IT-projekt bedrivs åt organisationer som har beställt det och förväntar sig ett lyckat utfall. Mendet händer att IT-projekt misslyckas. Vad som orsakar att ett IT-projekt misslyckas beror påprojektets karaktär. Majoriteten av de projekt som klassats misslyckat berör stora IT-projekt.Studier genomförs kring misslyckade stora IT-projekt eftersom stora misslyckade IT-projektslutar oftast med en kostsam nota. Däremot finns inte många studier rörande små IT-projekt.Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra små misslyckade IT-projekt för att komma fram tillvad som har orsakat att respektive IT-projekt fått ett misslyckat utfall. I denna uppsats har treundersökningsfrågor besvarats: U1 Vilken eller vilka orsaker bidrog till att var och en av defyra små IT-projekten misslyckats? U2: Finns det gemensamma orsaker mellan de fyra småIT-projekten som har misslyckats? U3: Hur kunde respektive IT-projekt fått ett mer lyckatutfall?Datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer där författaren har intervjuat fyrarespondenter.Följande faktorer kan ha orsakat att de fyra små IT-projekten fick ett misslyckat utfall. Bristeri projektgrupp, användarmedverkan, projektplan, krav och projektledare har haft påverkan påde fyra IT-projekten. Projekt B har orsakats av projektplan, projektledare, krav, projektgruppsamt användarmedverkan. Projekt A har orsakats av faktorn projektplan. Projekt C harmisslyckats på grund av krav. Projekt D har misslyckats på grund av projektplan. Detframkommer att faktorn krav är en gemensam orsak som går att identifiera både i stora och småIT-projekt.

<p>Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?</p><p> </p><p>I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.</p><p> </p><p>Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.</p>

Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?   I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.   Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.

IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer. Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ ansats, bestående av en fallstudie med intervjuer och dokumentstudier. Teoristudier leder fram till en analysmodell med nio faktorer, som har påverkan på utgången av ett IT-projekt. Dessa faktorer är: Kravhantering, Planering, Projektledning, Ledning och styrgrupp, Användarmedverkan, Projektmedarbetare, Leverantör, Test samt Införande och avslut. För att hjälpa till och besvara C-uppsatsens syfte ställs tre undersökningsfrågor: 1. Hur förhölls sig IT-projektet till var och en av de nio faktorerna? 2. Vilken eller vilka faktorer påverkade misslyckandet? 3. Vad kunde gjorts annorlunda för att undvika ett misslyckande? Resultatet av slutsatsen i C-uppsatsen är att de faktorer som haft en avgörande påverkan på IT-projektets misslyckande är Planering, Projektledning, Leverantör samt Införande och avslut. I Planering och Projektledning brast det genomgående med att identifiera och hantera risker, både initialt och löpande under IT-projektets gång. Faktorn Leverantör var den faktor som mest påverkade misslyckandet, eftersom problem med leverantören och uteblivna leveranser påverkade resultatet starkt. Den sista faktorn som påverkade misslyckandet är Införande och avslut där det fanns brister i driftsättningen av IT-produkten och det uppstod fel som påverkade verksamheten och slutkunder. Nyckelord: IT-projekt, misslyckat IT-projekt, kravhantering, planering, projektledning, ledning, styrgrupp, användarmedverkan, projektmedarbetare, leverantör, test, införande, avslut.

This thesis aims to examine why IT-projects in the public sector frequently exceed their budgets. The study is delimited to risk management and the thesis opts to answer the following question: Which risks have not been successfully managed in public sector IT-projects which exceeded their budgets? The study was conducted through qualitative individual interviews with six project managers and four project owners. The choice to interview both project managers and project owners was made in order to gather information from two different perspectives. To further validate the collected information project plans, risk management documents and completion reports where requested and analysed. The result from the study shows that new or altered requirements, unforeseen risks and lack of competence are the main reasons for budget overruns. The conclusion is therefore that estimations for a correct budget, to keep the resources and work proactively to make room for risk management are important factors to finalizing successful IT-projects. A final factor which must be accounted for is that the project budget is just an estimate on what the project will cost, thus making a poor measurement on what makes a successful project. The thesis is written in swedish. / Målet med den här uppsatsen är att undersöka varför statliga IT-projekt går över budget. För att avgränsa valdes riskhantering som fokus och frågeställningen blev: Vilka risker har inte lyckats hanteras i statliga IT-projekt som gått över budget? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa individuella intervjuer med sex projektledare och fyra projektägare. Valet av både projektledare och projektägare gjordes för att få information om projekten från två olika perspektiv. Som komplement och för att ytterligare validera den insamlade empirin efterfrågades även projektplaner, riskhanteringsdokument och slutrapporter. Huvudresultaten av undersökningen är att nya eller förändrade krav, oförutsedda risker och kompetensbrist är det som till största del gör att projekt går över budget. Slutsatsen är därför att tidsestimering för att få en korrekt budget, att få behålla sina resurser samt arbeta proaktivt så att det finns utrymme för att hantera risker att är viktiga faktorer för att genomföra ett lyckat projekt. Slutligen en faktor som bör tas i beaktning är att projektbudget bara är ett estimat på vad man tror projektet kommer kosta och på så sätt utgör ett dåligt mätvärde på misslyckade projekt.

