Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Esta dissertação analisa o processo de construção do Programa de Organização Produtiva de Mulheres Rurais (POPMR), instituído em 2008, apresentando como pano de fundo a construção da agenda de políticas públicas para as mulheres rurais durante o Governo Lula. A pesquisa partiu das seguintes indagações: Como o POPMR foi construído? Por quais atores e a partir de quais olhares e ideias? A partir do uso da abordagem ideacional de políticas públicas, o estudo coloca no centro da análise as interações sociais, a produção de ideias, as crenças e as representações de mundo em torno das mulheres rurais que deram origem ao programa. O modelo de análise francês de fóruns e arenas (FOUILLEUX, 2011) é aqui mobilizado para dar inteligibilidade aos diferentes fóruns (grupos) que participaram da elaboração do programa, colocando luz às suas ideias e interpretações sobre as mulheres rurais. Ao percorrer o caminho das ideias, da sua produção à sua institucionalização, esse modelo permite compreender como elas foram produzidas e selecionadas até a sua institucionalização em instrumentos de políticas públicas. Resultante de pesquisa documental e entrevistas em profundidade o estudo identificou quatro fóruns de produção de ideias na base da formulação do POPMR: eleitoral, científico, de mulheres rurais e agroecológico. Esses fóruns produziram diferentes representações e ideias sobre as mulheres rurais, que uma vez discutidas e negociadas, orientaram a elaboração do programa analisado. A análise desse processo mostra que a criação do POPMR partiu do reconhecimento da importância econômica, social e ambiental das mulheres rurais para o desenvolvimento rural. Seus instrumentos buscam promover a igualdade de gênero a partir da inclusão econômica e produtiva das mulheres rurais, articulando elementos da economia solidária, da agroecologia e da segurança alimentar e nutricional, apresentando um referencial de política pública orientado pelo enfoque feminista / This dissertation analyzes the process of construction of the Program of Productive Organization of Rural Women (POPMR), instituted in 2008, presenting as a background the construction of the public policy agenda for rural women during the Lula\'s government. The research started with the following questions: How was POPMR built? By which actors and from which views and ideas? From the use of the ideational approach of public policies, the study places at the center of the analysis the social interactions, the production of ideas, beliefs and representations of the world around rural women that gave rise to the program. The French analysis model of forums and arenas (FOUILLEUX, 2011) is mobilized here to give intelligibility to the different forums (groups) that participated in the elaboration of the program, shedding light on their ideas and interpretations on rural women. By traversing the path of ideas, from their production to their institutionalization, this model allows them to understand how they are produced and selected until their institutionalization in instruments of public policies. Resulting from documentary research and in-depth interviews the study identified four forums of ideas production on the basis of POPMR\'s formulation: electoral, scientific, rural women and agroecological. These forums produced different representations and ideas about rural women, who once discussed and negotiated, guided the formulation of the program analyzed. The analysis of this process shows that the creation of POPMR started from the recognition of the economic, social and environmental importance of rural women for rural development. Its instruments seek to promote gender equality through the economic and productive inclusion of rural women, articulating elements of solidarity economy, agroecology and food and nutritional security, presenting a reference of public policy guided by the feminist approach

This essay concerns the temperance movements Blue Ribbon and White Ribbon inNorrbotten, Sweden. Their ideas about alcohol, industrialisation, family, humanity andproductivity. The period examined is 1905-1985, which nearly covers the whole of themovements history. Swedish and international research on the subject reveals temperancemovements had a negative view on the industrial society during the late 19th and early 20thcentury. The perceived problems were alcoholism and predatory capitalism. The family wasvalued highly both in itself and through its importance for the future well-being of the nation.The same results applies to Blue Ribbon and White Ribbon in Norrbotten. In addition greedwas seen as problematic, as well as lost productivity due to alcohol consumption. Humanitywas seen as very important, both within and between countries.

Gay Power! A Study of Male Homosexuality and Identity Politics in the Swedish GayPress 1971–1986 In this essay, the author examines the sexual policy ideas behind the Swedish gaymagazine Revolt in order to describe one aspect of the history of ideas about male homosexuality in Sweden. In particular, the study emphasize the social and cultural creation of meaning, as well as constructions of a homosexual male subject. The author has here focused on the ideas and theories that governed and influenced the magazine in a certain direction during the examined period 1971–1986. The overall purpose has been to study the gay press's perception of homosexuality, and what values about same sex-sexuality that have emerged in the material. The author distinguishes between two kinds of directions of ideas who have affected the magazine. One was the ideology of sexual liberalism, where the ambition was to break the silence and stigma when talking about sex in general, especially homosexuality. Within the framework of sexual liberalism, the magazine has intended to depict the many facets of homosexuality in words and images. The other direction was more focused on conducting identity politics where the sexual practice was dimmed to instead give preference to issues that valued a creation of a homosexual identity. The construction of such an identity has primarily been about creating cohesion and continuity among gay men, in order to strengthen the homosexual community inwards. But the identity politics has also implied a normalization of homosexuality. Likewise, it has limited the scope for sexual variations in relation to the creation of a homosexual subjectivity. By the mid-1980s, the identity politics had become so strong that Revolt came to be a magazine for gay men specifically, and earlier liberal ideas of sexuality became almost alienated. The male homosexuality became here an object of moralizing where some sexual practices were problematized and even made incomprehensible in the light of social changes in the homosexual community and in the society in general.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad elever i förskoleklass har för art kunskaper om växter och hur de har fått den kunskapen. Studien genomfördes genom att intervjua tio elever. De elever som deltog i studien var 6-7 år gamla. Intervjufrågorna illustrerades med hjälp av bilder för eleverna. Resultaten från studien visar att de flesta elever hade bäst kännedom om växterna från sin egen trädgård. Elevernas utsagor visar att art kunskapen erhållits via deras vardag genom att vistas i trädgården. Slutsatsen av undersökningen är således att eleverna har god art kunskap om olika växter, även om flera missuppfattningar existerar. Dessa kunskaper utgår ofta av barnens egna erfarenheter och från den begreppsvärld de växer upp i. En implikation för undervisningen är att genom att undervisa i naturen, och visa på de olika växternas utseende och samtidigt ställa frågor till eleverna om växterna, ges eleverna möjligheter att se sambandet mellan växtens utseende namn, vilket kan förbättra art kunskapen. / The aim of this study is to explore what plant species children in nursery class have knowledge about. A second aim is to investigate from where this species knowledge originate from. Ten pupils at the age of six and seven years old were interviewed, using semi structured methodology, about their understanding of plants. The results show that pupils mostly recognized plants originating from their own garden, which indicates that their understanding of plants has been gained from their everyday experiences. Hence, the main conclusion is that pupils in nursery class know a lot about plants, but also have many inaccurate conceptions, and that the understanding is often based upon experiences from the students’ everyday life. An implication from the study is that teaching by seeing nature would be a good teaching instruction to develop, how the different plants look while asking questions about plants, the connection between the plants appearance and its name can then become clear for the children.

