Syftet med detta examensarbete är att undersöka om tidigare utbildning och erfarenheter påverkar förmågan att inkludera elever med funktionsvariation, vad som krävs för att lyckas inkludera elever med funktionsvariation och vad elever med funktionsvariation önskar från sin lärare och omgivning för att kunna känna sig inkluderade. För att undersöka detta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och tre elever som sedan har transkriberats i en resultat- och analysdel. Resultatet har visat att eleverna med funktionsvariation vill delta på idrottslektionerna för att känna sig inkluderade och delaktiga, dock är fallet inte alltid så och bollsport är något ses som jobbigt och exkluderande. Lärarna är positiva till inkludering men önskar mer kompetens inom ämnet. I diskussionsdelen har vi jämfört studien i sig och i relation till tidigare forskning som visar att lärarna är i behov av vidareutbildning och extra stöd. Det visar även på att eleverna vill vara med så mycket som möjligt och gärna ihop med sina kompisar, men då krävs extra anpassningar och förändringar i hur en idrottslektion ser ut.

Människan drivs av motivation. För att motivation skall kunna finnas krävs det att vi tar hänsyn till tre grundläggande behov. Behovet för kompetens, behovet av relationer med andra och slutligen behovet av självbestämmande. Forskning visar tydligt på att om dessa behoven är tillgodosedda så är chansen stor att motivation uppstår. Med denna kunskap i ryggsäcken borde väl alla lärare klara av att motivera sina elever utan några som helst problem, inte sant? Svårigheten är den att alla människor reagerar olika starkt på olika typer av motivation. Forskning pekar på att elevers välmående och utveckling gynnas av ett autonomistödjande motivationsklimat. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare och elever har samma syn på det motivationsklimat som råder på deras lektioner i idrott och hälsa. För att ta reda på detta utfördes en kvantitativ analys med hjälp av enkäter, där elever och lärare fyllde i hur de uppfattade lärarens jobb utifrån diverse motivationsklimat. Resultatet i studien visar att både lärare och elever upplever motivationsklimatet på lektionerna i idrott och hälsa som stödjande, autonomistödjande och uppgiftsorienterat. Tidigare forskning pekar på att dessa motivationsklimat gynnar elever, får dem att må bättre och även prestera bättre. Den slutsats man kan dra utifrån denna studie är den att lärare och elever till stor del upplever motivationsklimatet på ett liknande sätt.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetade med motivationsstödjande mot elever med en låg motorisk förmåga i undervisningen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod vilket innebar att vi genomfört intervjuer med fem verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Det som våra intervjuer grundade sig på var att vi fick en inblick i hur lärare arbetade motivationsstödjande med hjälp av läroplanen samt hur de tolkade och använde läroplanen. Vidare önskade vi att belysa hur lärare arbetade för att undvika att peka ut en elev med låg motorisk förmåga samt vilka åtgärder de använde sig av för att öka motivationen hos eleverna. Det resultat som framkom i de intervjuer som genomfördes var att informanterna tolkade läroplanen och kursplanerna relativt lika dock var tillvägagångssättet olika men målet var detsamma. I vårt resultat framkom det även hur informanterna arbetade med att undvika att elever upplevde att de kände sig utpekade på grund av en låg motorisk förmåga. Ytterligare något som låg till grund för vår studie var att vi var intresserade av vilka åtgärder som informanterna använde för att öka motivationen hos eleverna.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en metodik för bedömning av orienteringsförmågan, benämnd som Kronstrandsmodellen, är i enlighet med Skolverkets bedömningsstöd. Studien undersöker om metodiken är applicerbar för årskurs 9 i grundskolan och om eleverna uppfattar att metodiken är trovärdig och tillförlitlig för att mäta deras orienteringsförmåga. Metodiken är omvänt det traditionella sättet inom idrotten orientering där en individ springer en bana med utsatta kontroller, för att istället själv sätta ut kontroller på i förväg bestämda platser. Metoden blir att beskriva en metodik för bedömning av ett enskilt kunskapskrav i ämnet idrott &amp; hälsa. Därutöver att praktiskt genomföra metodiken och undersöka dess brister och möjligheter. Metodiken bygger på att eleverna själva ska sätta ut kontroller i okänd miljö, inte finna redan utsatta kontroller. Därefter bedöms deras orienteringsförmåga utifrån hur väl de har genomfört uppgiften, dvs metodiken; Kronstrandsmodellen. Därutöver analysera enkätsvar från eleverna som genomförde laborationen. Det var 125 elever i årskurs 9 som genomförde laborationen, samt 95 av dem svarade på enkäten. Metodiken är genomförbar och eleverna uppskattade att den mäter deras orienteringsförmåga. Närmare 75% av deltagande elever anser att metodiken svarar bra för att bedöma sin egen orienteringsförmåga. Slutsatsen är att Kronstrandsmodellen som metodik för att bedöma elevers orienteringsförmåga uppfattas som trovärdig och tillförlitlig. Den ger en klar bild för en lärare i ämnet idrott &amp; hälsas situation över att veta om eleven har en god orienteringsförmåga i en bedömningssituation. Dock har metodiken brister då den kräver goda kunskaper hos den lärare i idrott &amp; hälsa som genomför den, samt att den kan uppfattas som osäker under genomförandet hos elever. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott &amp; Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott &amp; Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott &amp; Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott &amp; Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott &amp; Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott &amp; Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte meddetta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen. Baserat på undersökningen utarbetades en undervisningssekvens kring energibegreppet som också presenteras i arbetet. / Integrate Science with Physical Education and Health.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun.I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan. Ett ökat inslag av det sociokulturella perspektivet i grundskolan anser vi borde bidra till ökad inlärning och social utveckling hos eleverna.

Working with students in Physical Education has been through a change because of, according to research, indications that young people aren´t involved in physical activities as much as in the past. This means that the educational planning should adapt to the teaching to fit as many pupils as possible free of the cognitive and physical conditions. The purpose of this study is to examine how an SDT (Self-Determination Theory)-based intervention affect students ' motivation in gymnastics. The study aims to see how an experimental intervention affects a class in comparison with another more controlled gymnastics-lesson. In order to reach the result the study has used questionnaires before and after the intervention. The result of this shows little difference in motivation changes between the groups, but the study is sharing light upon other perspectives on how to consider the objectives and issues. These differences are discussed and conclude that the study opens up new discussions and potentially new ideas by implementing of SDT pedagogically and didactically as well as suggestions for further research that can provide further proof of the SDT as a motivational approach within other areas in Physical Education.

No description available.