur de informerar och tar om hand föräldrarna, vid förflyttningar av barnen, kan det öka sjuksköterskors medvetenhet gällande hur föräldrar bemöts. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna upplever att föräldraperspektivet beaktas vid förflyttning av hjärtsjuka barn mellan BIVA och vårdavdelningen. Studien utfördes med sex sjuksköterskor i två fokusgruppsintervjuer, och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var information, tillgänglighet och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att föräldraperspektivet beaktades, genom information om förflyttning. Tillgänglighet till sjuksköterskan påverkas av tidsbrist även att beslut om förflyttning tas med kort varsel. För att inge trygghet var det viktigt för föräldrarna att få information om dit de skulle flyttas. Vidare forskning kan leda till att föräldraperspektivet uppmärksammas ytterligare och att sjuksköterskor kan påverka och förbättra sättet information ges till föräldrarna och en bättre över rapportering vad för information som är given och vad de behöver för fortsatt information

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways.  The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands. Many patterns of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas. / ERA-NET 2007 "Keep moving: improving the mobility of older persons" / Sentrip - Senior life transition points

Der 4. Sachstandsbericht des IPCC im Jahre 2007 enthielt die deutliche Warnung an die globale Weltgemeinschaft, dass der Klimawandel bereits im Gange ist und umfassende Maßnahmen notwendig sein werden, um seine Folgen für Mensch und Umwelt im erträglichen Maß zu halten. Nicht zuletzt ist dies auch ein deutliches Signal an die Weltwirtschaft, sich intensiv mit dem Thema Klimawandel auseinander zu setzen und daraus geeignete Maßnahmen insbesondere zur Anpassung an den Klimawandel abzuleiten. Der Sachstandbericht des IPCC richtet seinen Appell aber auch an die Regionen, sich mit der Thematik auseinanderzusetzen, um Anpassungsstrategien an die besonderen klimatischen lokalen Besonderheiten zu entwickeln. Im Rahmen des Projektes REGKLAM, dem Regionalen Klimaanpassungsprogramm, werden in der Modellregion Sachsen eben diese Forderungen umgesetzt. Als ein für diese Region bedeutsamer Wirtschaftszweig ist unter anderem die Baubranche identifiziert worden. Zur Verschaffung eines ersten Überblicks über die Auswirkungen des Klimawandels und mögliche Anpassungsstrategien der Baubranche in der Modellregion Dresden sind Experteninterviews mit Vertretern von Bauunternehmen durchgeführt worden. Deren Aussagen werden mit Hilfe der Inhaltsanalyse untersucht, um neben den Erkenntnissen für die Region einen Abgleich mit der gegenwärtig existierenden Literatur zu diesem Thema vorzunehmen. In der wissenschaftlichen Literatur wird die Baubranche als Gewinner des Klimawandels angesehen. Die Ursache liegt in dem enormen Schadenspotential, das durch den Klimawandel verursacht wird und daher sich daher positiv auf den Absatz der Baubranche niederschlagen soll. Dass diese Aussage kritisch zu betrachten ist, zeigt die vorliegende wissenschaftliche Abhandlung, die die einzelnen Wertschöpfungsstufen, Stakeholder und unternehmerischen Rahmenbedingungen näher betrachtet, um daraus die von der Baubranche selber wahrgenommen Chancen und Risiken zu identifizieren.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur musiklärare samtalar om skolans genusuppdrag i relation till undervisning i musik. Studiens teoretiska ram utgörs av genusteorier och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom två fokusgruppsintervjuer där kvinnliga och manliga musiklärare från olika utbildningsnivåer och inriktningar diskuterat genus och musikundervisning. Den data som har genererats ur gruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap med fokus på lärarnas syn på genus och musikundervisning. I resultatet presenteras flera små diskurser som belyser de förhållningssätt som lärarna har på sig själva, sitt uppdrag och sina elever. Resultatet visar att lärarna strävar efter genusmedvetenhet och individfokus, men upplever sig tillbakahållna av fasta biologiska faktorer samt känner en uppgivenhet kring historiska strukturer som lever kvar, en rädsla över maktförhållanden och en uppfattning om genus som ett svårt och komplicerat ämne. Sammanfattningsvis förstås genus som någonting abstrakt och paradoxalt. I praktiska sammanhang brottas lärarna med uppfattningar och idéer kring genus som är svåra att konkretisera. I diskussionen lyfts två sammanfattande och kontrasterande diskurser fram som det eftersträvansvärda och det biologiskt fastställda samt kampen mellan diskurserna / This study explores how music teachers converse about the school´s gender mission in relation to music education. The theoretical frame of the study is gender theories and a social constructionism. The data for the study has been collected through two focus group interviews where female and male music teachers from different educational levels and specializations discuss gender and music education. The data generated from the focus group interviews has been processed and analysed with discourse analytical tools with a focus on the teachers’ views on gender and music education. The result show several smaller discourses that show the views the teachers have on themselves, their mission and their students. The result shows that the teachers strive for gender awareness and a focus on individuals, but that they also feel held back by fixed biological elements and that they feel resigned towards historical structures that remain strong, a fear of power relations and a perception of gender as a difficult and complicated subject. In conclusion gender is understood as something abstract and contradictory. In practical arrangements the teachers struggle with perceptions and ideas about gender that are difficult to concretize. In the discussion two contradicting discourses are highlighted as the aspirational and the biologically fixed, and the struggle between the discourses.

