Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem svenska simtränare uppfattar betydelsen av idrottsutbildning i sitt arbete som tränare. Hur upplevde simtränarna att idrottsutbildning var relevant för deras arbete? Hur använde simtränarna de praktiska kunskaperna från idrottsutbildningen i arbetet?  Metod Uppsatsen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in från fyra manliga och en kvinnlig simtränare som alla arbetar med simning på högsta nivå inom ungdoms-, junior- eller seniornivå. Tränarna behövde ha minst två års erfarenhet inom yrket, vara ansvariga för sin träningsgrupp samt genomfört minst en idrottsutbildning enligt uppsatsens definition. Resultat Resultatet påvisade att dessa fem simtränare ansåg att idrottsutbildningen de genomfört var relevant för tränaryrket. De flesta kurserna i de olika utbildningarna kunde tränarna koppla till sitt tränarskap. Samtidigt fanns det förbättringspotential inom alla idrottsutbildningar som förekommit i uppsatsen. Simtränarna kunde ge konkreta exempel på hur de använde sig av idrottsutbildningarna de genomgått i sitt praktiska arbete, framförallt i säsongsplaneringen men även i tränings- och tävlingssituation. Samtidigt fanns vissa kurser i utbildningarna som inte användes överhuvudtaget. Slutsats Slutsatser kunde dras att idrottsutbildningen har varit relevant och kunde användas i praktiken av dessa fem simtränare. De hade använt respektive utbildning i både planerings- och träningssyfte. Dock ansåg samtliga fem intervjupersoner att det fanns förbättringsområden i den idrottsutbildning de genomgått.

Idag styrs innehållet för idrottsutbildningar för barn och ungdomsledare av Riksidrottsförbundet (RF) samt specialförbunden i den aktuella idrotten. Dessa utbildningar är oftast styrda av ett så kallat styrdokument. Forskningsläget indikerar på att inslag av social interaktion i lärandesituationer kan ha en positiv påverkan på idrottsledarnas utveckling av sitt ledarskap. Det är därför intressant att belysa utbildningsledarens perspektiv på lärande när det finns en tidigare påstådd konkurrens mellan formella utbildningsmiljöer och ett socialt lärande. Syftet med denna studie är att med hjälp av sex intervjuer undersöka utbildningsledares syn gällande lärande under idrottsledarutbildningar. Det övergripande resultatet lyder att utbildningsledarna tycker en formell utbildning är ändamålsenligt i idrottsledarutbildning. Det formella formatet ger dem själva som utbildningsledare en trygghet men samtidigt anses inslag av sociala interaktioner vara väldigt värdefulla. Utbildningarnas material har inte svaret på alla idrottsliga problem, därför är det viktigt att ta vara på deltagarnas erfarenheter och kunskaper. Utmaningen med att implementera sociala moment är den snäva tidsramen. Utbildningsledare måste använda tiden att förmedla den kunskapsbas som förbundet anser vara nödvändig för en idrottsledare i barn och ungdomsverksamhet. Slutsatsen av denna studie är att idrottsledare har mycket att lära av varandra när de träffas på en utbildning men att tiden inte räcker till. Även om idrottsutbildningar nödvändigtvis är formellt utformade kan det vara bra att använda sig av öppna sociala inlärningssituationer för att gynna lärandet och öka engagemanget.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Syfte Syftet med studien är att undersöka fem lärares syn på talangidentifikation, hur de realiserar uttagningsprocessen till NIU samt hur de förhåller sig till relativ ålderseffekt (RAE) i uttagningsprocessen. Frågeställningarna vi ämnar att besvara är: Hur ser lärarna på talangidentifikation? Hur realiseras uttagningsprocessen vid NIU och vilka utmaningar ser lärarna med uttagningsprocessen? Vilken kunskap har, och hur förhåller sig lärarna till RAE vid uttagningsprocessen? Metod 
 Metoden som använts är kvalitativ och genomförs med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Målet med våra intervjuer att ta reda på hur lärarna upplever uttagningsprocessen samt deras förhållningssätt i arbetet med RAE. Anledningen till den kvalitativa karaktären är att vi har ett område vi vill kartlägga samt samla djupare information om, i detta fall RAE i samband med uttagning till NIU. Urvalet bestod av fem lärare; lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4 och lärare 5 som alla hade olika erfarenheter av läraryrket och arbetet med NIU Resultat
 Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de lärare som är involverade i individuella idrotter kontra lagidrotter i vad man anser att en talang bör besitta för egenskaper. För de lärare, lärare 3 och 4 som representerade individuella idrotter framgick det att den idrottsspecifika kunskapen vägde tyngst vid identifiering av en talang och att denna identifiering redan kan göras vid en tidig ålder. Lärare 1,2 och 5 som representerade lagidrotter lade en stor vikt vid att en talang måste besitta psykologiska färdigheter för att kunna identifieras som talang. Vidare visar resultatet att uttagningen är en rättsosäker process där uttagningarna ser olika ut beroende på idrott och i vissa fall skola. Gällande svårigheter med uttagningsprocessen och vad de värderade kom likartade svar fram i form av att de var rädda för att välja bort någon som senare skulle utvecklas. Vid frågan om värdering kom ord som drivkraft och målmedvetenhet fram. Samtliga av de intervjuade lärarna nämner inte att de aktivt tar hänsyn till relativ ålderseffekt i uttagningsprocessen. Lärare 2 och 5 är de lärare som lyfter att de tar hänsyn till den fysiska mognaden i uttagningen men inte vilken tid på året de elever som ansöker till NIU är födda på. Slutsats Studiens resultat belyser ett problem som finns i och med den rättsosäkerhet som råder vid uttagningsprocessen till NIU. Studien visar även att lärarna har olika uppfattning om vad talang är och hur talang identifieras. Resultatet visade att RAE är utbrett fenomen men något som inte tas hänsyn till i uttagningsprocessen till NIU. / Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school. Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born. Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.