Syfte – Ett IT-projekt påverkas av faktorer som i olika faser på olika sätt leder till positiva eller negativa konsekvenser. Dessa faktorer bör identifieras, analyseras och hanteras för att skapa ett lyckat IT-projekt. Därmed är studiens syfte: Undersöka viktiga aspekter som påverkar ett IT-projekt. Metod – En fallstudie med intervjuer på ett utvalt fallföretag har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket för att därefter besvara studiens två frågeställningar och uppnå syftet med studien. Resultat – Resultatet från fallstudien visar på 16 faktorer som påverkar ett IT-projekt: strategi, ledarskap, stöd, team, management, plan, extern, kultur, förändring, process, kommunikation, teknik, utbildning, användare och egenmakt. Faktorerna ledarskap, stöd, kompetens, kultur och kommunikation är betydelsefulla i alla projektets faser medan de övriga faktorerna visar sig har mer eller mindre påverkan beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Faktorernas betydelse på projektet och faserna varierar även beroende på projektmedlemmarnas roll. Resultatet från fallstudien redogör för de tre viktigaste faktorerna som bidrar till om ett projekt blir lyckat eller ej vilka är: kommunikation, ledarskap och egenmakt. Implikationer – Studien ger en generell bild över hur påverkansfaktorer i ett IT-projekt bör hanteras. De viktigaste faktorerna i olika faser belyses, därmed kan studiens resultat finnas som en vägledning för verksamheter som arbetar med IT-projekt. Studien kan finnas som stöd för verksamheter genom att identifiera de faktorer som avgör om projektet blir lyckat eller ej. Begränsningar – Denna studie har genomförts på ett fallföretag. Om fler fallföretag blivit studerade hade reliabiliteten blivit större. / Purpose – An IT project is affected by factors in different phases that in different ways lead to positive or negative consequences. These factors should be identified, analyzed and managed to create a successful IT project. The purpose of the study is thus to: Investigate important aspects that affect an IT project. Method – A case study with interviews at a selected case company has been conducted. The interviews were analyzed using the theoretical framework in order to answer the study's two questions and achieve the purpose of the study. Findings – The result from the case study shows 16 factors that affect an IT project: strategy, leadership, support, team, management, plan, external, culture, change, process, communication, technology, education, users and empowerment. The factors of leadership, support, competence, culture and communication are important in all phases of the project, while the other factors appear to have more or less influence depending on the phase of the project. The results from the case study describe the three most important factors that contribute to whether or not a project is successful: communication, leadership and empowerment. Implications – The study provides a general picture of how impacting factors in an IT project should be managed. The most important factors in different phases are highlighted, thus the study's results can serve as a guide for businesses working on IT projects. The study can be used to support businesses by identifying the factors that determine whether the project is successful or not. Limitations – This study was conducted at one company. If more case companies had been studied, reliability would have been greater.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen. / The essay starts with defining and categorizing of information systems with flaws or failure. Flaws and failures identified from previous studies are then presented. A few informationsystems with flaws in a municipality are then examined to find what in them that flaws. To avoid future flaws and failure a model has been developed. Some significant flaws that has emerged include poor involvement of users and the lack of project management in the municipality.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur. / Program: Dataekonomutbildningen

I dagsläget är affärssystem en central del av nästan alla verksamheter. Kraven från de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affärssystemleverantören ställs inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport är att studera hur man kan undvika bristfälliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven från en leverantör, en beställare och en användare från beställarens verksamhet.Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriområden. För att avgränsa studiens omfattning har vi valt att koncentrera oss på teori kring kravspecifikationer, angreppssätt inom systemutveckling (SU) och situationsanpassning av dessa angreppssätt. Teorin har legat som grund för den empiriska undersökningen där vi arbetat enligt en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt angreppssätt har vi utvecklat en förståelsekunskap för det valda problemområdet.Det finns en mängd problem som kan uppstå i ett IT-projekt mellan en kund och en leverantör. I vår studie har vi framförallt märkt att kommunikationen mellan olika parter i ett projekt är något som är en starkt bidragande orsak till missnöje och frustration, i synnerhet hos kunden. En slutsats vi har dragit är att det är av yttersta vikt att leverantören för en öppen dialog med kunden och initialt förbereder kunden på vilken arbetsbörda projektet kommer innebära. Generellt tycker vi oss se att kunder inte tar IT-projekt på tillräckligt stort allvar. Kunden inser inte att personal som är involverade i IT-projektet måste frigöras från sina ordinarie arbetsuppgifter i en högre utsträckning.En annan slutsats är att kundens krav på att affärssystemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris kan medföra att leverantören tvingas till situationsanpassningar av angreppssätt inom SU som får till följd att arbetet blir ostrukturerat och improviserat. Det i det närmaste metodlösa arbetet kan bla leda till en otydlig ansvarsfördelning inom projektet som skapar förvirring hos kunden. Om leverantören bestämmer sig för att situationsanpassa sitt arbete måste detta dokumenteras för att på så sätt få fram metoder som fungerar för olika typer av projekt och därmed kan återanvändas i framtida utvecklingsarbeten.