En Irak et en Afghanistan, les Américains croyaient pouvoir appliquer le modèle du stand off (tir de sécurité à distance), une « culture du ciblage » conçu contre un ennemi perçu comme un ensemble de cibles dépourvues d'intelligence à détruire. Suite à ces demi-résultats de succès tactique et d'échecs stratégiques, l'Amérique se retrouve piégée, incapable d'engendrer un ordre nouveau fidèle à ses ambitions de départ: l'Irak est occupé sans être contrôlé. Le fantasme de conduire une guerre sans s'y engager se voit donc lourdement ébranlé, on doit se rendre à l'évidence: l'autre aussi est intelligent. Cette nouvelle réalité amène son flot de re-conceptualisation des définitions classiques de termes comme Guerre, Champ de Bataille, Puissance, Victoire et Ennemis. L'objectif de ce mémoire est d'expliquer les mauvaises décisions stratégiques qui ont été prises au tout début de l'occupation irakienne tout en essayant de comprendre pourquoi il y a eu un changement de cap en cours de route. Pour ce faire, nous allons examiner comment les stratégies (et les organisations) militaires employées sur le terrain pouvaient « construire » des comportements aux effets négatifs ou positifs à l'égard de la population irakienne. En outre, le succès ou l'échec d'une armée d'occupation dépendra en grande partie de sa capacité à se légitimer auprès des populations locales et à isoler les groupes armés résistants, rebelles ou insurgés. Cette capacité, nous allons soutenir que les Fusiliers Marins des États-Unis (USMC-US Marine Corp's) la possèdent. Ceux-ci donnent un exemple d'adaptation organisationnelle et de versatilité tactique à l'ère des conflits décentralisés. En effet, d'une bande désorganisée s'apparentant presque à des bandits de grand chemin qu'ils étaient à l'origine, les Marines, forgés par leur indépendance face au danger, par leur obsession de demeurer les meilleurs et leur paranoïa face à la possibilité omniprésente de perdre ce prestigieux titre, sont devenus la force d'élite de la plus puissante des armées. Ceci fait qu'ils sont arrivés en Irak en ayant une philosophie différente de celle partagée par leurs confrères des autres services. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : États-Unis, Irak, Organisations militaires, Culture stratégique, Culture organisationnelle.

No description available.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context. Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed. Data set was analyzed by using content analysis. Results: the results showed the theme of health promotion motherhood in a war-torn country with four categories.1-Health is life welfare.2-In powerlessness shadow.3-Knowledge and sisterhooa and4- anees for new health promoting community structures. Mothers were every day occupied with health promoting their children despite the obstacles to promote health. The results also showed that mothers valu sisterhood, education and security as access to healthier life. Mothers belife in change for a healthier future of children in iraq lies in the goverments ability to develop an infrastructure for health promotion with basic services,a functioning health care system and better hom environments.

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande. Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen. Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd.

The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security contractors changed from Case 1 to Case 2 ? According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and security services would not have been possible without some kind of impact from the globalization.

Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.

Inom krigsvetenskapen används asymmetrisk konfliktteori för att förklara utkomsten av konflikter. Data under 1900-talets andra hälft visar att mer än varannan asymmetrisk konflikt slutar till den svagares fördel. Hur kan en relativt svagare aktör dra fördel av detta? Med en kritisk teoriutvecklande ansats syftar arbetet till att studera hur relativt svagare aktörer kan dra fördel av asymmetriska strategier i marin miljö. Detta sker genom att placera begreppet strategisk interaktion i relation till marina strategier vilket bildar arbetets teoretiska ramverk och på så sätt bidrar till en utveckling av teoribildningen. Genom en hypotesprövande fallstudie av sjöfartskriget i konflikten mellan Iran och Irak uppvisar det teoretiska ramverket samverkande förklaringsfaktorer. Detta innebär att strategisk interaktion inte entydigt eller enskilt kan förklara utkomsten av asymmetriska konflikter. Två kompletterande och i någon mån konkurrerande faktorer visar sig ha stort förklaringsvärde, intresseasymmetri och hur väl rustad den relativt svagare aktören är. Konkret betyder detta att en kombination av oväntad teknik och taktik tillsammans med en tydlig intensitet i uppträdandet kan påverka utkomsten av konflikten. Studiens viktigaste resultat visar att framtida studier fordras för att bekräfta interaktionseffekterna i det teoretiska ramverket och hur arbetets beroende variabel – framgång ska förstås av samtiden.

