<p>This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.</p>

This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.

Syftet med studien var att undersöka hur identiteten hos unga vuxna som vuxit upp inom Jehovas Vittnen påverkas av en uteslutning. Detta utifrån den sociala identitetsteorin och Marcia´s teori om identitetstatusarna i en identitetsutveckling. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med åtta unga vuxna fd. Jehovas Vittnen som vuxit upp i organisationen. Den induktiva tematiska analysen gav tre huvudteman; In- och utgrupps tänkande; underordnande och lydnad samt begynnande distansering och uppvaknande. Ett av resultaten var att deltagarna hade lärt sig redan som barn ett in- och utgruppstänk. och att utifrån denna sociala identifiering begränsades deltagarnas umgänge, till att endast umgås med ingruppen och undvika att umgås med personer i utgruppen. Detta fick effekter vid uteslutning i uppbyggandet av nya sociala relationer, där de saknade referensramar om hur de skulle agera i vissa sammanhang, de visste inte vad som förväntades av dem i samhället, de saknade helhetsbilden av samhället och dess sociala samspel. / The purpose of the study was to examine how the identity of young adults raised within Jehovah's Witnesses is affected by exclusion. This is based on the social identity theory and Marcia’s theory of the identity statuses in an identity development. The study was qualitative with semi-structured interviews with eight young adults formerly. Jehovah's Witnesses who grew up in the organization. The inductive thematic analysis yielded three main themes; In- and out-group thinking; subordination and obedience as well as incipient distancing and awakening. One of the results was that the participants had already learned an in- and out-group thinking as children. and that on the basis of this social identification, the participants' contact was limited to only spending time with the ingroup and avoiding contact with people in the outgroup. This had the effect of exclusion in the building of new social relationships, where they lacked a frame of reference on how to act in certain contexts, they did not know what was expected of them in society, they lacked the overall picture of society and its social interaction.

Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet.   Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material.   The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area.

Världen blir på många sätt allt mer globaliserad och multikulturella möten har blivit ett vanligt inslag i många människors liv. Att forma den kulturella identiteten handlar om att bestämma vilken kultur som individen vill tillhöra, en uppgift som blir mer komplex i och med ökad kulturell exponering. Att ha en multikulturell identitet innebär att knyta an till och känna samhörighet med flera kulturer, något som i studier visats sig ha både positiva och negativa effekter för individen. Identitet kan ses som en internaliserad livsberättelse, ett narrativ, med funktion att ge en känsla av mening och koherens till livet. Narrativet kan avslöja hur en individ konstruerat mening av sitt liv genom valet av tillagda händelser. Vår studie syftar till att undersöka vad individer med multikulturell identitet lyfter som betydelsefullt för sin identitetsutveckling. Sex deltagare intervjuades och resultatet sammanställdes med en narrativ analysmetod för att försöka förstå hur identiteten tar sig uttryck och skapas genom berättandet. Resultatet presenterades genom enskilt sammanställda narrativ och tillhörande analyser. Språket visade sig ha en stor betydelse för deltagarnas möjlighet att knyta an och känna tillhörighet till kulturer. Resultatet visade också att deltagarna uppmärksammar skillnader och likheter mellan sig själv och andra i sitt skapande av identitet, vilket går i linje med forskning om identitet som kollektiv tillhörighet. Ingen identitetsteori kunde däremot ensamt förklara kulturers påverkan på identitetsutvecklingen. Resultatet visar på identitetens komplexitet och därmed även behovet av vidare forskning för att förstå den unika upplevelsen av identitet. / The world is more globalized than ever and more people are being exposed to multiple cultures on a daily basis. The formation of the cultural identity requires that the individual decides what culture to belong to, a task that becomes more complex with increased cultural exposure. A multicultural identity requires attachment and a feeling of belonging with multiple cultures. Which in studies has shown both positive and negative effects for the individual. Identity can be seen as an internalized life story, a narrative, which functions is to give life a sense of meaning and coherence. The narrative can reveal how an individual construct meaning in life by the choice of added stories. This study aims to examine what individuals with multicultural identity emphasizes as meaningful for their identity development. Six participants were interviewed, and a narrative analysis method was used to try to understand how identity is formed and performed through storytelling. The result was presented in separate narratives along with their analysis. Language shown to be important for the individuals feeling of cultural attachment and belonging. The results also show that the participants notice differences and similarities between themselves and others as part of their identity development, which aligns with research showing identity as a sense of collective belonging. No identity theory could single handedly explain cultural impact on identity formation. The result shows the complexity of identity and the need for further research to fully understand the unique experience of identity.

