Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare. Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare. Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus. Barnlitteratur spelar utan tvivel en viktig roll för barns uppfattning om genus och kön. Könsstereotypa karaktärer dominerar fortfarande i barnlitteratur, vilket gör att barn påverkas av dessa när de växer upp. Lärare har en viktig roll i detta, eftersom de kan bidra till att ge elever få möjligheter att läsa många olika slags böcker. Genom barnlitteratur får elever kunskap om exempelvis samhälle, yrkesliv och människor. Många barnboksförfattare har på senare tid uppmärksammat litteraturens påverkan på barn, och nu börjar allt fler karaktärer som bryter traditionella könsmönster att framträda i barnlitteraturen.

I den här studien har vi undersökt hur fyra förskollärare tolkar genusuppdraget i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev2010) men också hur de uppfattar att deras förhållningssätt gällande hur genus påverkar barns identitetsutveckling. Vi har genomfört studien med hjälp en hermeneutisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna som ingått i studien är väl medvetna om det genusuppdrag som finns i Lpfö98 (rev2010) men det har framkommit att de tycker det är svårt att sätta ord på exakt vad det innebär för dem. Dock är alla förskollärare överens om att genusuppdraget handlar om den enskilda individen och att det är denna som ska vara i fokus. Samtliga förskollärare anser att de arbetar genusmedvetet genom att anpassa miljö, material, förhållningssätt och verksamhet utifrån den enskilda individen. Resultatet visar på att förskollärare anser sig ha stor påverkan på barns identitetsutveckling och därför är deras förhållningssätt till, förväntningar på och tankar kring de olika könen av stor vikt för att barn i förskolan ska få en likvärdig utbildning.

Sammanfattning Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

Här nedan presenteras en studie med en kvalitativ ansats och hermeneutisk-fenomenologisk vetenskapstratidion där vi använt en metod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa socialpedagogers upplevelser av arbetet med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgund, i särksilt utsatta områden. Detta för att belysa eventuella normkonflikter och upplevelser av mellanförskap hos un gdomar med utländsk bakgrund. Huvudresultaten visar på att våra intervjupersoner i sitt arbete stött på, märkt eller vet om att ungdomar med utländsk bakgrund kan uppleva eventuella normkonflikter och mellanförskap. Ungdomarna beskrivs ibland uppleva olika typer av normer och roller i hemmet och i det omgivande samhället. Resultatet indikerade även på att trots att intervjupersonerna är väl medvetna om om fenomenet känner de inte till några standardiserade verktyg för hur de hanterar frågan i sitt arbete. De anser att arbete med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgrund ingår i deras arbete generellt, men att det hade behövts uppmärksammas mer.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse som läsning av skönlitteratur kan ha i ett mångkulturellt klassrum. Vi är särskilt intresserade av stödstrukturer för läsning såsom boksamtal. De tio redovisade källorna som ligger till grund för arbetet har valts genom en systematisk sökning. Källorna ger prov på både nationell och internationell forskning. Genom att bearbeta och tolka det insamlade materialet mynnade kunskapsöversikten ut i tre teman: boksamtal som undervisningsmetod, val av litteratur samt språk och identitetsutveckling genom läsning.  Kunskapsöversikten visar att boksamtal är en gynnsam metod för att arbeta med skönlitteratur. Boksamtal möjliggör elevernas identitet och språkutveckling. Forskare tycks vara överens om att boksamtalet först blir ett framgångsrikt didaktiskt verktyg om ”rätt” litteratur ligger till grund. I vår diskussionsdel definierar och problematiserar vi begreppet ”rätt litteratur”. Vi undersöker även hur lättläst som texttyp kan användas som litteratur i dessa samtal, samt att vi diskuterar texttypens syfte och vilka riskfaktorer som behöver ses över när elever läser lättläst litteratur. Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att skönlitterär läsning gynnar elevers språkutveckling såväl som deras identitetsutveckling. Vi upptäckte även att boksamtal var en effektiv metod för lärare att använda när de arbetar med skönlitteratur i flerspråkiga klassrum.

Over the past few decades, as a result of globalization and increasing global migration, Sweden has witnessed significant demographic changes. This has created a multicultural and multi-linguistic society.  New languages, backgrounds and more differences to take into account have presented teachers with a challenging task in designing their teaching. Teachers' attitudes towards students’ languages and methods that acknowledge and encourage the use of students’ full linguistic repertoire are highlighted as essential in order to create conditions in which the students can succeed. Despite this, it appears in previous research that many teachers lack sufficient pedagogical tools in order to provide the students with the linguistic stimulus they require. The aim of this qualitative study is to examine and contribute with knowledge about how language developing approaches might promote learning in multilingual F-3 classrooms. The aim is formulated through the following research questions:   ·       How to the teachers describe that the language development approach affects their teaching? ·       How do the teachers describe the opportunities and obstacles they experience when it comes to taking advantage of students’ linguistic resources in teaching?    The data for this study has been collected through four semi-structured interviews with teachers with experiences of teaching in multilingual classrooms. The study’s theoretical basis is based on the theory of social practices where learning and language development is described as a result of the interaction and interplay amongst the students and teachers in the classroom's social context. The results show that the teachers have a positive attitude towards multilingualism and that the teaching is designed with a particular focus on language development. In the result the teachers also give prominence to showing curiosity towards students' languages and creating conditions for understanding and participation as key factors in promoting students’ language and knowledge development. The teachers further explain the positive effects that occur when students' first languages are lifted and used in the teaching and emphasizes that small actions can have big effects on students’ identity and knowledge development.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med språkutveckling. Vi har inriktat oss på barn med utlänsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat använder sagoläsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flerspråkiga barn. På våra frågor vad gäller deras arbetssätt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. språkpåsar, rim och ramsor, musik och matematik.