Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Föreliggande studie undersöker klassrumskommunikation som förekommer mellan lärare och elever. Fokusområden i studien är kommunikationsmönster i undervisningen och frågornas roll. Studiens frågeställning är: Hur ser klassrumskommunikationen ut mellan lärare och elever vid en samling eller genomgång och vilka typer av frågor ställer läraren? Metoden som användes för att undersöka syftet var observationer som gjordes i fem klassrum. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Perspektivet har som grund att kommunikation och interaktion har en avgörande roll lärandet. Det empiriska materialet har kategoriserats som IRE-mönster, IRU- mönster, öppna frågor och slutna frågor.  Resultatet visade att lärare använder sig av både IRE och IRU i undervisningen. Frågornas formulering och sammanhang är av stor betydelse för samtalet. Elevernas svar var beroende av typen av frågor läraren ställde. Det visade sig att lotsande frågor där eleverna fick gissa vad läraren tänker är förvirrande för eleverna.  Både IRE- och IRU-mönster förekom i observationerna. IRU och öppna frågor ger utrymme för elevens bidrag och har därmed en språkutvecklande potential. Lärarens arbetssätt, lyhördhet och klassrumsmiljö är av stor betydelse. I diskussionsdelen diskuteras elevernas möjlighet till samtal, taltid och om olika skolämnen förespråkar olika kommunikationsmönster. Slutsatserna som drogs är att IRU och öppna frågor gynnar alla elever och särskilt andraspråkelever, där uppföljning av elevsvaren är värdefulla och sannolikt gynnar lärandet. Eleverna bör ges mer tid att tala och uttrycka sig. För att nå det tidigare nämnda behövs en trygg och god klassrumsmiljö.

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt.</p><p>Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren.</p><p>Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt. Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren. Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

Cigarette smoke contributes to 90% of lung cancer cases and 80% of COPD cases. These concerns loom large as lung cancer represents 13% of all cancer deaths and estimates report by 2020 COPD will be the third leading cause of death in the world. The master regulator of the ER stress response, IRE-1, in the context of cigarette smoke exposure lacks study. Interestingly, its downstream pathways are activated. In fact, the 2014 Surgeon General’s report on the health consequences of smoking highlighted the endoplasmic reticulum (ER) stress response as a potential mechanism leading to the development of lung cancer and Chronic Obstructive Pulmonary Disorder (COPD). Following acute cigarette smoke exposure, mouse lung homogenates exhibited increased levels of XBP-1 along with downstream mediators of IRE-1 activation— GRP-78 and CHOP. Specifically observing macrophages, an important immune cell and source of acute inflammation, cigarette smoke induced activation of IRE-1/XBP-1 pathway through splicing of XBP-1 mRNA. However, upon assaying for pro-inflammatory cytokines we were unable to determine that cigarette smoke directly caused inflammation in vitro. Furthermore, cigarette smoke inhibited the activation of M2 macrophages, an anti-inflammatory and tissue healing subset seen through CCL18 inhibition. A majority of M2 and M1 macrophage markers were decreased from IRE-1/XBP-1 inhibition. This suggests a different phenotype than classical M1 or M2 polarization being induced by cigarette smoke. In addition, it suggests the IRE-1/XBP-1 pathway having a robust role in controlling gene expression and balance of cellular proteomics. / Thesis / Master of Science (MSc) / Cigarette smoke exposure damages the lungs and over time places the user at risk for increased infections, progressive decreases in lung function and cancer. A specific cell of the immune system and found in the lungs, macrophages or “Big Eater” cells, responds first by picking up debris and responding to harmful foreign substances by releasing proteins signaling the immune system to become activated. Within all animal cells, an organelle called the Endoplasmic Reticulum (ER) manufactures a third of proteins produced allowing the cell to adapt to foreign substances, including cigarette smoke. Cigarette smoke could cause the ER, a plastic organelle, to change in size and function at a heightened level due to activation of a sensing protein integrated in the ER, Inositol Requiring Enzyme-1 (IRE-1). Both activation of the ER and cigarette smoke causes macrophages to behave as “tissue-healing” or M2 subsets that release factors promoting reconstruction of the lungs; alternatively, M1 macrophages fight diseases and promote further inflammation. Using genetic analysis of macrophages exposed to cigarette smoke in culture dishes and analyzing the proteins secreted, we determined cigarette smoke inhibits M1 macrophages and the “tissue-healing” subset, while increasing adhesion molecule expression. Overall, cigarette smoke affected the polarization of M1 and M2 phenotype, analyzed through proteins and genes expression. We observed an increase in sXBP-1, indicative of IRE-1/XBP-1 pathway activation, from cigarette smoke extract exposure in macrophages. However, the use of IRE-1 inhibitors increased ER stress markers while affecting M1 and M2 markers. This suggests ER compensation from the use of inhibiting one arm of the ER stress response.

