The main goal of this diploma thesis is to investigate the possibilities of the usage of Kanban system within a banking environment. To achieve this goal, the history, advantages, disadvantages and main areas of its usage are analyzed and described. Another goal of this thesis is to define the suitable terminology for Czech environment and to inspect the extent to which the concept of Kanban is compatible with the existing approaches and methodologies to project management. The market analysis of available software tools to support the concept of Kanban is performed (criteria definition, evaluation and final comparision). Based on all the previously described outputs a methodology to implement Kanban in banking environment is designed.This methodology is then used in the final chapter of the thesis -- the case study from an international bank, providing middle management with a step by step guide to successfuly implement Kanban system.

Diploma thesis proposes the project for voicebot implementation. The thesis explains possible use of this technology in the context of the company and analyzes the current situation. Using project management tools the project is designed which can be used for implementation of this technology.

Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka  definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.

The rise of Agile project methodologies has increased the success rate of software development projects, but recent studies show that, even though the risk of failing has lessened, only 31% of the completed software development projects are declared as successful while the rest are declared either challenged or failed. A concept called Pair Programming that derives from agile methodologies is widely and basically always used by developers but in present time as we are heading towards a more remote environment and Distributed Pair Programming has become a hot topic. At its core, it is the same as Pair Programming, but the coding session is conducted in a distributed setting, meaning, the two developers are not sitting next to each other. There are little to no studies conducted about DPPs impact on software development projects and if DPP has the potential to mitigate risk factors that may arise while implementing code in an agile software development project.   The purpose of this thesis has been to research and discover what the perceived benefits and drawback of Distributed Pair Programming (DPP) are and which factors that are the most harmful to a software development project and if DPP can facilitate higher success rates. To answer the research questions, a qualitative research method has been used. The empirical data have been gathered by conducting 6 semi structured interviews with developers. Further, a thematic analysis has been carried through with the intent to easily map out the different themes that appears during the interviews.     The findings from the conducted study shows that there are multiple drawbacks and benefits. According to the informants, the benefits outweigh the drawbacks in such a manner that by not conducting DPP, they set themselves up for setbacks. It is very beneficial when onboarding a new team member and when tackling tougher problems. When it comes to implementing DPP in a successful manner there is a need for a digital infrastructure that supports verbal communication, web camera, screensharing and collaboration tools. / Ökningen av agila projektmetoder har ökat framgångsfrekvensen för programvaruutvecklingsprojekt, men nyare studier visar att även om risken för att misslyckas har minskat, förklaras endast 31 % av de avslutade programvaruutvecklingsprojekten som framgångsrika medan resten förklaras antingen utmanade eller misslyckades. Ett koncept som kallas för parprogrammering som härrör från gila metoder används i stor utsträckning och i princip alltid av utvecklare, men för närvarande är vi på väg mot en mer digital miljö och distribuerad parprogrammering(DPP) har blivit ett hett ämne. I grunden är det samma sak som parprogrammering men kodningssessionen genomförs i en distribuerad miljö, vilket innebär att de två utvecklarna inte sitter bredvid varandra. Det finns väldigt få studier utförda om DPPs inverkan på programvaruutvecklingsprojekt och om DPP har potential att mildra riskfaktorer som kan uppstå när kod implementeras i ett agilt programvaruutvecklingsprojekt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och upptäcka vad de upplevda fördelarna och nackdelarna med DPP är och vilka faktorer som är mest skadliga för ett programvaruutvecklingsprojekt och om DPP kan främja högre framgångsfrekvens. För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har samlats in genom att genomföra 6 semistrukturerade intervjuer med utvecklare. Vidare har en tematisk analys genomförts i syfte att enkelt kartlägga de olika teman som framställts under intervjuerna. Resultaten från den genomförda studien visar att det finns flera nackdelar och fördelar. Enligt informanterna uppväger fördelarna nackdelarna på ett sådant sätt att man genom att inte bedriva DPP dukar upp för problem. Det är mycket fördelaktigt när en ny teammedlem ska introduceras och när du tar itu med ett tufft problem. När det gäller att implementera DPP på ett framgångsrikt sätt finns ett behov av bra digital infrastruktur som stödjer verbal kommunikation, webbkamera, skärmdelning och samarbetsverktyg.