There is some evidence from scholarship that politeness norms in China are diversified. I maintain that a study aiming to provide systematic evidence of this would require an approach to politeness phenomena that is able to address such diversity. Drawing upon the insights of recent scholarship on the distinction between the modernist and postmodernist approaches to politeness, I survey relevant literature. I show that many current works on politeness argue that the modernist approach (Lakoff 1973/1975, Brown and Levinson 1987[1978], Leech 1983) generally tends to assume that society is relatively homogeneous with regard to politeness norms. By contrast, I demonstrate that the postmodernist approach to politeness (e.g. Eelen 2001, Mills 2003, Watts 2003) foregrounds the heterogeneity of society and the rich variability of politeness norms within a given culture. I argue that, by using a postmodernist approach to politeness, it is possible to show evidence of differences between groups of the Chinese in their politeness behaviour and the informing norms of politeness. I then explore this issue in depth by focusing on compliments and compliment responses (CRs). I show that studies on these speech acts in Chinese have to date tended to adopt a modernist approach to politeness and often assume a compliment and a CR to be easily identifiable. Moreover, I show that they do not address the heterogeneity of Chinese society and generally assume interactants to be homogeneous in terms of politeness norms that inform compliment and CR behaviours. On this basis, I raise the questions as to whether, by adopting a postmodernist rather than modernist approach, there is empirical evidence that politeness norms informing compliments and CRs vary among the Chinese, and whether these norms correlate with generation. v To this end, by audio-recording both spontaneous naturally occurring conversations and follow-up interviews, I construct a corpus of compliments and CRs generated by two generations of the Chinese brought up before and after the launch of China's reform. Quantitative and qualitative analyses of these data show that there is variation in compliment and CR behaviours in Chinese and the informing politeness norms. Furthermore, the result shows that this variation is correlated with generation. I then show how, by using a research methodology which emphasizes the interactants' perceptions obtained through follow-up interviews, my study brings to light problems with previous studies on compliments and CRs which hitherto are not addressed. By showing evidence that compliments and CRs are not as easy to identify as many previous researchers have indicated. I argue that my emic approach to data analysis provides a useful perspective on the complexity of intention in studies on speech acts and perhaps beyond. My study, therefore, makes an interesting contribution to the debate over this notion central to politeness research. Moreover, I argue my methodology which is able to categorize and analyze data according to participants' self-reported perceptions allows me to draw out differences in the two generations' compliment and CR behaviours and the informing politeness norms.

Das theoretische Konstrukt der individuellen Curricula von Lehrkräften, operationalisiert mit Hilfe des Forschungsprogramms Subjektive Theorien (FST), wurde für die Untersuchung der individuellen Konzepte von Lehrkräften im Bereich der Algebra der Klassenstufen 7 und 8 mit dem Ziel ihre Unterrichts- und Planungsentscheidungen im Algebraunterricht nachzuvollziehen und zu verstehen und damit einen Einblick in den realen Unterrichtsalltag zu erhalten, genutzt. Untersucht wurden neun Gymnasiallehrkräfte mit Hilfe einer Interviewstudie. Weiterhin wurden die Resultate der einzelnen Fallstudien gegeneinander kontrastiert und es konnten drei Typen individueller Algebracurricula entwickelt werden. Die Ergebnisse zeigten beispielsweise, dass ein Hauptproblem für die Lehrkräfte darin besteht, dass sie in ihrem Algebraunterricht die syntaktischen und semantischen Elemente der Algebra eher voneinander trennen und dabei für sie die Frage auftaucht, in welchem Verhältnis diese unterrichtet werden sollten. Ein Vergleich der vorliegenden Untersuchung mit bestehenden Untersuchungen in den Bereichen Stochastik, Geometrie und der Analysis untermauert den Verdacht der Domänenspezifität individueller Curricula.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.