The purpose of this essay is to study what conditions Afghanistan and Iraq have in order to create democracy in their countries. The study is interesting in a political science perspective because it engages many scientists how democracy can be created in authoritarian states. The overall questions my study is based on are: - What are the conditions for Afghanistan and Iraq to develop democracy based on Dankwart Rustow's four democratization phases? and which of these countries Afghanistan or Iraq has bigger chance to develop democracy in its country? My approach to answering my questions has been to study Dankwart Rustow’s theory based on that the creation of democracy can be achieved by four different democracy phases: unit phase, dissolution phase, transition phase and consolidation phase. The conclusion of my study shows that Afghanistan and Iraq have the same conditions for democracy, but Iraq has come further in its democratization and has more opportunities to develop democracy in its country compared to Afghanistan. This is because Iraq has not been involved in any long term war and that Afghanistan is still in civil war with the Taliban, which prevents democratic development in their country. / Syftet med denna uppsats är att studera vilka förutsättningar Afghanistan och Irak har för att utveckla demokrati i sina länder. Studien är intressant ur ett statsvetenskapligt perspektiv eftersom det engagerar många forskare hur demokrati kan skapas i auktoritära stater. De övergripande frågeställningarna som min studie är baserad på är: -Hur ser förutsättningarna ut för Afghanistan och Irak att utveckla demokrati utifrån Dankwart Rustows fyra demokratiserings faser? och vilka av dessa länder Afghanistan eller Irak har störst möjlighet att utveckla demokrati i sitt land? Mitt tillvägagångssätt för att besvara mina frågor har varit att studera Dankwart Rustows teori, som bygger på att demokrati kan skapas utifrån att fyra olika demokratifaser uppnås: enhetsfas, upplösningsfas, övergångsfas och konsolideringsfas. Uppsatsens slutsats visar på att Afghanistan och Irak har liknande förutsättningar att skapa demokrati men att Irak har kommit längre i sin demokratisering och har större förutsättningar att kunna utveckla demokrati än Afghanistan. Det beror på att Irak inte har varit inblandat i några långvariga krig och att Afghanistan fortfarande är i inbördeskrig med talibanerna, vilket förhindrar en demokratisk utveckling i deras land.