Edward Westermarck, finlandssvensk sociolog och filosof, studeras med Lorraine Dastons och Peter Galisons (D&G) metod för att analysera vetenskapshistoriska förändringar. Syftet är att testa ändamålsenligheten i D&G:s analysmodell för att studera metodologiska och innehållsliga förändringar. Användningen av epistemic virtues prövas som ett sätt att identifiera interaktionen mellan dynamiska fält och övergångar mellan olika doktriner under decennierna kring sekelskiftet 1800/1900. Metoden tillämpas på Westermarck och hans samtida i sociologins grundargeneration. Westermarck och Durkheim betraktas som arketypiska företrädare för en sociologisk respektive en biologisk – evolutionistisk – funktionalism. Malinowski är en brygga mellan de två. Undersökningen analyserar kunskapsteoretiska och ideologiska skillnader och likheter mellan forskarna. Deras förhållande till vetenskaplighet som epistemic virtue analyseras. Dynamiska fält och förändringslaviner beskrivs för att belysa kontinuitet och diskontinuitet i doktrinutvecklingen. Studien visar att metoden kan tillämpas även på humaniora och beteendevetenskaperna. Westermarcks kritik av Freud och Oidipuskomplexet exemplifierar hur doktrinförändringar fångas upp i andra vetenskapsområden – sociobiologin. Undersökningen visar att interaktionen sker också mellan olika vetenskapsområden och hur förändringarna mellan dessa sker diakront.

Denna uppsats undersöker de tidiga etableringsprocesserna av metoder för att framställa narkos med hjälp av eter och kloroform vid operationer och förlossningar. Materialet består av artiklar, notiser och protokoll från Svenska Läkarsällskapets förhandlingar och deras tidskrift Hygiea från och med 1847, då eter först används i Sverige, fram till och med år 1880. Genom fokus läggs på metodernas förmåga att framkalla olika grader av medvetslöshet dras slutsatsen att svenska läkare ofta prioriterade målet att uppnå total bedövning både framför mildare bedövning och de risker som metoderna medförde. I jämförelsen mellan operationer och förlossningar konstateras att diskussioner kring smärta och medvetande var mer förekommande och de olika ståndpunkterna mer extrema vid förlossningar.

Denna uppsats analyserar och jämför tre historiska studier som skildrat och tolkat den fornnordiska undergångsmyten Ragnarök. De tre studierna är författade av nordiska akademiker mellan år 1849 och 1922. Genom jämförelser med historieskrivningens generella trender och dess förhållande till mytologiskt källmaterial kan undersökningen påvisa hur, varför, och på vilket sätt som respektive studies författare påverkats av sin samtid. Vidare kan uppsatsen peka på att den historiografiska kontextens betydelse med avseende till metodik och tolkning vida överväger forskarens disciplintillhörighet.

Denna uppsats syftar till att visa hur kulturhistorisk forskning har utvecklats mellan åren 1980-2001 genom att belysa den historiografiska debatt som omgärdade forskningen på sekelskiftets Wien. Debatten om sekelskiftets Wien som undersöks i denna uppsats startade efter publiceringen av Carl. E. Schorskes stilbildande verk Fin-de-siècle Vienna: Politics and Culture (1979) och fortsatte till utgivningen av antologin Rethinking Vienna 1900 (2001). I uppsatsen genomförs en litteraturstudie där en rad texter av historiker som debatterat Schorskes verk analyseras för att belysa den historiografiska debattens karaktär och utformning. För att belysa hur den historiska forskningen påverkades av de texter som engagerade sig i debatten om Schorske genomförs även en närläsning av två texter ur antologin Rethinking Vienna 1900 i syfte att kontrastera antologin mot Schorskes verk samt för att visa hur kulturhistorisk forskning har påverkats av debatten kring Schorskes verk. Uppsatsen gör anspråk på att visa hur den historiografiska debatten om Schorskes verk har påverkat kulturhistorisk forskning och att debatten om sekelskiftets Wien är mer än bara ett intressant idéhistoriskt studieobjekt utan även speglar utvecklingen av historisk forskning. Uppsatsens resultat visar på att debatten om sekelskiftets Wien bär en historiografisk relevans som är av vikt för att förstå hur historievetenskaperna formas av diskussion över tid.

No description available.