IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet. I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem. För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området. I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas. / In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project. When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets. The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system. The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope. In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made. Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.

The main goal of this diploma thesis is to investigate the possibilities of the usage of Kanban system within a banking environment. To achieve this goal, the history, advantages, disadvantages and main areas of its usage are analyzed and described. Another goal of this thesis is to define the suitable terminology for Czech environment and to inspect the extent to which the concept of Kanban is compatible with the existing approaches and methodologies to project management. The market analysis of available software tools to support the concept of Kanban is performed (criteria definition, evaluation and final comparision). Based on all the previously described outputs a methodology to implement Kanban in banking environment is designed.This methodology is then used in the final chapter of the thesis -- the case study from an international bank, providing middle management with a step by step guide to successfuly implement Kanban system.

Diploma thesis proposes the project for voicebot implementation. The thesis explains possible use of this technology in the context of the company and analyzes the current situation. Using project management tools the project is designed which can be used for implementation of this technology.

Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka  definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.

The rise of Agile project methodologies has increased the success rate of software development projects, but recent studies show that, even though the risk of failing has lessened, only 31% of the completed software development projects are declared as successful while the rest are declared either challenged or failed. A concept called Pair Programming that derives from agile methodologies is widely and basically always used by developers but in present time as we are heading towards a more remote environment and Distributed Pair Programming has become a hot topic. At its core, it is the same as Pair Programming, but the coding session is conducted in a distributed setting, meaning, the two developers are not sitting next to each other. There are little to no studies conducted about DPPs impact on software development projects and if DPP has the potential to mitigate risk factors that may arise while implementing code in an agile software development project.   The purpose of this thesis has been to research and discover what the perceived benefits and drawback of Distributed Pair Programming (DPP) are and which factors that are the most harmful to a software development project and if DPP can facilitate higher success rates. To answer the research questions, a qualitative research method has been used. The empirical data have been gathered by conducting 6 semi structured interviews with developers. Further, a thematic analysis has been carried through with the intent to easily map out the different themes that appears during the interviews.     The findings from the conducted study shows that there are multiple drawbacks and benefits. According to the informants, the benefits outweigh the drawbacks in such a manner that by not conducting DPP, they set themselves up for setbacks. It is very beneficial when onboarding a new team member and when tackling tougher problems. When it comes to implementing DPP in a successful manner there is a need for a digital infrastructure that supports verbal communication, web camera, screensharing and collaboration tools. / Ökningen av agila projektmetoder har ökat framgångsfrekvensen för programvaruutvecklingsprojekt, men nyare studier visar att även om risken för att misslyckas har minskat, förklaras endast 31 % av de avslutade programvaruutvecklingsprojekten som framgångsrika medan resten förklaras antingen utmanade eller misslyckades. Ett koncept som kallas för parprogrammering som härrör från gila metoder används i stor utsträckning och i princip alltid av utvecklare, men för närvarande är vi på väg mot en mer digital miljö och distribuerad parprogrammering(DPP) har blivit ett hett ämne. I grunden är det samma sak som parprogrammering men kodningssessionen genomförs i en distribuerad miljö, vilket innebär att de två utvecklarna inte sitter bredvid varandra. Det finns väldigt få studier utförda om DPPs inverkan på programvaruutvecklingsprojekt och om DPP har potential att mildra riskfaktorer som kan uppstå när kod implementeras i ett agilt programvaruutvecklingsprojekt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och upptäcka vad de upplevda fördelarna och nackdelarna med DPP är och vilka faktorer som är mest skadliga för ett programvaruutvecklingsprojekt och om DPP kan främja högre framgångsfrekvens. För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har samlats in genom att genomföra 6 semistrukturerade intervjuer med utvecklare. Vidare har en tematisk analys genomförts i syfte att enkelt kartlägga de olika teman som framställts under intervjuerna. Resultaten från den genomförda studien visar att det finns flera nackdelar och fördelar. Enligt informanterna uppväger fördelarna nackdelarna på ett sådant sätt att man genom att inte bedriva DPP dukar upp för problem. Det är mycket fördelaktigt när en ny teammedlem ska introduceras och när du tar itu med ett tufft problem. När det gäller att implementera DPP på ett framgångsrikt sätt finns ett behov av bra digital infrastruktur som stödjer verbal kommunikation, webbkamera, skärmdelning och samarbetsverktyg.