No description available.

Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme.

Après la découverte des mutations de la calréticuline dans les néoplasmes classiques myéloproliferatifs négatifs pour le Ph1, les travaux se sont focalisés sur les deux mutations les plus fréquentes, c'est-à-dire la calréticuline del52 et l’ins5, mais il existe environ 20% de mutants rares de la calréticuline (une cinquantaine), qui ont été classés en type-1 « like » et type-2 « like », classification basée sur leur structure. Cependant il reste à déterminer si cette classification est pertinente du point de vue fonctionnel, ce qui pourrait avoir des conséquences pour la prise en charge des patients et leur traitement. Ici, nous démontrons que deux mutants rares de type-1 (del34 et del46) et un de type-2 (del19) se comportent de manière similaire aux deux mutations fondatrices de cette classification, del52 et ins5, respectivement. Ces résultats ont été validés par des expériences in vivo chez la souris. Tous les mutants de la calréticuline (del19, del34 et del46) nécessitent absolument le récepteur de la thrombopoïétine, appelé MPL, pour induire une transformation cellulaire en provoquant une activation indépendante de la thrombopoïétine de la voie MPL / JAK2-STAT, comme les mutants del52 et ins5. Dans les expériences de transplantation de moelle osseuse de souris, les mutants rares de type-1 sont associés à une progression fréquente de la maladie d’un tableau proche d’une thrombocytémie essentielle à une myélofibrose, tandis que le mutant rare de type 2 est associé à une légère thrombocytose. Du point de vue hématopoïétique, les mutants rares de type-1 provoquent une amplification au niveau des cellules souches hématopoïétiques donc à un stade précoce tandis que les mutants rares de type-2 provoquent une amplification tardive de la mégacaryopoïèse. Grâce à une modélisation protéique basée sur l'homologie des mutants de calréticuline, nous avons identifié des domaines oncogènes qui seraient potentiellement responsables de l'interaction pathologique de la calréticuline et de MPL pour conduire à une activation indépendante de la thrombopoïétine. Maintenant, ces résultats in silico doivent être absolument validés par des études structure fonction. Enfin, nous avons modélisé un nouveau mécanisme de signalisation dans la leucémie myéloïde chronique comprenant IRE-1alpha, un bras de la voie de réponse des protéines mal repliées (UPR), qui pourrait être responsable de la perte de la fonction de la p53 pendant la progression de la leucémie myéloïde chronique vers une leucémie aiguë. Un tel mécanisme pourrait être impliqué dans les autres MPN. / After the discovery of calreticulin mutations in classical Ph1- Myeloproliferative Neoplasms, extensive investigation is underway on the two most frequent mutations, i.e., del52 and ins5, but it remains that the rare calreticulin mutants, which include both type-1 like and type-2 like require a similar investigation for ascertaining whether the classification of type-1 and type-2 has a functional relevance as well as for therapeutic intervention and patient management. Here we demonstrate that type-1 like (del34 and del46) and type-2 like (del19) mutants behave similarly as del52 and ins5 mutants, respectively. Moreover, we validate our findings with in vivo experiments. All the calreticulin mutants (del19, del34 and del46) absolutely require the thrombopoietin receptor, MPL, to induce cell transformation by causing ligand independent activation of the MPL/JAK2-STAT pathway. In mouse bone marrow transplantation experiments, type-1 like mutants are associated with frequent progression from an essential thrombocythemia-like phenotype to myelofibrosis whereas type-2 like mutant is associated with mild thrombocytosis. Type-1 like mutants cause clonal amplification of early hematopoetic stem cells whereas the type-2 like mutant causes late platelet amplification. Further, by homology based protein modeling of calreticulin mutants, we have identified possible oncogenic domains responsible for pathologic interaction of CALR and MPL leading to ligand independent activation of MPL. Now they must be validated by structural-functional studies Finally, we have modelled a novel signaling mechanism in chronic myeloid leukemia comprising of IRE-1alpha, an unfolded protein response (UPR) pathway arm, which may be responsible for loss of the WT p53 function during leukemic development and progression. Such a mechanism may be involved in the other MPNs

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.