Aim The purpose of my study is to investigate how much resources and focus that are given to the education of goalkeepers on the upper secondary nationally approved sports programmes (NSP) What views do special sports education teachers have on goalkeeping training, and how this should be conducted? Is there access to educated goalkeeper coaches, and if so, how often are these available? Method The study is qualitative and the collection of empirical data is based on semi structured questions and answers received through mail contact and interviews via telephone. My study was based on a total sample where all 30 NSP with floorball in Sweden was contacted. In total, 26 of the surveyed schools participated. The theory of whole and part capacity training has been used as theoretical framework. Results The result shows that it is considered as a very important part of the training to carry out specific goalkeeper training. All schools also run specific strength and cardio training for goalkeepers. However, it is also apparent that there is considerable lack of expertise and resources in terms of educated goalkeeper coaches. In partly due to the lack of research on the goalkeepers’ specific requirements and capabilities, in part because of insufficient knowledge of how and why goalkeeper training should be conducted. There is also an absence of “knowledgeable” and educated goalkeeper coaches. It appears that even at upper secondary schools where there is access to a goalkeeper coach, the accessibility is minimal. The most decisive factor for the availability of goalkeeper coaches is considered to be the economical aspect. One option demanded from both players and coaches is educational material for the development and training for goalkeepers. Conclusions There is a consensus that specific training for goalkeepers, lead by specially educated coaches should be conducted. The results indicate that whole- and part capacity training is seen as the optimal training for specific positions as a goalkeeper. However, there is great discrepancy concerning how the training is actually conducted. In reality, there is very low availability of goalkeeper coaches, which is considered to be due to both lack of financial resources and also lack of skilled trainers. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på hur mycket resurser och fokus som läggs på utbildning av målvakter på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Vilken uppfattning har lärare i specialidrott om målvaktsträning, och hur denna ska bedrivas? Finns det tillgång till utbildad målvaktstränare, och i så fall hur ofta finns de(n) tillgänglig(a)? Metod Studien är kvalitativ. Empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade frågeställningar via mailkontakt och telefonintervju. Urvalet till min studie baseras på ett totalt urval, där jag kontaktade samtliga 30 NIU med innebandy i Sverige. Totalt svarade 26 av de 30 tillfrågade skolorna. Som teoretiskt ramverk har helhets- och delkapacitetsteorin använts. Resultat Resultatet visar att det anses som en väldigt viktigt del i utbildningen att bedriva specifik målvaktsträning. Samtliga skolor bedriver också specifik styrke- och konditions träning för målvakterna. Det framgår att det är stor brist på kompetens och resurser vad gäller utbildade målvaktstränare. Dels saknas tidigare forskning på just målvakters krav och kapaciteter, dels kunskap om hur och varför målvaktsträning bör bedrivas, men det är även brist på ”kunniga” och utbildade målvaktstränare. Det framgår också att, även där det finns målvaktstränare så är tillgängligheten minimal. Den mest avgörande faktorn för tillgängligheten av målvaktstränare anses den ekonomiska aspekten vara. Ett alternativ som efterfrågas både från aktiva och från tränare är utvecklings- och utbildningsmaterial för just målvakter. Slutsats Det råder enighet om att det bör bedrivas specifik träning för målvakter med specialutbildade tränare. I studiens resultat framkommer att, för just de specifika positioner som en innebandymålvakt har, ses en helhets- och delkapacitetsträning som en optimal träning. Det föreligger dock en stor diskrepans mot hur träningen faktiskt bedrivs. I praktiken är det väldigt låg tillgänglighet på målvaktstränare, vilket anses bero på dels brist på ekonomiska resurser, dels brist på kunniga tränare.

