<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.</p>

The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.

Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 61-90 p SAMMANFATTNING Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica Handledare: Karlsson, Urban Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen? Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser. Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010). Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet. Personalen framhåller betydelsen av att lära sig andraspråket eftersom det underlättar livet i det svenska samhället i och med att allt är uppbyggt kring det svenska språket. Svenska som andraspråk utvecklas till största delen i förskolans verksamhet och det sker under hela dagen. Barns identitetsskapande är enligt personalen viktig för hur deras självbild och självförtroende utvecklas. För att utveckla sin kulturella identitet krävs det att modersmålet stärks och bevaras. Det som förskolan kan göra är att erbjuda dessa barn de svenska traditionerna medan föräldrarna väljer om de vill bevara sin egen kultur och det sker vanligtvis i hemmet. Främst lyfts avsaknaden av att ha en modersmålspedagog i verksamheten vid fler tillfällen än vad som ges idag. Personalen önskar att även de yngre barnen får ta del av modersmålsundervisningen eftersom detta har stor betydelse för deras andraspråks- och identitetsutveckling.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.

The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis. In this study, three fictional books, that deal with the subject, have been used. In the books, the teenagers share their experiences and life stories. By doing a content analysis, the centeral themes and events could be identifyed. The themes of the books were hermeneutically interpreted. The conclusions from this study are that the fictional teenagers feel as if they have lost a part of themselves after the event of death. The most frequently exhibited reaction is that they refuse to believe that one of their parents is dead, through preservation coping. When the teenager realizes that this preservation coping strategy fails, he or she is forced to change strategy. The development of the teenagers identity is stalled; there is a risk that the teenagers sorrow interferes with various developmental stages during adolescence. For this development to resume, the teenager has to decide which coping strategy to use to cope with the loss of a parent.

Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.

Bakgrund: Goda sociala relationer är i viss mån grundläggande för ungdomars identitetsutveckling. Utveckling av deras sociala förmågor har även positiva effekter på deras psykiska hälsa. För ungdomar med hörselnedsättning kan sociala relationer bli svåra eftersom de lever i ett samhälle där hörande kommunicerar med talad svenska och döva kommunicerar med svenskt teckenspråk. Ungdomar med hörselnedsättning har inte samma förutsättningar som hörande och det kan därför vara svårt för dem att hänga med i sociala samspel och skapa sociala relationer till andra. Om ungdomar med hörselnedsättning inte kan teckenspråk har de inte heller förutsättningar för att hänga med i det sociala samspelet som finns i dövsamhället. Den teoretiska inramningen för studien är James Marcias teori om identitetsutveckling och socialkonstruktionistisk teori. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ungdomar med hörselnedsättning upplever sin psykosociala hälsa utifrån sina sociala relationer och hur de påverkar deras möjligheter till identitetsutveckling. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in med nio semistrukturerade intervjuer med ungdomar med hörselnedsättning i åldrarna 12–16 år. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom två kategorier; kompisar är viktiga men det är svårt och kommunikation är bra men den fungerar inte alltid. Ungdomarna upplevde att de hade kompisar men att de fanns i skolan och att de inte umgicks med dem på fritiden. De berättade också om hur kommunikationen påverkade deras möjligheter att kunna hänga med i det sociala samspelet. Ungdomarna undvek vissa situationer och höll sig tillbaka på grund av att de inte hörde allt som sades vilket de upplevde som pinsamt, jobbigt eller att de såg dumma ut. På grund av olika kommunikationssätt kan ungdomar med hörselnedsättning bli begränsade och få mindre möjligheter till sociala relationer och på så sätt kan de ges mindre utrymme till utveckling av sin identitet, sina sociala förmågor och att få en bra psykisk hälsa. Resultatet visar att samhällets strukturer begränsar vilka möjligheter till utveckling av identitet och sociala relationer som ungdomar med hörselnedsättning får. / Background: Good social relationships are a fundamental part of adolescents identity development, development of their social skills and have positive effects on their mental health. For adolescents with hearing impairment, social relationships can be difficult because they live in a society where hearing people communicates with spoken Swedish and deaf people communicates with sign language. Adolescents with hearing impairment don´t have the same ability as hearing people and it can for that reason be difficult to keep up in social interaction and create social relationships with others. If adolescents with hearing impairment don´t know sign language they also have no prerequisites for the social interaction that exists in the deaf community. The theoretical framework for the study is James Marcia's theory of identity development and social construction theory. Aim: The aim of the study is to investigate how adolescents with hearing impairment experience their psychosocial health based on their social relationships and how they affect their opportunities for identity development. Method: Qualitative methodology was used in the study and data was collected with nine semi structured interviews with adolescents with hearing impairment aged 12-16 years. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results and conclusions: During the analysis two categories emerged; friends are important, but it is difficult, and communication is good, but it does not always work. The adolescents experienced that they had friends but that they were at school and did not spend time with them in their spare time. They also talked about how communication affected their opportunities to be able to keep up with social interaction. The adolescents avoided certain situations and retreated because they did not hear everything that was said which they felt as embarrassing, difficult or that they looked dumb. Due to different communication needs, adolescents with hearing impairment can be limited and have less opportunities for social relationships, thus providing less space for the development of their identity, social skills and good mental health. The results show that society´s structures limit what opportunities for development of identity and social relationships that adolescents with hearing impairment may have.