Under mitt tredje och sista år på kandidatutbildningen med musikinriktning har jag valt att fokusera på att bli bättre på att komponera solon utförda på elbas. Detta gav mig tillfället att verkligen fördjupa mig i stycken som jag tycker om och som samtidigt kunde ge mig en bättre förståelse för elbasens språk och roll som solist. Detta har även bidragit till att göra mig till en bättre musiker. Syftet med detta examensarbtete är att uppnå en fördjupad förståelse för vilka beståndsdelar som finns i ett musikaliskt övertygande solo för att sedan kunna applicera denna förståelse på elbasen och ge dem en personlig form. Jag har valt att analysera tre solon av tre olika musiker varav två av dem är improviserade solon som är utförda på elbas och ett av dom är ett skrivet solo som är utfört på synth. Jag har delat upp dessa solons analyser i takter om fyra eller två där jag har kollat in parametrar som till exempel: register, rytm, skalor som används, underdelning m.m. Målet var sedan att försöka skriva varsitt solo i samma anda som de solon jag analyserat men samtidigt krydda dessa på mitt eget sätt.  Detta arbete har resulterat i tre egenkomponerade solon av olika karaktär med inspiration taget från de tre analyserade solona. Jag har börjat se nya vägar i mitt basspel och blivit mycket mer medveten om vikten av att ha en bra melodi. Min främsta utveckling har varit att jag börjat fokusera på mer på ackordstoner och gått ifrån att bara spela pentan, börjat jobba mer med fras-upprepning samt att använda mig av hela basens register.

Studien syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar i undervisning i dansimprovisation med elever som studerar inriktningen dans på estetiska programmet. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från sociokulturell teori om lärande. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie. Det empiriska materialet består av ljud- och videoupptagningar, fältanteckningar samt observationer av danslektioner i improvisation. Studiens resultat visar hur erfarenhet har en betydande roll för möjligheter och utmaningar i undervisningen i improvisation. Den kinestetiska empatin relaterades i studien till traditionellt bundna förmågor inom dansundervisning som uppmärksamhet, koncentration och initiativtagande. Studiens resultat visar på hur motivation och ansvarskänsla inom kontexten korrelerade med sociokulturell lärandeteoris begrepp proximal utvecklingszon.

No description available.

No description available.

No description available.

Improvisation as a musical-pedagogical discipline in the preparation of organists for the liturgical environment. MgA. Jan Steyer Abstract The dissertation solves the issue of organ improvisation in the liturgical environment in the Czech Republic and focusing mainly on the pedagogical aspect of the topic. The first part deals with theoretical problems. Improvisation is defined, classified and put into context of psychology and history. There is also a mapping of the position of organ improvisation in the liturgy on the basis of church regulations. The second part of the work is a research about the situation among church organists in the Czech Republic. Using the questionnaire, basic data on the researched group were obtained (age, gender, general and musical education, place of organ action and information about organ liturgical practice). In addition, the research analyzes the musical theoretical and practical playing skills of church organists. There is also a finding of educational requirements of research participants and description of their own experience with organ courses and various methodological procedures in teaching improvisation. This information are very useful for pedagogical purposes. The third part of the dissertation deals with qualitative research carried out on summer courses for...

This thesis discloses my exploration of non-isochronous meters through composition and practice. During my two-year studies at the Royal College of Music in Stockholm, I explored different unevenly divided time signatures by practicing them in various ways, producing transcriptions, compositions and arrangements.The main purpose of this project was to further my knowledge and skills within these time signatures and thereby expand my horizon on perceiving, conceptualizing, composing and playing them. My endeavors culminated in seven original compositions, arranged for a jazz sextet, which I rehearsed and performed with an ensemble. During the process of composing, arranging, practicing and rehearsing, I gained a lot of articulated knowledge as well as embodied knowledge of the idiosyncrasies of various non-isochronous meters and different ways to perceive and play them.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal. Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer. Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk. Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.

In today’s complexsocio-technical systems it is not possible to foresee and prepare for allfuture events. To cope with the intricacy and coupling between people,technical systems and the dynamic environment people are required tocontinuously adapt. To design resilient systems a deepened understanding ofwhat supports and enables adaptive performance is needed. In this thesis two studiesare presented that investigate how adaptive abilities can be identified andanalysed in complex work settings across domains. The studies focus onunderstanding adaptive performance, what enables successful adaptation and how contextual factors affect the performance. The first study examines how acrisis command team adapts as they lose important functions of their teamduring a response operation.  The secondstudy presents a framework to analyse adaptive behaviour in everyday work wheresystems are working near the margins of safety. The examples that underlie theframework are based on findings from focus group discussion withrepresentatives from different organisations, including health care, nuclear,transportation and emergency services. Main contributions of this thesis includethe examination of adaptive performance and of how it can be analysed as ameans to learn about and strengthen resilience. By using contextual analysis enablersof adaptive performance and its effects the overall system are identified. Theanalysis further demonstrates that resilience is not a system property but aresult of situational circumstances and organisational structures. Theframework supports practitioners and researchers in reporting findings,structuring cases and making sense of sharp-end adaptations. The analysismethod can be used to better understand system adaptive capacities, monitoradaptive patterns and enhance current methods for safety management.

Syftet med denna uppsats är att bidra med mer kunskap om hur gymnasieelever uppfattar relationen mellan kreativa processer och inre motivation i ensemblespel. I studien användes en kvalitativ metod, bestående av två observationer och en fokusgruppintervju med en ensemble i årskurs tre på ett estetiskt gymnasium. Det kompletterades med att utforska befintlig litteratur inom kreativa processer, begreppet flow, improvisation, motivation samt Vygotskijs teori om proximal utvecklingszon och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Arbetssättet blev en pendling mellan empirin och mina teorier samt tidigare forskning. Resultaten visade att kreativa processer i undervisning, socialt samspel och uppgifter som ligger inom Vygotskijs proximala utvecklingszons-teori kan leda till ökad meningsfullhet och motivation hos eleverna. Detta antyder att det finns anledning att se över hur kreativa processer används i dagens undervisning och om de borde användas i större utsträckning.