Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext.  Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. Studien ämnar bidra till att skapa en förståelse av den inkludering och exkludering, samt representation som finns i läromedel. Studien belyser även vikten av att elever representeras och känner igen sig i läromedel. Slutsatserna av denna studie blir därmed intressanta för så väl elever i klassrummet som ska få möjlighet att känna sig representerade, som för lärare när de väljer och granskar vilka läromedel som ska användas i undervisningen.

Skolverket menar att Sverige är en del av en globaliserad värld. I styrdokumenten för SVA1 poängteras vikten av att SVA-elever möter både skönlitteratur från olika kulturer och litteratur översatt till svenska från deras modersmål. Samtidigt visar tidigare forskning av olika typer av läromedel, att det finns ett starkt fokus på västerländsk litteratur och västerländska normer. Forskning visar också att skönlitteratur inte är obligatorisk i lärarutbildningen för SVA-lärareoch att läroboken är viktig för lärare, framför allt om läraren är ny i yrket. Därtill har yrket fler obehöriga lärare än vad de har behöriga. Läroboken kan därmed fylla en viktig funktion för både lärare och elever när det gäller att möta styrdokumentens krav kring skönlitteratur från olika kulturer. Andraspråksforskningen tar upp vikten av att ge legitimitet till elevernas modersmål, vilket forskningen menar är en central del i elevernas identitetsutveckling. Det är också ett av målen i styrdokumenten för kursen. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 beskrivs som skönlitteratur från olika kulturer. Vilka skönlitterära urval har läroboksförfattarna gjort och vilka av dessa urval är icke-västerländska? Hur stort stöd är dessa två läroböcker för lärare som vill arbeta med icke-västerländsk skönlitteratur? Syftet är också att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 handlar om att jämföra svenskaspråket med elevens eget modersmål. Vilken typ av legitimitet ger läroböckerna till elevernas eget modersmål och på vilket sätt? Postkolonial teori menar att följden av postkolonialismen är att det västerländska har blivit normen och postkolonial teori utgör det teoretiska ramverket för den här uppsatsen. Metoden som används för att analysera de två läroböcker är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och hans verktyg manifesterad intertextualitet, tema, transivitet samt aktiv/passiv röst och nominaliseringar. De två läroböckerna som är föremål för analysen i den här uppsatsen är Svenska impulser 1 SVA (kallad LB1) och Kontext Svenska som andraspråk 1 (kallad LB2). Resultatet av analysen visar att bägge läroböckerna har samma västerländska tendenser avseende litteratur och normer som den tidigare forskningen av läromedel redovisar. Dessa tendenser är mycket starka hos LB2 avseende den litteratur som tas upp och postkolonialismen påverkar också den bild av svensk litteratur som ges, där endast en homogen bild av svensk litteratur framträder. LB1 kan däremot vara ett stöd för oerfarna eller obehöriga lärare att börja arbeta med icke-västerländsk litteratur, då LB1 tar upp flera icke-västerländska författare. Bilden av svensk litteratur i LB1 speglar också det mångkulturella samhälle som finns i Sverige.Avseende den legitimitet som ges till elevernas modersmål finns det både styrkor och svagheter hos bägge läroböcker. Intressant är att LB1 trycker på att modersmålet är en resurs även i andra ämnen, vilket saknas hos LB2. Men LB2 ger större legitimitet till elevernas modersmålgenerellt, då det hänvisas till detta nästan dubbelt så många gånger som i LB1. LB2 tar också upp det i betydligt fler avsnitt i läroboken än vad LB1 gör.

This study investigates teaching of fiction from outside of the Western world. The study was conducted via a discourse analysis of five semi structured interviews with upper secondary school teachers in Swedish language and literature. The aim is to describe how the discourse of fiction from outside of the Western world is depicted by the teachers’ dictums about literature in general and their own teaching of literature. This is done by adapting Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s theoretical conception of signs, floating signifier, moment, articulation, chains of equivalence and subject position along with the pedagogical conceptions inclusion, integration and exclusion. The result shows that the signs “cultures” and “knowledges” were central in the discourse. The signs had the character of floating signifiers, due to the difference in the teachers’ statements. The chains of equivalence showed that fiction from outside of the Western world often was associated with negativity while the European and western fiction often where given a more positive approach. A majority of the teachers’ approach was further characterized by exclusion of fiction from outside the Western world, even though an individual teacher’s approach were characterized by inclusion. Based on the results, we also claim that the discourse concerning fiction from outside of the Western world in the Swedish subject is in a state of change, since the discourse in general was characterized by instability.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.