Krönikor och artiklar tar ständigt upp misslyckade systemutvecklingsprojekt. Användarbehovet glömts bort och de nya IT-systemen skrotas för att de är oanvändbara. Genom att involvera användare i systemutvecklingsprojekt kan kvaliteten på IT-systemet öka och samtidigt öka användningen av IT-systemet.   Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva de mest kritiska framgångsfaktorerna som bidrar till en lyckad användarinvolvering i systemutvecklingsprojekt.   Insamlingen av primärempiri består av två personliga intervjuer med en projektledare från en systemimplementatörsorganisation och två telefonintervjuer med en projektledare från en systemimplementatörsorganisation. Med hjälp av intervjuerna har jag kunnat identifiera flera olika framgångsfaktorer som berör framgångsrik användarinvolvering. Insamlad sekundärempiri består av tre fallstudier som berör användarinvolvering. Tillsammans skapas fem fallstudier och utifrån dem har jag kommit fram till tre kritiska framgångsfaktorer för lyckad användarinvolvering i systemutvecklingsprojekt:   Användarnöjdhet skapas genom företagsledningens och användarrepresentantens engagemang. Utan företagsledningens engagemang kan beslutsmandat saknas hos användarrepresentanten. Detta innebär att användarrepresentanten inte kan ta beslut i systemutvecklingsprocessen som kan leda till att systemutvecklingsprojektet står still.   Det framgår utifrån den jämförande analysen att kommunikation mellan användarrepresentanten och systemimplementatören är en kritisk framgångsfaktor. För att uppnå bra kommunikation krävs teknisk förståelse. Utan teknisk förståelse skapas svårigheter till kommunikation mellan användarrepresentanten och systemimplementatören, vilket gör det svårt för användarrepresentanten att bidra med användarbehov och krav på IT-systemet.   Vidare framgår det i analysen att acceptansen för IT-systemet är högre om det finns användarrepresentanter som är involverade i systemutvecklingen. Nyttan med acceptans underlättar implementeringen av IT-systemet och skapar bättre användarinvolvering.

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.

Diplomová práce je zaměřena na zpracování návrhu realizaci vybraného projektu ve zvolené firmě s využitím vhodných metod, technik a nástrojů projektového řízení. V prní části praci bude proveden průzkum teoretické informaci ohledne problemaiky proektového řízení IT projektů. V druhé částí bude popsan součásný stav ve vybrané společnosti a na zakládě tohoto stavu budou aplikované vhodné metodiky a nástroje pro realizaci projektu v návrchové části práci.

I denna uppsats har en fallstudie genomförts på ett utvalt försäkringsbolag för att studera deras kommande systemimplementering utifrån ett användarperspektiv. Studien riktar sig på de tidiga stadierna av systemimplementering med planeringsfasen som utgångspunkt. Empiri från slutanvändare samt individer med direkt projektinvolvering har samlats in via semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats utifrån tre temaområden: systemimplementering, förändringsarbete och kommunikation. Utfallet av studien visar på svårigheter i kommunikation inom hierarkiska organisationer och att slutanvändare varken känner sig delaktiga eller informerade gällande den kommande systemimplementeringen.  Trots detta ställer slutanvändarna sig positiva till kommande systembyte och de missnöjen som finns är inte direkt kopplade till införandet av det nya systemet utan till bristen av information gällande projektet.

<p>The Thesis purpose is in the context of system development validate the Scrum Methodology. Projects concerning information technology are difficult to manage and tend to fail in quality, time or costs. Scrum presents a new view of the system development. Better cooperation between customers and developers, continuous follow-up on daily basis and extensive communication in the development team are all characteristics of Scrum. Scrum is described as a new paradigm by its founders but has been criticized by experts of system development too. This Thesis discuss if Scrum is a better way to develop software than older models like the Rational Unified Process and the Spiral Model with focus in five factors. The result of the study is that Scrum has given system development new ways to manage requirements and methods to push the project forward. Lack of management commitment and user involvement can be better with Scrum if the model is used in the right way. Answers concerning coding and testing differ between the respondents in the study which makes it different to make conclusions regarding this factor.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att i en systemutvecklingskontext beskriva de problem som gör att IT-projekt misslyckas och utvärdera om användningen av den agila utvecklingsmodellen Scrum reducerar problemen. IT-projekt tenderar att misslyckas och de bakomliggande orsakerna är flera. Uppsatsen grupperar misslyckande av IT-projekt i fem faktorer. Ledningsstöd, användarmedverkan, projektstyrning, kravhantering samt kodning och test. Scrum är en agil systemutvecklingsmodell som av sina skapare beskrivits som ett paradigmskifte inom systemutvecklingen. Korta tidsintervaller, självgående systemutvecklare, daglig uppföljning är några av Scrums kännetecken. För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. En intervjuserie med tio intervjuer och en observation ligger till grund för undersökningens resultat. All insamlad data är insamlad på fallföretaget Banverket Verksamhetsstöd IT. Undersökningen har visat att Scrum ger en del nya angreppssätt främst avseende projektstyrning och kravhantering. Scrum innehåller möjligheter för ökad användarmedverkan och ledningsstöd men det krävs konkreta åtgärder från projektorganisationen om det ska lyckas fullt ut. Uppfattningar kring kodning och test skiljer sig åt beroende på vilken respondent som frågas. Det tyder på att det saknas tydliga rutiner i det här avseendet. Slutsatsen blir därmed att Scrum reducerar några av de problem som finns i IT-projekt och därmed med fördel kan användas som en best practice.</p>