IT-projekt har misslyckats till hög grad under väldigt lång tid, studier visar på att uppemot 80% av alla IT-projekt anses vara misslyckade. Det har gjorts studier som visar på att agila metoder, såsom DevOps, kan vara lösningen till att fler IT-projekt ska lyckas. Syftet med denna studie är att bidra till förståelse för hur risker relaterade till IT-projekt har sett ut mellan 1990–2020, samt undersöka om metoder såsom DevOps är rätt väg att gå för att reducera misslyckade IT-projekt. I denna studie kartläggs de vanligaste orsakerna till misslyckade IT-projekt genom att kategorisera risker identifierade i forskning från 1990 till 2020. Detta görs och presenteras genom en litteraturstudie. Denna litteraturstudie resulterar i en överblick över hur litteraturen för de vanligaste riskerna sett ut över 30 år. Kartläggningen visar att tidigare studier mellan 1990 -2010 haft en bred spridning kring risker relaterade till IT-projekt bland samtliga kategorier. De senare åren, 2010–2020 har fokus i litteraturen legat mot lednings-, process samt personalrelaterade risker, något som även får stöd av respondenterna. Vi har även studerat DevOps och genomfört två semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet av DevOps, agila metoder och att driva IT-projekt. Resultatet av studien är tydligt, teori och empiri är väl överens om att agila metoder är rätt väg att gå. DevOps anses av respondenterna som en effektiv metod att använda för att nå fler lyckade IT-projekt. De två respondenterna verifierar även de riskkategorier som tagits fram i litteraturstudien och bekräftar att det är dessa som är aktuella i IT-projekt. / Literature shows that IT-projects have failed to a large extent for a long time, studies shows that up to 80 % of all IT-projects are considered as failed. There are studies that shows that agile methods, such as DevOps, can be the solution for more IT-project success. The purpose of this study is to contribute to an understanding of what risks related to IT projects that has been identified in literature between 1990-2020 and investigate if methods such as DevOps is the right way to reduce IT-project failure. This study maps all the most common causes to failed IT-projects by categorize the most frequent risks identified in research from 1990 to 2020 and is performed and presented by a literature study. This literature study results in an overview of the literature of the most frequent risks occurred in studies from the last 30 years. The overview identifies that studies between 1990 to 2020 has a range between risks related to IT-projects in all categories. In the most recent studies, from 2010- 2020, focus in research points to management-, process and personnel-related risks, which is also supported by the respondents. We have studied DevOps and completed two semi structured interviews with respondents that have experience of DevOps, agile methods and managing IT-projects. The result of this study is clear, the theory and empirics are aligned, agile methods are the right way to go. The respondents consider DevOps as an effective method to reach a higher success rate for IT-projects. The respondents verify the risk categories from the literature study and confirm these risks in their own IT-projects.

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research. / En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

Mjukvaruutveckling kräver bra arbetsmetoder för att man ska kunna leverera effektivt och välfungerande mjukvara. För att lyckas med detta behöves en bra arbetsmetod som de kan arbeta efter. Agila metoder blir mer populära att arbeta med när det gäller mjukvaruutveckling i dagens teknikföretag. Fler företag går över att arbeta efter agila metoder med projekt istället för den traditionella vattenfallsmetoden. Anledningen till detta är att fler och fler företag misslyckas att leverera projekten i tid med vattenfallsmetoden vilket medför mer kostnader för företag. Agila metoder hjälper däremot företag att få struktur som leder till bättre arbetssätt som i sin tur resulterar i att projekten blir avslutade i tid. Denna studie undersökte användning och anpassningar av agila metoden Scrum på en bank och om detta har medfört några förbättringar i arbete med mjukvaruutvecklingsprojekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med Scrummästare, Agila coacher, produktägare samt chefer som arbetar med Scrum-metoden. Resultatet visar att agila metoden Scrum ger mer struktur samt transparens till projekt. Anpassningar till produktägarrollen på företaget har medfört att rätt uppdrag blir prioriterade och teamen får en tydlig backlogg att arbeta efter. Arbetet enligt Scrummetoden har hjälpt team att få en tydlig struktur och ökat leverans av projekt. / Software development requires good working methods to be to deliver efficient and effective software. To achieve this, companies require a good working method that they can work with. Agile methods are becoming more popular to work with when it comes to software development in today's technology companies. More companies are beginning to work with agile methods for project management instead of the traditional waterfall method. The reason for this is that more and more companies fail to deliver projects on time with the waterfall method, which means more costs for companies. The reason for this is that more and more companies fail to deliver projects on time with the waterfall method, which means more costs for companies. Agile methodologies however help companies to get structure that led to better work, which in turn results in that projects are completed on time. This study examined the usage and customization of agile method Scrum in a bank, and if this has led to some improvements in the work of software development projects. The investigation was conducted through interviews with Scrum Master, Agile coaches, product owners and managers who work with the Scrum method. The result shows that the agile method Scrum provides more structure and transparency to projects. Adaptations to the product owner role in the company has led to that right assignment are prioritized and teams get a clear backlog to work with. The work with the Scrum method has helped the team to have a clear structure and increased delivery of projects.

Denna uppsats, författad av Joakim Edstrand och William Lydahl vid Luleå tekniska universitet, ämnar att utforska de agila utvecklingsmetodernas mest avgörande faktorer för ett lyckat resultat. Agila utvecklingsmetoder blir allt mer populära och lika så kunskapshantering, men exakt hur kan teorin kring kunskapshantering vara behjälplig till att mitigering de faktorer som påverkar lyckandet av agila IT-projekt negativt? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan på ett agilt IT-projekts framgång, och hur bristerna i agila utvecklingsmetoder, eller problemen som ofta uppstår, kan mitigeras med hjälp av kunskapshantering. Denna rapport siktar på att uppnå dessa mål genom att intervjua personer med diverse erfaren- heter av agila metoder och utifrån empirin skapa en sammanfattning av resultaten som därefter analyseras med målet att svara på forskningsfrågorna och dra eventuella slutsatser. / This thesis, authored by Joakim Edstrand and William Lydahl at Luleå University of Technology, aims to explore the agile development methods' most crucial factors for a successful result. Agile development methods are increasing in popularity, and likewise knowledge management, but exactly how can the theory surrounding knowledge management be helpful to mitigating the factors that affect the success of agile IT-projects negatively? The purpose of this investigation is to identify which factors that have the largest impact on an agile IT-projects success, and how the flaws in agile development methods, or the problems which often occur, can be mitigated with the help of knowledge management. This report aims to achieve these goals by interviewing individuals with diverse experiences in agile methodology. Based on the empirical data, a summary of the results will be created, which will then be analyzed with the goal of addressing the research questions and drawing potential conclusions.