<p>Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster.</p><p>Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid.</p><p>Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar.</p><p>Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden.</p><p>Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats.</p><p>Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer.</p><p>En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.</p>

<p>This paper focuses on traditional clothing enterprise IT strategies. The purpose was to investigate the correlation between traditional clothing companies IT strategies and their brand. </p><p>In a market where the competition is high it has become more important that the company targets a customer segment. To reach their targeted customers the company builds their brand with different corporate strategies. This segmentation is necessary because of the high exposure to competition, and a well-established brand could be a prerequisite for profitability.  </p><p>In today’s market, IT has a major impact on the clothing business. This has led to the market becoming more global and made the competition tougher. Most apparel companies have chosen to implement IT in their organization, but these strategies differ. It is of importance that the IT strategy does not harm the brand, and it is also of importance that the choice of the IT strategy supports the main corporate strategy.  </p><p>The study was conducted using interviews with companies, analysis of websites, surveys and interviews of customers. The responses of these have been analyzed from a transaction marketing perspective.  </p><p>The data suggests that the strength of the brand has to be taken into account when selecting an IT strategy, the gap between identity and image ought to be small. Conveying a distinct position to the customers also has to be taken into account. When the brand is of an exclusive nature the involvement degree of the respondents tended to be high. It turned out that purchases in an exclusive shop were an experience in itself which customers are willing to pay for. This experience is something that cannot be created in an e-store. That is why one should refrain from supplementing with an online store if the corporate strategy is to position the brand as exclusive. If the brand is of low-cost nature the respondents tended to be less involved. These customers sense a lower risk in their purchases and therefore an online store can be preferable as a complement, since the corporate strategy is to position as a low-cost brand and where increased capacity is desirable. </p><p> </p> / <p> </p><p>Denna uppsats handlar om traditionella klädföretags it-strategier och syftar till att undersöka samvariationen mellan traditionella klädföretags it-strategier och deras varumärke. </p><p>I en hårt konkurrensutsatt marknad blir det allt viktigare för företag att rikta sig mot ett specifikt kundsegment. För att nå sitt kundsegment bygger företaget upp sitt varumärke med olika företagsstrategier som skiljer företagen åt. Segmenteringen är nödvändig då konkurrensen ständigt ökar och ett väletablerat varumärke kan bli en förutsättning för att nå lönsamhet. </p><p>It har idag en stor påverkan på klädföretagen, Internet har förändrat kundens informationssökning, därav har företagens it-strategi blivit av stor betydelse. De flesta klädföretag har valt att implementera it i sin organisation men dessa strategier skiljer sig åt. </p><p>Det är viktigt att strategierna inte skadar företagets varumärke och att valet av it-strategi stödjer de huvudsakliga företagsstrategierna. </p><p>Undersökningen utfördes med hjälp av intervjuer med företag, analyser av hemsidor, enkätundersökningar och djupintervjuer med kunder. Svaren från dessa har sedan analyserats utifrån ett transaktionsmarknadsföringsperspektiv. </p><p>Data tydde på att styrka i varumärket är att ta hänsyn till vid val av it-strategi, gapet mellan identitet och image skall alltså inte vara stort. Det är därför viktigt att företagen har en klar och tydlig positionering som har förmedlats till kunderna. Är varumärket av exklusiv karaktär tenderade involveringsgraden hos respondenterna att vara högt, det visade sig att själva köpen i lyxbutiker är upplevelser som gärna betalas för. Dessa upplevelser är något som inte kan skapas i en e-butik. Därför bör man avstå från att komplettera med en e-butik när den traditionella strategin är att positionera varumärket som exklusivt. Är varumärket av lågpriskaraktär tenderade respondenterna att vara låginvolverade. Dessa kunder känner en lägre risk i sitt köp och därför kan en e-butik som komplement vara att föredra, då den traditionella strategin är att positionera varumärket som lågpris där ökad volym är önskvärt.</p><p> </p>

No description available.

<p>IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT’s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt. Alla dessa delar inkluderas i fenomenet IT-styrning med vilket man har som övergripande mål att på olika sätt få ett bättre stöd till affärsverksamheten av IT. IT-styrning kan idag avsevärt underlättas genom användning av standardiserade ramverk som t ex ITIL och/eller COBIT. Dessa ramverk inkluderar metodik, anvisningar och processer baserade på ”best practices”. Undersökningen har visat att de medverkande företagen, åtminstone på IT-verksamhetsnivå, oftast anser att IT är en strategisk lönsamhetsfaktor. Som ett bevis för detta använder man sig också av ovan beskrivna ramverk för IT-styrning. Dock kan inget av företagen egentligen peka på någon reell användning av de nyare metoderna för nyttobedömning. Undersökningen kan inte bevisa påståendet att företagsledningen inte i tillräckligt omfattande grad inser IT’s vikt för affärerna, men det finns indikationer som talar för ett visst ointresse för IT på ledningsnivå. IT-styrningen kan genom sitt affärsfokus dock komma att ändra på det.</p>

<p>I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.</p><p>Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.</p>