Nutida organisationer och företag har svårt att undvika användningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen är att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstår många organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. Därför vill vi åstadkomma med framgångsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos Västfastigheter, därför har uppsatsen etttolkande synsätt. Datainsamling och empirisk data har även kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation. Denna organisation har infört ett liknandeinformationssystem vilket vår fallstudie fokuseras på.Framtagning av relevanta teorier används som grund för att få en större förståelse för attlyckas vid ett IS införande. Teorierna beskriver vad ett IS är, IT-projekts faser och varförinförandet kan misslyckas samt hur relationer, kommunikation och användarna ska hanterasdå man ska införa ett IS.Utifrån den insamlade teorin och empirin utfördes en analys och detta ledde tillundersökningens slutsatser. Denna uppsats har gjort att vi kommit fram till ett antal faktorersom man bör ha med sig för att lyckas vid ett informationssystems införande, här nedanpresenteras en sammanfattning av framgångsfaktorerna:• Få stöd från verksamheten, främst från ledningen och beslutfattarna• Ett tydligt behov, syfte och värde fås fram av en väl genomförd nuläges- ochverksamhetsanalys• Involvera användarna• Kommunikation och stöd• Ta in hjälp från utomstående om det finns kunskapsbristSammanfattningsvis ser man att de vanligaste misstag som kan uppstå är:1. Man involverar användarna för sent2. Inget stöd av verksamheten från början, främst från personer som har en starkpåverkan.3. Brist på teknikenDessa tre vanliga misstag ovan bör tas med redan vid initiering av arbetet med införande avett informationssystem. Men vi anser att varje enskild verksamhet kan anpassa sättet atthantera ett införande utifrån deras behov och krav, men bör ta hänsyn till dessa ovanståendefaktorer och misstag. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet.</p><p>I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem.</p><p>För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området.</p><p>I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas.</p> / <p>In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project.</p><p>When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets.</p><p>The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system.</p><p>The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope.</p><p>In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made.</p><p>Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.</p>

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del utmaningar. Matrisorganisationer är en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kännetecken är multipla rapporteringsvägar. På senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvägarna är komplexa och det många gånger är svårt att veta vem det är som bestämmer.   Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har även velat påvisa vilka faktorer som påverkar denna prioriteringsprocess. För att besvara syftet har en deskriptiv undersökningsmetod använts med en deduktiv ansats. Studien har haft Företag X i Västerås som fallföretag, där utförliga intervjuer har genomförts med relevanta informanter för att samla in empiri.   I studien beskrivs begrepp som är kopplade till prioriteringsprocessen i ett PMO i en matrisorganisation, uppdelade i fyra olika teman; projekt, styrning, beslutsfattande och organisation. Studiens resultat och analys börjar med en verksamhetsbeskrivning men är sedan indelat i fem rubriker. Direkt under samtliga av dessa rubriker sker en analys utifrån den teoretiska referensramen. Därefter sker en djupare diskussion gällande prioriteringsprocessen och dess påverkande faktorer.   Denna studie påvisar att fallföretaget saknar en tydlig prioriteringsprocess. Väldefinierade IS strategier och Business drivers i kombination med rätt visualiseringsverktyg underlättar prioriteringsprocessen för en matrisorganisation. Andra faktorer som även påverkar är styrning och struktur i PMO, beslutsfattande och resurser.

