Bakgrund: Att majoriteten av unga idag använder sociala medier är ett känt faktum. Inom den allmänna debatten finns en tendens att lyfta fram negativa aspekter och fokusera på riskfaktorer, som exempelvis att användning av sociala medier skulle bidra till ökad psykisk ohälsa bland unga. Forskning har emellertid visat att ungas användning av sociala medier är nyanserad och kan innebära både risk- och skyddsfaktorer. Under tonåren genomgår unga stora steg i identitetsutvecklingen, då unga lämnar barndomen för att närma sig ett självständigt deltagande i samhället. Eftersom unga frekvent använder sociala medier kommer de aktiviteter som utförs där att ha en påverkan på identitetsutvecklingen. Forskningen om detta har inte alltid haft det specifika fokuset att undersöka hur olika aktiviteter som utförs på sociala medier kan bidra positivt till ungas identitetsutveckling utifrån flera delar som hör till identiteten, varpå det bör undersökas närmare. Syfte: Att baserat på tidigare forskning undersöka hur de aktiviteter som unga utför på sociala medier kan påverka identitetsutvecklingen, och specifikt belysa vilken positiv inverkan sociala medier kan ha för detta. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar av internationell forskning. Artiklarna var av kvalitativ ansats och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att unga utför många olika aktiviteter på sociala medier som är av betydelse för identitetsutvecklingen både gällandeidentiteten som inre process och identiteten som social process, vilka identifierades som huvudteman. Dessa aktiviteter delades in i underteman av att unga skapar och utforskar nya identiteter, utövar kontroll och självbestämmande, upplever social samvaro och gruppens godkännande, samt distanserar sig från vuxna, som alla har betydelse för identitetsutvecklingen. Unga behövde emellertid även hjälp av vuxna med att navigera det som sker på sociala medier och utveckla användbara strategier för att exempelvis hantera konflikter som uppstår. Slutsats: Det som bidrar till en positiv identitetsutveckling för unga via sociala medier bör uppmärksammas i hälsofrämjande syfte och användas av yrkesverksamma inom arbete med barn och unga, då sociala medier är en arena där majoriteten av unga rör sig och som därmed kommer att fortsätta påverka ungas identitetsutveckling. / Background: That the majority of young people today use social media is a known fact. Within the general debate, there is a tendency to highlight negative aspects and focus on risk factors, for example that the use of social media would contribute to increased mental illness among young people. However, research has shown that young people's use of social media is nuanced and can involve both risk and protective factors for young people. During adolescence, young people go through major steps in identity development, when young people leave childhood to approach independent participation in society. Since young people frequently use social media, the activities carried out there will have an impact on the identity development. The research on this has not always had the specific purpose of investigating how various activities carried out on social media can contribute positively to young people's identity development based on several parts that belong to identity, whereupon it should be investigated more closely. Aim: To investigate, based on previous research, how the activities that young people engage in throughsocial media can affect identity development, and specifically highlight the positive impact social media can have on this. Method: A systematic literature study based on thirteen scientific articles of international research. The articles had a qualitative approach and were analyzed through content analysis. Results: The results showed that young people carry out many different activities on social media that are important for identity development both regarding identity as an internal process and identity as a social process, which were identified as main themes. These activities were divided into the sub-themes of young people creating and exploring new identities, exercising control and self-determination, experiencing social togetherness and group approval, and distancing themselves from adults, all of which are important for identity development. Young people however also needed help from adults in navigating what is happening on social media and developing useful strategies for, for example, handling conflicts that arise. Conclusions: What contributes to a positive identity development for young people via social media should be noticed and used by professionals in work with children and young people, as it is an arena where the majority of young people move and which will thus continue to influence young people's identity development.

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling. / The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.

The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group. / Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen.

<p>This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories.</p> / <p>Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer. </p>

Based on the experiences of a number of teachers and tutors, the overall purpose of this study is to contribute to knowledge about multilingual study guidance. The purpose is specified by the following questions: What experiences do teachers and tutors have of the importance of study guidance for the language, knowledge and identity development of multilingual students and what challenges do they face? What descriptions do teachers and tutors give of how multilingual study guidance can be organized and implemented and what challenges do they face?  The method for this study is qualitative semi-structured interviews in seven focus groups consisting of 10 tutors and 19 teachers in grades 1–6. The perspective of the study is sociocultural and the result is interpreted based on the hermeneutic approach. The result of the study shows that the informants agree that study guidance favors language, knowledge and identity development of multilingual students by enabling students to strengthen and develop their mother tongue and second language in parallel to the development of subject knowledge. Through the opportunity to mediate their knowledge and thoughts, the students' sense of identity is strengthened and developed. Futhermore, the informants describe that multilingual study guidance is most commonly carried out during the lessons as well as in mathematics and social and science subjects. Several informants, mainly teachers express an uncertainty about how study guidance can be organized and implemented and what effects this will have on the development of multilingual students. The challenges that the informants in the study experience is that aspects of time and organization make it difficult to find forms of cooperation between teachers and tutors for the planning and evaluation of multilingual study guidance.  The conclusion is that cooperation between teachers and tutors and knowledge of multilingual study guidance increase the multilingual students’ opportunities to develop.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories. / Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer.