Ce mémoire se penche sur les raisons ayant mené à l’isolement du secrétaire d’État Colin Powell au sein du processus décisionnel de politique étrangère de l’administration de George W. Bush entre 2000 et 2004. Plus précisément, cette recherche mobilise le concept de dynamiques de groupes afin d’expliquer l’isolement de Powell dans le processus décisionnel ayant mené aux interventions en Afghanistan (2001) et en Irak (2003). Ce mémoire se veut une contribution à la littérature sur le processus décisionnel de politique étrangère ayant mené à ces deux interventions militaires. Cette littérature est abondante et témoigne d’un consensus au sujet de l’isolement de Powell au sein de cette administration. Toutefois, aucune contribution, à notre connaissance, ne s’était concentrée jusqu’ici à fournir une explication concernant cet isolement. Dans un premier temps, ce mémoire démontre que l’isolement de Powell ne peut être simplement attribué à la nature de la fonction qu’il occupait au sein de l’administration Bush. Par la description des dynamiques de groupes au sein du cabinet de guerre, il établit qu’une série d’indicateurs cognitifs et bureaucratiques permettent plutôt d’expliquer, du moins en partie, cet isolement. La présence d’un sous-groupe décisionnel déterminé utilisant des manœuvres bureaucratiques afin de marginaliser Powell, l’omniprésence de l’idéologie néoconservatrice et l’importante polarisation au sein du cabinet de guerre ainsi que la distribution inégales des ressources bureaucratiques sont des facteurs explicatifs développés dans ce mémoire. / Abstract: This master thesis focuses on the factors that led to the marginalization of the Secretary of State Colin Powell inside the foreign policy decision-making process of the George W. Bush administration (2000-2004). More precisely, this research uses the concept of small group dynamics to explain Powell’s isolation in the decision-making process that led to military interventions in Afghanistan (2001) and Iraq (2003). This thesis is a contribution to the literature relating to the decision-making process that led to those military interventions. This literature is plenteous and testifies to the consensus about Powell’s marginalization inside this administration. So far, to our knowledge, no contribution has focused on providing an explanation for this marginalization. In the first place, this research reveals that Powell’s marginalization cannot be attributed to the function he occupied in the Bush administration. By describing the small group dynamics within the war cabinet, it establishes that a series of cognitive and bureaucratic indicators are more explanatory of this isolation. The presence of a determined subgroup using bureaucratic strategies to marginalize Powell, the omnipresence of neoconservative ideology that led to important polarization within the war cabinet, and the unequal distribution of bureaucratic resources are some explanatory factors developed in this research.

La publicité est omniprésente sur presque tous les supports médiatiques, dans la presse, à la télévision, à la radio. Depuis plusieurs décennies, son utilisation a connu une expansion et une évolution considérable, mais c’est grâce aux nouvelles technologies de l’information et de la communication qu’elle a acquis une nouvelle dimension. En effet, la diffusion d’Internet et l’élargissement de ses ressources a permis la mise en place de nouvelles formes de communication de type publicitaire. Celles-ci occupent aujourd’hui une large partie de l’espace virtuel de la toile mondiale.De nombreuses études ont été menées concernant la publicité sur les supports médiatiques traditionnels. La publicité des sites de rencontres sur Internet a toutefois rarement été étudiée de façon approfondie et son discours demeure un terrain relativement nouveau pour la recherche. Ce travail propose donc d’en étudier la sémiologie en s’intéressant à ses formes, ses techniques, son utilisation et ses objectifs.Nous avons choisi comme exemples les discours publicitaire de deux sites en français de cultures différentes, et d’un site en arabe, pour comparer leurs formes respectives d’adaptation à la langue et à la culture des différents publics visés. Les exemples que nous prendrons pour cette étude comparée seront exclusivement tirés des sites - Meetic, site de rencontres dans sa version francophone - Incha’allah, site francophone de rencontres destiné aux Musulmans du monde entier - Iraqroom, site irakien destiné aux arabophones désirant se marier. / Advertising is ubiquitous in nearly all current media : the press, television, radio stations. For several decades, its use has considerably expanded and evolved. Recently, however, it has acquired a new dimension thanks to new, cutting-edge information technologies. Indeed, the spread of the Internet and its expanding resources have ushered in new forms of advertising communication – which occupy a large part of the global Web's virtual space.Many studies have been performed concerning advertising in traditional media. However, messages posted via online dating sites have seldom been seriously investigated. And yet, they can be considered as advertising discourses. Hence, they constitute a relatively new research field.This thesis endeavours to study their semiotics, focusing notably on their various forms, techniques, strategies, and objectives.We chose to analyse the advertising discourses published on two French dating sites steeped in two different cultures, and on an Arab site – to compare their respective ways of adjusting to the language and cultural environment of their different targeted audiences.We focused our research on the following Internet dating sites : Meetic, in its French-language version Inch’Allah, a French-language site aimed at Muslims around the world. Iraqroom, an Iraqi site targeting Arab-speaking persons wishing to marry.