Syftet med denna studie är att se om det finns någon skillnad hos gymnasieelever med eller utan nationellt godkänd idrottsutbildnings (NIU) upplevda psykiska ohälsa och stress. Syftet var också att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa och stress. En elektronisk enkät besvarades av 104 gymnasieelever i åldrarna 17-20 år ifrån fyra olika skolor i Mellansverige. 58 avgymnasieleverna hade ingen nationell idrottsinriktning i utbildningen och 46 elever hade således valt gymnasieutbildning med NIU. Upplevd psykisk ohälsa mättes med en svensk version av General Health Questionarie (GHQ-12) och upplevd stress mättes med en svensk version av Percieved Stress Scale(PSS-14). Studien fick inte stöd för sin hypotes att gymnasielever med idrottsinriktning (NIU) upplevde mer psykisk ohälsa och stress än de utan idrottsinriktning. Studien fann en positiv korrelation mellan stress och psykisk ohälsa. Kvinnor upplevde mer psykisk ohälsa och stress än män.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

En nationell idrottsutbildning finns för de idrottare som vill kombinera sin idrott på elitnivå med sina gymnasiestudier (Svensk idrott, 2016). Syftet med denna studie var att undersöka elevers tankar, känslor samt upplevelser av att studera på ett elitidrottsgymnasium både generellt och under skadeperioder. Studien ville också undersöka om det fanns behov av extra stöttning i form av en coach främst under deras skadeperioder. För insamling av data har kvalitativa intervjuer gjorts med åtta elever från ett NIU- gymnasium med inriktning fotboll. Observationer har även använts i studien där direkta, deltagande observationer pågått två gånger i veckan, tre timmar per tillfälle under en månads tid. Observationerna fungerade som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visade att eleverna hade väldigt fullspäckade dagar där det var svårt att hinna med fritidsintressen och studier då träningen prioriterades i första hand. Resultatet visade även att majoriteten hade velat ha mer stöd under deras rehabiliteringsperiod då det många gånger har varit väldigt tufft för vissa av dem att klara av det själv. Samtliga intervjupersoner menade även att en extra coach skulle vara fördelaktigt då denne skulle skapa en större motivation till rehabiliteringen och även vara någon att prata med vid sidan av. / The national sports school is a program for the athletes who wants to combine elite sports with their education (Svensk idrott, 2016). The purpose of this study was to investigate the students’ thoughts, emotions and experiences of studying at this program, both generally and during periodes of rehabilitation. The study also want to investigate if there is a need of extra support from a coach primarily during times of rehabilitation. Qualitative interviews with students from a NIU focused on football has been made for collecting data. Both direct and participatory observations went on twice a week, three hours at a time during a month and have been used in the study. These observations worked as a complement to the interviews. The result showed that the students had very full days where it was difficult to find time for hobbies and schoolworks. Training was priority over school partly because it was more fun but also there was no energy left for studying when time was available. The result did also show that the majority of students would have liked more support during their rehabilitation period, as many times it was really tough to handle by themselves. All of the interviewees did suggest that an extra coach would be beneficial as this would create more motivation for rehabilitation and also be someone on the side to talk to.

No description available.