The Thesis purpose is in the context of system development validate the Scrum Methodology. Projects concerning information technology are difficult to manage and tend to fail in quality, time or costs. Scrum presents a new view of the system development. Better cooperation between customers and developers, continuous follow-up on daily basis and extensive communication in the development team are all characteristics of Scrum. Scrum is described as a new paradigm by its founders but has been criticized by experts of system development too. This Thesis discuss if Scrum is a better way to develop software than older models like the Rational Unified Process and the Spiral Model with focus in five factors. The result of the study is that Scrum has given system development new ways to manage requirements and methods to push the project forward. Lack of management commitment and user involvement can be better with Scrum if the model is used in the right way. Answers concerning coding and testing differ between the respondents in the study which makes it different to make conclusions regarding this factor. / Syftet med uppsatsen är att i en systemutvecklingskontext beskriva de problem som gör att IT-projekt misslyckas och utvärdera om användningen av den agila utvecklingsmodellen Scrum reducerar problemen. IT-projekt tenderar att misslyckas och de bakomliggande orsakerna är flera. Uppsatsen grupperar misslyckande av IT-projekt i fem faktorer. Ledningsstöd, användarmedverkan, projektstyrning, kravhantering samt kodning och test. Scrum är en agil systemutvecklingsmodell som av sina skapare beskrivits som ett paradigmskifte inom systemutvecklingen. Korta tidsintervaller, självgående systemutvecklare, daglig uppföljning är några av Scrums kännetecken. För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. En intervjuserie med tio intervjuer och en observation ligger till grund för undersökningens resultat. All insamlad data är insamlad på fallföretaget Banverket Verksamhetsstöd IT. Undersökningen har visat att Scrum ger en del nya angreppssätt främst avseende projektstyrning och kravhantering. Scrum innehåller möjligheter för ökad användarmedverkan och ledningsstöd men det krävs konkreta åtgärder från projektorganisationen om det ska lyckas fullt ut. Uppfattningar kring kodning och test skiljer sig åt beroende på vilken respondent som frågas. Det tyder på att det saknas tydliga rutiner i det här avseendet. Slutsatsen blir därmed att Scrum reducerar några av de problem som finns i IT-projekt och därmed med fördel kan användas som en best practice.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU. Interkommunal samverkan sker på områden som exempelvis IT. Eftersom samverkansaktiviteter inte ingår i den vanliga organisationsstrukturen bedrivs samverkan ofta i projektform. IT-projekt är ofta mycket komplexa, vilket kan leda till att projektet misslyckas. Att ändra verksamheten genom att införa ny IT leder till ändringar i verksamheten. Ett nytt IT-system kan bli dyrare än vad som planerades eller bli oanvändbar i verksamheten.   Syftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva uppfattade kritiska framgångsfaktorer för ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt. Utifrån tre personliga djupintervjuer med centrala roller i det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet, Projektet Värmländsk bibliotekswebb 2.0, har kritiska framgångfaktorer för det projektet undersökts och analyserats. Samtliga intervjurespondenter har lång erfarenhet av branschen och arbetssättet med samverkansprojekt.   Som studiens resultat fastställs utifrån uppsatsens litteraturgenomgång att identifiering av kritiska framgångsfaktorer är ett viktigt hjälpmedel vid styrning av verksamheter och projekt. Om dessa faktorer används är det nästan säkert att resultatet blir framgångsrikt. I denna kandidatuppsats har sex dimensioner identifierats: organisatoriska faktorer, processfaktorer, projektfaktorer, mänskliga faktorer, leverantörens miljö och tekniska faktorer. I det undersökta interkommunala verksamhetsbaserade IT-projektet identifierades 27 framgångsfaktorer som uppfattades som kritiska. Faktorer som lyftes upp genom den empiriska studien är markerade med kursiv text:   ledningens engagemang extern påverkan ansvarsfördelning 24-timmarsmyndighet marknadsföring förankring hos chefer förändringshantering kunskapshantering utbildning upphandling processledning ledarskap kommunikation tidplan dokumentation utvärdering kompetens samarbete motivation delaktighet branschkunskap produktkunskap support och service drift och underhåll hårdvara säkerhet komplexitet / One challenge for organizations today is that they need to be able to adjust their services and products in a flexible way.  Using IT as an instrument is one way to develop an organization. Inter-municipal co-operation is a tool that nowadays is widely used within the public sector. It means that two or more municipalities work together with a common scope towards a common goal. Inter-municipal co-operation is promoted financially from the government and from EU and takes place on several areas, one of these being IT. As the activities of co-operation cannot be included in the normal organisational structure the work is often carried out in a project form. IT projects are often complex by their very nature which can lead to a project failure. To make changes in an organization's functions by implementing new IT will change the organization as a whole. A new IT system can also cost far more than planned or the organisation can fail to adopt it.   The scope of this study is to identify and describe the perceived critical success factor for an inter-municipal business based IT project. The critical success factors for one inter-municipal business based IT project, the Värmländsk bibliotekswebb 2.0 project, were studied and analysed by in depth interviews with three key persons with central roles in the project. The persons who were interviewed for this study all have long experience in the branch as well as with the co-operation projects as a way of working.   As a result of the literature review of this study it can be determined that to identify critical success factors is an important method for steering both organisations and projects. Should these factors be used the success can almost be guaranteed. Six dimensions were identified in this study as follows: organizational factors, process factors, project factors, people factors, supplier factors and technical factors. In the inter-municipal business based IT project that was investigated for this study 27 different success factors were perceived as critical. Factors that emerged from the case study are marked with italic font:   management dedication external influences clear responsibilities 24-hour authority marketing management commitment change management knowledge management training procurement process management leadership communication time schedule documentation evaluation competence co-operation motivation participation branch knowledge product knowledge support and service operation and maintenance hardware security complexity