Sedan det officiella bildandet av EU så har idén om en gemensam europeisk identitet funnits. Både EU och Sverige har försökt förverkliga denna idé – det finns däremot forskning som tyder på att det är ett tämligen svårdefinierat koncept. I läroplanen för gymnasieskolan finns en formulering rörande utvecklandet av elevernas europeiska identitet. I och med dess svårdefinierade natur så väcker det frågan kring hur lärare själva konceptualiserar en europeisk identitet, vilket besvarar föreliggande studies syfte. Dessutom är det meningen att synliggöra lärares resonemang kring möjligheter och utmaningar som finns med att undervisa om en europeisk identitet. Således har en kvalitativ intervjustudie genomförts där sju verksamma samhällskunskapslärare intervjuats och analyserats utifrån en social identitetsteori. Resultatet av studien visade att det saknas en samstämmighet bland lärarna gällande vilka aspekter som kan utgöra en del av en europeisk identitet. Sekularism, mångkulturalism och kontinentens historia framstod som de främsta aspekterna, men varenda aspekt ifrågasattes kontinuerligt av samtliga lärare. Det fanns en brist på möjligheter bland de intervjuade lärarna som menade att EU och identitet utgjorde självklara förutsättningar men att det kräver ett visst intresse från läraren själv. Vid talan om utmaningar så fann de intervjuade lärarna bland annat att det är en svårdefinierad fråga, ett obekvämt ämne för vissa lärare och framför allt en brist på förankring i ämnesplanen, vilket gör att det europeiska hamnar i skymundan. Den nationella och globala identiteten ges mer utrymme i ämnesplanen och således är det naturligt att dessa behandlas mer i klassrummet. / Ever since the foundation of the European Union, the idea of a common European identity has existed. Both the EU and Sweden have tried to make this idea come into fruition – however, previous research indicate the difficulty in defining this concept. In the Swedish curriculum for upper-secondary school, there is a formulation regarding developing the students’ European identity. Due to its difficulty to define, it raises the question regarding how teachers themselves conceptualize a European identity, which explains the main purpose of this study. Another objective was to investigate teachers reasoning regarding the potential possibilities and challenges when teaching about a European identity. Therefore, a qualitative interview study was conducted where seven active civics teachers were interviewed and analyzed using a social identity theory. The results of the study pointed to a lack of consensus among the teachers regarding what aspects to include in a European identity. Secularism, multiculturalism and the continent’s history emerged as the most prevalent aspects; however, each aspect was continually disputed by every teacher. There was also a lack of possibilities presented. EU and identity were the most obvious in terms of core content, but it requires a certain interest from the teacher. The interviewed teachers brought up several challenges, including its difficulty to define, its uncomfortable nature and, above all, its absence from the course curriculum. This effectively sidelines the European identity from making any significant appearance. The national and global identity are present in the course curriculum and are therefore given a higher priority.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt. / The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans roll för barns möjligheter till utveckling. Utifrån syftet är det två forskningsfrågor som är centrala i studien: Vilka värden framkommer i vårdnadshavarnas uttryckta förväntningar om vad förskolan ska bidra till i barns utveckling? Samt vilka förväntningar har vårdnadshavarna på hur förskolan ska bidra till barns utveckling? Som övergripande teoretiskt perspektiv används socialkonstruktionismen. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en modifierad modell som utgår från Anette Emilsons modell ”Kommunicerande värden” samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 13 vårdnadshavare som har minst ett barn på förskolan. Resultatet visar olika förväntningar om vad förskolan förväntas bidra till att barn utvecklar med fokus på omsorgsetiska, demokratiska, disciplinerande och kunskapande värden. Resultatet lyfter även fram hur förskolan förväntas bidra till att barns utveckling sker utifrån vårdnadshavarnas perspektiv där vårdnadshavarna förväntar sig en individanpassad verksamhet. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the guardians' perspective on the preschool's role for children's opportunities for development. Based on the purpose, there are two research questions that are central to the study: What values ​​emerge in the guardians' expressed expectations about what the preschool should contribute to in children's development? And what expectations do the guardians have of how the preschool should contribute to children's development? Social constructionism is used as an overall theoretical perspective. The results of the study has been analyzed using a modified model based on Anette Emilson's model "Communicating values" and previous research. The study uses a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with 13 guardians who has at least one child in preschool. The results show different expectations about what preschool is expected to contribute to in children's developing with a focus on caring ethical, democratic, disciplining and knowledgeable values. The results also highlight how preschool is expected to contribute to children's development taking place from the guardians' perspective, where the guardians expect an individualized operation.