Ett av skolans uppdrag är att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar sin identitet. Inom svenskämnet lyfts skönlitteraturen fram som en möjlig utgångspunkt för lärare i detta arbete. Tidigare forskning har dock visat att lärare upplever denna del av sitt arbete som svårt. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur ett urval av svensklärare ser på identitetsutveckling, och hur de arbetar med skönlitteratur på ett identitetsutvecklande sätt i årskurs 4–6. Syftet uppnås genom tre frågeställningar. Hur definierar lärarna begreppet identitetsutveckling? Hur beskriver lärarna att de arbetar med skönlitteratur och samtal kopplat till identitetsutveckling? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver lärarna att det finns i arbetet med elevers identitetsutveckling? Studien är kvalitativt inriktad, och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultaten, som har tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar bland annat att lärarna såg identitetsutveckling som nära sammankopplat med skolans värdegrundsuppdrag, och att diskussionen kring skönlitteratur är central för identitetsutvecklingen. / Students developing their identity is one of the school's missions. In the Swedish subject, fiction is highlighted as a possible starting point for teachers regarding this work. However, previous research has shown that teachers find this part of their work difficult. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about how a selection of Swedish teachers view identity development, and how they work with fiction as a means of identity development in grades 4-6. The purpose is achieved through three questions. How do teachers define the concept of identity development? How do the teachers describe that they work with fiction and conversations linked to identity development? What difficulties and opportunities do the teachers describe in the work with students' identity development? The study is based on semi-structured interviews with five teachers. The results, which have been interpreted from a social constructivist perspective, show that the teachers saw identity development as closely linked to the school's values, and that discussion about fiction is central to identity development.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Denna uppsats handlar om adoption utifrån identitet och anknytning och fokuserar på hur föräldraskap påverkas av dessa faktorer. Syftet är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sitt föräldraskap och hur detta påverkas i förhållande till identitetsutveckling och anknytning. Tidigare forskning har visat att det inte finns endast ett sätt att uppleva adoption på, utan erfarenheter skiljs åt från individ till individ. Det har visat sig finnas ett begränsat utbud av forskning av ämnet adoption och föräldraskap och där resultatet varierat. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod, då denna anses som mest passande för att kunna ta del av intervjupersonernas egna erfarenheter och tankar kring föräldraskap som adopterade. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer från sex individer som blivit adopterade till Sverige och materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att adoption har påverkat adopterade individers föräldraskap på så sätt att utseendemässiga likheter och att ha samma blod är av stor betydelse, samt upplever större kontrollbehov och separationssvårigheter. Det framkommer även att adopterade inte kan tänka sig att adoptera själva, vilket förklaras med att det inte anses vara enligt barnets bästa. / This study explores adoption based on identity and attachment and focuses on how parenting is affected by these factors.  The purpose of this study is to investigate how transnational adopted adults experience their parenthood and how this is affected in relation to identity development and attachment. Previous research has shown that there is not only one way to experience adoption, but experiences are separated from individual to individual. There has been a limited range of research on adoption and parenting and where results have varied. The study is based on a qualitative method, as this is considered most suitable for being able to take it from the participants' own experiences and thoughts about parenthood as adopted. The material is collected through semi-structured interviews analyzed based on a thematic analysis method. The results show that adoption has affected the parenting of adopted individuals in such a way that similarities in appearance and having the same blood are of great importance, as well as experiencing a greater need for control and separation difficulties. It also appears that adoptees cannot imagine adopting themselves, which is explained by the fact that it is not considered to be in the best interests of the child.

Uppsatsens syfte var att undersöka processen för hur socionomers professionella yrkesidentitet framträder. Hur identiteten utvecklas i förhållande till professionen, utvecklingen från student och i övergången till yrkeslivet. En narrativ intervjustudie har genomförts där fyra socionomer intervjuats, två socionomstudenter och två yrkesverksamma socionomer. Intervjuerna har sammanställts till narrativ. Det teoretiska ramverket som används är socialkonstruktivistiskt perspektiv, det framträdande jaget och begreppet professionell identitet. Tidigare forskning visar att utvecklingen av den professionella identiteten påbörjas innan utbildningen där utvecklingen fortsätter, det viktigaste inslaget anses vara praktiken. Socionomen har ett brett arbetsfält och den professionella identitetens utveckling har en stark påverkan av kollegor och lagar. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning men visar också på en påverkan av samhällets uppfattning om socionomer. Under studierna skapas en förståelse för den professionella identiteten, den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenten tillfälle att testa sin professionella identitet. Tidigare yrkeserfarenhet tolkas ha en roll i förståelsen av professionell identitet och skillnad mellan privat och professionell. I början av yrkeslivet görs en tydlig skillnad mellan professionell och privat identitet men med tiden flyter dessa ihop. De professionella understryker en stark påverkan av lagar och egenskaper som inte förenas med den privata identiteten. Socionomers professionella identitet är en oändlig process. / The purpose of this study was to examine the process of social workers professional identity emerges and its development from education to profession. Narrative interviews were conducted with four informants, two students and two social workers. Tools for analyzing the narratives and the identities are the term professional identity and narrative perspectives which are represented by the social constructivist perspective and prominent self.Previous research shows that the development of the professional identity can begin before and within the education. In the professional life, development of the professional identity has a strong influence dependent on colleagues and laws. The results are largely in line with previous research but also underline an impact on society's perceptions of social workers. During the studies, an understanding is created of the professional identity that students test in their internship. Previous professional experience is interpreted to have a role in understanding professional identity and the difference between private and professional. At the beginning of career, a clear distinction is made between professional and private identity, but over time, these also merge. The professionals emphasize a strong influence of laws that are not associated with private identity. Social workers professional identity is a never-ending process.