IT-projekt har misslyckats till hög grad under väldigt lång tid, studier visar på att uppemot 80% av alla IT-projekt anses vara misslyckade. Det har gjorts studier som visar på att agila metoder, såsom DevOps, kan vara lösningen till att fler IT-projekt ska lyckas. Syftet med denna studie är att bidra till förståelse för hur risker relaterade till IT-projekt har sett ut mellan 1990–2020, samt undersöka om metoder såsom DevOps är rätt väg att gå för att reducera misslyckade IT-projekt. I denna studie kartläggs de vanligaste orsakerna till misslyckade IT-projekt genom att kategorisera risker identifierade i forskning från 1990 till 2020. Detta görs och presenteras genom en litteraturstudie. Denna litteraturstudie resulterar i en överblick över hur litteraturen för de vanligaste riskerna sett ut över 30 år. Kartläggningen visar att tidigare studier mellan 1990 -2010 haft en bred spridning kring risker relaterade till IT-projekt bland samtliga kategorier. De senare åren, 2010–2020 har fokus i litteraturen legat mot lednings-, process samt personalrelaterade risker, något som även får stöd av respondenterna. Vi har även studerat DevOps och genomfört två semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet av DevOps, agila metoder och att driva IT-projekt. Resultatet av studien är tydligt, teori och empiri är väl överens om att agila metoder är rätt väg att gå. DevOps anses av respondenterna som en effektiv metod att använda för att nå fler lyckade IT-projekt. De två respondenterna verifierar även de riskkategorier som tagits fram i litteraturstudien och bekräftar att det är dessa som är aktuella i IT-projekt. / Literature shows that IT-projects have failed to a large extent for a long time, studies shows that up to 80 % of all IT-projects are considered as failed. There are studies that shows that agile methods, such as DevOps, can be the solution for more IT-project success. The purpose of this study is to contribute to an understanding of what risks related to IT projects that has been identified in literature between 1990-2020 and investigate if methods such as DevOps is the right way to reduce IT-project failure. This study maps all the most common causes to failed IT-projects by categorize the most frequent risks identified in research from 1990 to 2020 and is performed and presented by a literature study. This literature study results in an overview of the literature of the most frequent risks occurred in studies from the last 30 years. The overview identifies that studies between 1990 to 2020 has a range between risks related to IT-projects in all categories. In the most recent studies, from 2010- 2020, focus in research points to management-, process and personnel-related risks, which is also supported by the respondents. We have studied DevOps and completed two semi structured interviews with respondents that have experience of DevOps, agile methods and managing IT-projects. The result of this study is clear, the theory and empirics are aligned, agile methods are the right way to go. The respondents consider DevOps as an effective method to reach a higher success rate for IT-projects. The respondents verify the risk categories from the literature study and confirm these risks in their own IT-projects.

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research. / En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

