Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur gymnasielärare väljer litteratur utifrån aspekten identitetsutveckling inom ämnet svenska som andraspråk, och om det föreligger någon skillnad i hur litteratur väljs utifrån om svenska som andraspråkselever undervisas separat eller gemensamt med svenskundervisningen. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare utgår från aspekten identitetsutveckling men att detta görs på olika sätt beroende på om svenska som andraspråkselever undervisas separat eller gemensamt med svenskundervisningen. De slutsatser som dras utifrån resultatdiskussionen är att lärares inställning till begreppet identitet och elevers bakgrund har betydelse i valet av litteratur. Även ramfaktorer så som kunskap och skolans ekonomiska möjligheter är avgörande för vilken litteratur man på skolorna väljer att använda och arbeta utifrån.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbetemed flerspråkiga barns identitetsutveckling i förskolan. Studiens valda metod ärsemistrukturerade intervjuer som har genomförts skriftligt via mejl med åttaförskollärare för att uppnå studiens syfte. Resultatet har sedan analyserats utifrån densociokulturella teorin.Det övergripande resultatet visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna omspråkets betydelse för flerspråkiga barns identitetsutveckling.I resultatet framgick det att samtliga förskollärare ansåg att samspel har stor betydelseför barns identitetsutveckling. Förskollärarna stöttar barnen i samspel med andra genomatt använda språkliga artefakter. Det framgår även i resultatet att material i förskolansmiljö som synliggör kulturell mångfald kan skapa möjligheter för barnen att tillägna sigflera olika kulturtillhörigheter och identiteter.Slutsatsen i denna studie är att förskollärarna arbetar på varierande sätt för att stöttaflerspråkiga barns identitetsutveckling genom att ge språkligt stöd och använde fysiskamaterial utifrån den pedagogiska miljön.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar i förskolan med språkutveckling samt förstärkning av barns modersmål. Syftet med studien var att se hur pedagoger i förskolan ser på arbetet med språkinlärningen, samt om deras arbetssätt skiljs åt. Vi ville även utföra denna studie för att se hur det ser ut på förskolorna i Malmö nu när modersmålsundervisningen är helt borttaget. Utifrån detta ville vi se hur pedagogerna får in språk och kultur i deras vardagliga aktiviteter med barnen. Eftersom vi bor i Malmö som är en mångkulturell stad blev detta särskilt intressant för oss att undersöka. Vi valde kvalitativ metod och intervjuade sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Dessa förskolor har sitt säte i olika stadsdelar. Pedagogerna är viktiga nyckelpersoner för vårt arbete där de berättar hur arbetet sker i verksamheten, samt hur de ser på språkutvecklingen hos barn. Resultatet av vår undersökning visar att båda förskolorna arbetar med språk på olika sätt, däremot kunde vi se att pedagogernas arbetssätt skiljdes åt beroende på barngrupp. Utifrån intervjuerna berättade pedagogerna deras olika erfarenheter kring språkinlärningen och hur det präglas in i verksamheten. Enligt pedagogerna har borttagandet av modersmålsundervisningen inte påverkat deras arbetssätt kring språkinlärningen. Nyckelord: Flerspråkighet, identitetsutveckling, kultur, modersmålsundervisning, modersmål, språkinlärning, språkutveckling.

I Sverige idag går majoriteten av barn i förskolan redan från tidig ålder. Av dessa barn är nästan en femtedel flerspråkiga och för dem är förskolan ofta det första mötet med det svenska språket och den svenska kulturen. I flera år har modersmålstränare funnits tillgängliga i förskolan för att stödja barnen i deras flerspråkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som är berättigade modersmålsstöd har fått tillgång till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmålsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istället för att anordnas med modersmålstränare. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan framställer sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vårt examensarbete har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyseras utifrån de teorier och begrepp som vi anser är av relevans för vår studie. Ett av begreppen vi utgår ifrån är ett interkulturellt perspektiv, vilket innebär att barnens olika kulturer samverkar och inte endast existerar sida vid sida. Vi utgår även ifrån teorier rörande modersmålets betydelse och pedagogernas roll för en gynnsam språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor i Malmö. Resultatet visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång och ett viktigt område att arbeta med i förskolan, men att detta arbete har försvårats sedan omorganiseringen i Malmö genomfördes. Pedagogerna anser att de har fått för lite fortbildning inom området, men att de gör så gott de kan utifrån rådande omständigheter. De arbetar aktivt med att synliggöra alla språk och kulturer som finns i barngruppen så att barnen ser olikheter som berikande. Dock blir det även tydligt i resultatet att de flesta aktiviteterna i förskolan syftar till att stärka det svenska språket.