<p>IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.</p><p>Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt.</p><p>För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen.</p><p>Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.</p>

<p>Internet and information technology today has a rather obvious role in the activities of companies and organizations. All cash transactions within and between companies is digitized, communication within the company is done via e-mail, sales and marketing is done largely with marketing and ads on the Internet. This has resulted in economic benefits for companies and organizations, and facilitated the work for them. However, this has also led to new threats have emerged. Companies and organizations is well aware that there are numerous threats that comes with using the Internet and Information Technologies but exactly what those threats are for a mid-sized company in Sweden is not clarified anywhere. New reports made annually by various companies and government agencies around the world but no one puts a medium-sized Swedish business in focus. In this study several reports, made by different companies and government agencies are compared and compiled, too try too make an overview over the threats against a mid-sized company in Sweden. Together with interviews done with key people in the field of IT-security this study identifies the threats, draws conclusions of how to prevent them and also try to take a look into the future to see what threats a mid-sized company or organization can expect in just a matter of years. In the study we notice how all of the IT threats are increasing and that the digital crime are becoming more organized, that some of the key protections for a company is staff training and standard technical solutions such as antivirus software and firewalls. In the future operating systems will no longer be the target for intrusion, but instead web application be the major vulnerabilities. This essay is written in Swedish.</p>

<p>Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.</p><p>De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.</p><p>Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet. Undersökningen gjordes som en fallstudie av ett bolag som verkar inom områdena bank, försäkring, pension och fastighetsförmedling. Data samlades in dels genom semistrukturerade intervjuer med ett antal ledande befattningshavare och dels genom en marknadsundersökning gjord av företaget PFM Reserch.</p><p>Resultaten visar att det blivit svårare att nå och kommunicera med kunderna efter den ökning av digital kommunikation som ägt rum. Detta beror till stor del på att fler ärenden uträttas online vilket gör att de personliga relationerna blir lidande och att lojaliteten minskar. Helkundskoncept är ett sätt att motverka den minskande lojaliteten genom att det blir för arbetsamt för kunden att byta bolag när den väl samlat allt hos en aktör. Kunden får även lägre priser när den endast använder sig av en leverantör vilket tillsammans med den enkelhet som kan upplevas när allt är samlat på samma ställe talar för att kunder ska samla alla sina tjänster hos samma bolag. För bolagets del har det visat sig att helkunder stannar längre och är mer lojala, de har färre skador än andra kunder samt att de över lag har en större tolerans mot bolaget vid missnöje.</p> / <p>It is important that communication between a customer and a company works properly. Loyalty is in many ways based on the communication and the bonds that exits between a customer and the personnel of a company. IT has made it possible to execute many seines online which also have affected the communication and customer loyalty. One possibility to keep the customers loyal is to apply the total customer concept which means that the customer gather all his services to only one company in order to receive more beneficial offerings. In this study I have investigated how IT has affected a bank- and insurance company and if the total customer concept is approved to bring more loyalty to the company and the trademark. The result shows that it is harder to get in touch with the customer today than before and that customers is less loyal than before the IT revolution. The total customer concept is one possibility to gain more loyal customer who also becomes more profitable to the company.</p>

Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens ställning idag, fem år efter något som många refererar till som en ”IT-krasch”. I mitten av år 2000 så vände IT-aktiers kurser på världens börser kraftigt nedåt. Denna period var svår för många företag inom IT-sektorn. De blev påverkade dels av den dåliga publiciteten i media dels av en lägre efterfrågan på deras tjänster. Genom studier av årsredovisningar samt genom en begränsad enkätundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlägga IT-företagens ställning idag samt hur de ser på branschens framtid. Företagen upplevde generellt den närmsta perioden efter år 2000 som otillfredsställande. Denna otillfredsställelse kan spåras i de årsredovisningar vi tittat på, i den enkätundersökning vi genomförde med sju stycken företag samt i den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar. Arbetet leder fram till en slutsats som svar på vårt syfte och problemformulering: ”Vad kan vi uttyda för trend(er) för företagens verksamhet inom denna sektor när vi ser till vinstmarginal och rörelseresultat?”, samt hur ser företagen på sin situation idag och i framtiden. Vi kan se att företagen genom att anpassa sitt utbud till mer vad marknaden efterfrågar samt genom att ha genomfört omfattande omstruktureringar av sina organisationer i form av fokusering av verksamheten mot kärnkompetensområden samt avyttring eller avveckling av olönsamma dotterbolag idag är i betydligt bättre form än tidigare. Av de företag som ingår i vår studie har samtliga, undantaget ett, genererat en stigande vinstmarginal sedan 2003. Detta ser vi som ett tecken på att anpassningen har lyckats. Företagen har generellt en sansat positiv syn på framtiden. De ser både möjligheter och hot i och med den ökande IT-kompetensen i låglöneländer, möjligheter i form av produktion förlagd till dessa länder, hot i form av prispress från utländska aktörer. En fortsatt studie skulle kunna behandla de effekter som uppkommer av svenska IT-bolags offshoresatsningar i lågkostnadsländer samt den konkurrens de utsätts för ifrån dessa länder.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.