Mjukvaruutveckling kräver bra arbetsmetoder för att man ska kunna leverera effektivt och välfungerande mjukvara. För att lyckas med detta behöves en bra arbetsmetod som de kan arbeta efter. Agila metoder blir mer populära att arbeta med när det gäller mjukvaruutveckling i dagens teknikföretag. Fler företag går över att arbeta efter agila metoder med projekt istället för den traditionella vattenfallsmetoden. Anledningen till detta är att fler och fler företag misslyckas att leverera projekten i tid med vattenfallsmetoden vilket medför mer kostnader för företag. Agila metoder hjälper däremot företag att få struktur som leder till bättre arbetssätt som i sin tur resulterar i att projekten blir avslutade i tid. Denna studie undersökte användning och anpassningar av agila metoden Scrum på en bank och om detta har medfört några förbättringar i arbete med mjukvaruutvecklingsprojekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med Scrummästare, Agila coacher, produktägare samt chefer som arbetar med Scrum-metoden. Resultatet visar att agila metoden Scrum ger mer struktur samt transparens till projekt. Anpassningar till produktägarrollen på företaget har medfört att rätt uppdrag blir prioriterade och teamen får en tydlig backlogg att arbeta efter. Arbetet enligt Scrummetoden har hjälpt team att få en tydlig struktur och ökat leverans av projekt. / Software development requires good working methods to be to deliver efficient and effective software. To achieve this, companies require a good working method that they can work with. Agile methods are becoming more popular to work with when it comes to software development in today's technology companies. More companies are beginning to work with agile methods for project management instead of the traditional waterfall method. The reason for this is that more and more companies fail to deliver projects on time with the waterfall method, which means more costs for companies. The reason for this is that more and more companies fail to deliver projects on time with the waterfall method, which means more costs for companies. Agile methodologies however help companies to get structure that led to better work, which in turn results in that projects are completed on time. This study examined the usage and customization of agile method Scrum in a bank, and if this has led to some improvements in the work of software development projects. The investigation was conducted through interviews with Scrum Master, Agile coaches, product owners and managers who work with the Scrum method. The result shows that the agile method Scrum provides more structure and transparency to projects. Adaptations to the product owner role in the company has led to that right assignment are prioritized and teams get a clear backlog to work with. The work with the Scrum method has helped the team to have a clear structure and increased delivery of projects.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination – att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål – blir då en viktig aktivitet. Att kommunicera över distans i den takt organisationen kräver är en omöjlighet utan att implementera informations- och kommunikationsteknik (IKT) – digitala verktyg med fokus på kommunikation och spridandet av information. Vi vill i denna uppsats undersöka hur koordination sker i distribuerade IT-projekt, samt vilken roll IKT-stöd har vid koordination av distribuerade IT-projekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande användandet av IKT-stöd för koordination i distribuerade IT- projekt. Vi genomför denna kvalitativa fallstudie hos IFS World Operations AB – en global affärssystemsleverantör. Data har samlats in genom intervjuer med personer i olika roller inom det undersökta it projektet. Vi har ställt de empiriska resultaten i relation till teorier inom områden som koordination, IT-projekt samt IKT. Våra resultat visar att koordination i agila, distribuerade IT-projekt sker på två nivåer; strategisk samt operationell koordination. Dessa syftar att uppnå mål på olika nivåer. Vi har också kunnat dela in koordinationshandlingar i tre typer utvecklade från teori och observationer; ömsesidig anpassning, framväxande standardisering och organisationsförvaltning. Vi kan även sluta oss till att IKT-stöd främst förhåller sig till koordination på tre sätt i ett distribuerat IT-projekt; möjliggörande, medierande samt begränsande. Med stöd av de ovan presenterade resultaten har vi tagit fram faktorer vi funnit påverka möjligheten att koordinera IT-projekt. Dessa är; gruppdynamik, graden av distribution, fasta utvecklingsgrupper, utveckla teknik tillsammans med organisation samt standardiserade kommunikationskanaler. / Information systems are often developed in globally distributed organizations. Many times the reason for being distributed is to meet requirements and demands from the organizations surrounding and to acquire a specialized set of skills. Global organizations may choose to work distributed, which means that development teams are spread out over multiple locations. This can create problems; how do you make all parts of the organization work together towards a common goal? Thus, coordination – The management of interdependent elements in a complex organization so as to enable them to work together effectively toward a specific goal – becomes important. Long distance communication using information and communication technology (ICT) – digital tools with the purpose of endorsing communication and knowledge – is required to coordinate between locations. In this thesis we examine how coordination is performed in distributed IT-projects. We will also address the role that information and communications technology plays in coordination of these projects. The purpose of the study is to contribute with knowledge in the area of using ICT tools for coordinating distributed IT-projects. This qualitative case study was conducted in cooperation with IFS World Operations AB – a global provider of an Enterprise Resource Planning system. Our empirical data has been collected using five interviews, all with different types of roles from within IT-projects. The data has then been put in relation to theories concerning coordination, IT-projects and ICT. Our findings show coordination in distributed, agile software development projects is working on two levels; strategic and operational coordination. The difference lies with the motivation to complete goals on different levels of the organization. We can also conclude that there are three different kinds of means to carry out coordination; Mutual Adjustment, Emerging standardization and organizational management. Concerning the role of ICT in the coordination of distributed IT-projects we have found it to be threefold; enabling, mediating and limiting. Based on these findings we conclude this study by presenting five factors that influence the ability to coordinate distributed IT-projects. These are: group dynamics, level of distribution, fixed development teams, parallel development of technology and organization and standardized communication channels.