Sverige har som en följd av invandring utvecklats till att bli ett mångkulturellt land, vilket ställer krav på människors förmåga att anpassa sig efter varandra. Flertalet av alla barn går idag i förskolan och för många familjer är förskolan den första kontakten med det svenska samhället. Detta ställer krav på förskolans personal att hantera och utveckla strategier kring mottagande och inkludering. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppen integration och kultur samt det egna arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare i förskolan. Examensarbetet har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella och det interkulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på tre förskolor, genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna ser arbetet med nyanlända som en möjlighet att utveckla kunskaper om andra kulturer, vilka kan berika verksamheten. Nyanlända barn betraktas som vilka andra barn som helst och integration anses vara en process som innefattar alla individer. Samverkan och goda relationer till vårdnadshavare är även något förskollärarna talar om. Dock blir det tydligt att det vardagliga mötet kan vara komplext. Förskollärarna menar att de ibland inte känner sig tillräckliga, på grund av språkliga barriärer. Resultatet synliggör att förskolan kan vara en betydelsefull arena för integration.

In this thesis we have examined if some young people's identity is influenced by television programs. We chose to illustrate this from a gender perspective and have made use of social construction theory. We did group interviews with 13 youngsters, in three groups, to find out how much insight they had in what they watch, if they believe that they are affected and how they believe that gender roles in television programs often look. Our questions are: Does young people's identity take influence of the TV program? How? Creates a social construction of gender in the television programs that young people are watching? Is there awareness among young people on what they watch and how is this in this case out? Important to emphasize is that our results are not necessarily representative of youngsters in general when we only had the opportunity to interview a few. Our survey showed what many of the youngsters had very high awareness around the influence television programs hade on them; however we saw a clear difference between the groups that was two years younger than the other two groups. In the group with young adolescents awareness was not as great as the others. We found that young people had their own methods to rule out certain things they saw. Young people felt that even if they where affected much, they had hard to say exactly what influenced them.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget. Barnets övriga nätverk spelar en viktig roll för barnet och umgänge bör ske även med för barnet viktiga personer i omgivningen. Att samarbetet kring barnet i umgängesfrågan är av stor betydelse för barnets välmående och utveckling påvisas i studien med hjälp av utvecklingsekologi. Samarbete inom socialtjänsten har betydelse till exempel för att dubbla budskap från socialtjänsten inte ska oroa barnet, dess föräldrar eller familjehem. Socialtjänsten bör vidare samarbeta med föräldern för att föräldern ska kunna utvecklas till en god umgängesförälder och med familjehemmet för handleda dem i att hur det kan vara att leva med ett barn som har upplevt svåra situationer. Slutligen har samarbetet mellan familjehem och de biologiska föräldrarna tagits upp som kanske det viktigaste samarbetet kring barnet, då barnet för att utvecklas väl behöver se att normerna i de olika föräldrasystemen kan stämma överens.

Läsning genomsyrar elevernas hela skolgång och vardag, vilket betyder att elevernas motivation till läsning bör utvecklas tidigt. Bilderböcker är då ett vanligt inslag i de yngre åldrarna där elever får möjlighet att utforska samspelet mellan text och bild. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur bilderböcker påverkar elever i årskurserna F-3:s läslust genom att studera tidigare forskning. Informationssökningen har utgått från frågeställningarna, hur påverkar bilderböcker elevernas läslust enligt tidigare forskning? och hur visar tidigare forskning att bilderboken används i skolan?    Urvalet artiklar i studien är vetenskapliga, relativt nya och från olika delar av världen. Materialet har granskats genom noggrann läsning och sammanställts i resultatet. I resultatet framgick positiva möjligheter med arbetet kring bilderboken och hur den främjar elevers läslust. Lärare måste ta hänsyn till elevers olikheter när det kommer till att finna läslust och bör därför hålla en varierad undervisning så varje individs behov främjas.