Sammanfattning I dagens tekniska samhälle är IS/IT-system en förutsättning för effektiv verksamhetsdrift och för att uppnå affärs- och konkurrensfördelar. Detta har resulterat i att genomförandet av IS/IT-projekt är vanligt förekommande inom många branscher. Tyvärr visar statistiken att en stor andel av IT-projekt misslyckas. Samtidigt visar studier att IT-projekt misslyckas på grund bristande tillämpning av teoretiska modeller i verkligheten (Görling, 2009, s. 9). Dessa teoretiska stöd inkluderar olika faktorer som har betydande inverkan på framgång eller misslyckande av ett IT-projekt.   Syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera ett fallföretags misslyckade IT-projekt för att identifiera faktorer som har lett till projektets misslyckande samt ge åtgärdsförslag som kunde ha vidtagits. De undersökningsfrågor som har legat till grund för arbetets syfte inkluderar bland annat vilka faktorer som bidrog till IT-projektets misslyckande och på vilket sätt IT-projektet kunde ha genomgått en mer framgångsrik process.   Utifrån det valda syftet har en kvalitativ forskningsmetod genomsyrat arbetet, där en litteraturstudie inom problemområdet har genomförts. Detta har resulterat i skapandet av en analysmodell som har legat till grund för insamlingen av primärdata genom semistrukturerade personliga intervjuer med fallföretaget.   Resultaten från fallstudien visar att IT-projektet främst har misslyckats på grund av bristfällig hantering av projektledningsfaktorer, inklusive projektplanering, kravhantering, kund och test. Projektet har även misslyckats på grund av bristfälliga organisatoriska faktorer, såsom brist på ledningsstöd och projektstrategi. Dessutom har projektet misslyckats på grund av bristfällig hantering av mänskliga faktorer, som involverar projektteamet och användarna. Dock har de mest kritiska faktorerna som lett till misslyckande av IT-projektet, varit projektledningsfaktorerna. Exempelvis projektplaneringen brast på grund av en bristfällig förstudie och avsaknad av en renodlad projektledare. Faktorn kravhantering påverkade projektets resultat negativt genom bristfällig identifiering av krav och intressenter, och saknad av tydliga acceptanskriterier och acceptansprocesser. Dessutom kundens ogynnsamma organisationskultur gentemot digitaliseringen samt den mänskliga faktorn förändringsmotstånd har också varit betydelsefulla faktorer. Kunden var IT-omogen och hade en hög grad av manuellt arbetssätt, vilket ledde till förändringsmotstånd genom att kunden avbröt projektet och vägrade använda systemet.    Den generella slutsatsen i denna uppsats är att det finns flera faktorer som kan bidra till misslyckande av ett IT-projekt. Dessa faktorer är oftast sammanhängande med varandra. Därmed vikten att projektorganisationen tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna för att styra en effektiv utveckling av IT-projekt, och säkerställa slutresultatet och därigenom tillfredsställa kunden eller slutanvändaren. Baserat på de faktorer som mest påverkade IT-projektets resultat kan framtida forskning fokusera på utvärdering av olika metoder, verktyg eller strategier för att förbättra framgången för IT-projekt i svåra förhållanden som hindrar samarbete och kommunikation mellan IT-leverantören och kunden. En sådan studie kan undersöka implementeringen av olika metoder för att förstå kundens verksamhetsprocesser och effektivt samla in krav.