Syftet med studien var att belysa förskollärares syn på hur digitala bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med inkludering av flerspråkighet. Metoden var en kvalitativ studie med intervjuer och observationer av fyra förskollärare som arbetar i en flerspråkig miljö. Observationerna genomfördes först där förskolläraren fick visa hur de arbetade med de digitala bilderböckerna i barngrupp och avslutades med en efterföljande intervju. Empirin sammanställdes och analyserades sedan utifrån teori om transspråkande. Resultatet visar att förskollärarna i studien har didaktiska tankar om hur de kan arbeta med digitala bilderböcker i samband med flerspråkighet men att de har svårigheter att förverkliga sina ambitioner. Idag använder de flesta förskollärarna de digitala bilderböckerna mest som förströelse där barnen blir konsumenter av underhållning. Förskollärarna berättar däremot oberoende av varandra, samstämmiga ideer som visar på möjligheterna i utförandet med appen Polyglutt. Polyglutt ger förskollärarna förutsättningar att inkludera flerspråkighet på ett naturligt sätt via en uppspelningsfunktion representerat på flera olika språk. Slutsatsen är att förskollärarna ser hur de kan använda den digitala bilderboken som ett pedagogiskt verktyg, dock behövs mer tilltro till den egna förmågan att nyttja appens fulla potential i detta syfte.

Interkulturellt arbetssätt är givande för alla barn oavsett kulturell bakgrund. Det interkulturella arbetssättet bidrar till att barn utvecklar sin kulturella identitet och får förståelse för mångfalden i vårt samhälle. På förskolor där pedagogerna inte aktivt arbetar med interkulturalitet riskerar barn med utländsk bakgrund att bli exkluderade eller inte får kulturellt utrymme i förskolans utbildning. Det påverkar också barn med en svensk kulturell bakgrund, då de inte får  möjligheten att lära sig mer om andra kulturer än sin egen.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare resonerar kring ett interkulturellt arbetssätt inom förskolans verksamhet. Datainsamlingen är av en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla empirin. Intervjuerna skedde både individuellt och i grupp. Totalt deltog nio förskollärare från fem olika förskolor i Sverige. Analysen omfattar det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet för att få en större förståelse för de faktorer som påverkar förskollärarnas arbetssätt.  Resultatet visar att förskollärarna har ett interkulturellt förhållningssätt när de arbetar för att främja barns modersmåls utveckling och för att integrera olika kulturer i förskolans verksamhet. I mötet med familjer från andra länder lyfte förskollärarna fram olika faktorer att ta hänsyn till, vilket visade på deras interkulturella kompetens.  Det framkom även i studien att förskollärarna uttryckte att olika uppfattningar av kultur kan leda till kulturkrockar och kulturella begränsningar i förskolan. Förskollärarna upplevde det som en utmaning i arbetet med interkulturalitet. / The intercultural way of working contributes to children developing their cultural identity and gaining an understanding of the diversity in our society. In preschools where the pedagogues do not actively work with interculturality, children with a foreign background run the risk of being excluded or not given cultural space in the preschool's education. It also affects children with a Swedish cultural background, they do not get the opportunity to learn more about cultures other than their own.  The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers reason about intercultural working methods in preschool activities. The data collection is of a qualitative nature, where semi-structured interviews were conducted to gather empirical data. The interviews were conducted both individually and in groups. A total of nine preschool teachers from five different preschools in Sweden participated. The analysis incorporates a sociocultural perspective and the intercultural perspective to provide a detailed understanding of factors influencing preschool teachers' workings.  The study concludes that the preschool teachers have an intercultural approach when they work to promote children's mother tongue development, and to integrate different cultures in the preschool's activities. In the meeting with families from different countries, the preschool teachers highlighted different factors, which showed their intercultural competence. This study showed that the preschool teachers expressed that our different perceptions of culture can lead to cultural clashes and cultural limitations in preschool.  The preschool teachers perceived the work with interculturality as challenging.