Syftet med denna studie är att närma sig hur förskolan kan uppfattas ur barnens perspektiv vilket undersöktes med samtal som metod. Våra besök genomfördes under en period av två veckor där åtta barn på två olika förskolor deltog i enskilda samtal med oss. Sammanlagt deltog åtta barn i åldrarna tre till fem år. Med narrativet som teoretisk utgångspunkt ville vi lyssna på barnens berättelser om förskolan och utforska vad som synliggjordes i deras berättelser. I studien användes Franklins (1997) delad förståelse-modell som utgår från halvstrukturerade samtal där den som intervjuar följer en guide med så få förgivettaganden som möjligt och utan förbestämda frågor. På så vis kan intervjuaren vara mer öppen att förstå och tolka berättelsen ur den berättandes perspektiv. Studiens analysmetod har en induktiv ansats, vilket innebär att teorierna som används valdes efter att samtalen genomförts. Resultatet visade att barnen i studien främst uppfattade förskolan utifrån dess regler, sina relationer till pedagoger och andra barn. Pedagogens roll beskrivs utifrån två dimensioner; i rollen som omsorgsgivare och i rollen som den vuxen som fostrar barnet.

Bakgrund: Att ha kronisk njursvikt och genomgå dialysbehandling kräver förändringar hos patienterna. Det begränsar deras tid och påverkar deras liv både socialt, personligt och arbetsmässigt. De behöver förändra sin kost och är vätskebegränsade för att förhindra komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med kronisk njursvikt där dialysbehandling genomförs på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med induktiv design som utgår från kvalitativ forskning. Sexton originalstudier framkom genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet byggs på fyra kategorier som framkom i analysen, “Det förändrade livet”, “Att förlora sin hälsa”, “Stöd och copingstrategier” samt “Delaktighet och trygghet i vården”. Resultatet visade att patienterna blev begränsade och påverkade av behandlingen. De kunde drabbas av många påfrestande symtom som påverkade dem både fysiskt och psykiskt. Många använde sig av copingstrategier för att hantera vardagen samt belyste vikten av familj och vänners stöd. Vården hade också en viktig del i deras välbefinnande, både genom att få vara delaktig och att ha en bra upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Diskussion: Begränsningar och symtombörda påverkar livskvaliteten, därför var copingstrategier samt stöd och delaktighet från familj och vänner viktigt för patientens mående. Sjuksköterskans förhållningssätt hade betydelse för patientens delaktighet och upplevelser av vården. Slutsats: Genom att belysa patienters upplevelser av behandlingen kan sjuksköterskan få relevant kunskap som i sin tur kan förbättra omvårdnaden. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ettgrammatiskt moment – verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. Ianalysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiskateorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddadei ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrningarbetsuppgifterna har. Därtill undersöks hur ordningsföljden är vid inlärningen av verben.Det finns olika teorier och metoder om grammatikinlärning, två av de viktigaste är dendeduktiva kontra den induktiva metoden. En annan beskriver hur man uppfattar ocharbetar med grammatiken, som produkt eller som process. När det gällergrammatikkunskap skiljer man på den deklarativa kunskapen och den procedurala.Analysresultatet visar en obalans mellan de båda läroböckerna, där det ena läromedletligger mer i framkant med dagens språkdidaktiska forskning än det andra.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och kroppens egen insulinproduktion upphör. Sjukdomen kräver att personen konstant utför olika egenvårdsåtgärder för att bibehålla kontroll över blodsockernivåerna. Syftet var att sammanställa upplevelser kring egenvård hos personer med typ 1-diabetes. Metod utgjordes av en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats och en integrerad analys enligt Friberg (2022). Resultatet utmynnade i följande teman, underlätta egenvården i det dagliga livet och optimera den medicinska teknologin. Subteman som identifierades var att balansera egenvården med vardagen, utmaningar vid egenvård, rädsla för komplikationer, fördelar med teknologin, utmaningar med teknologin samt stöd och utbildning från sjukvården. Slutsatsen var att med egenvården tillkom flera utmaningar, där utmaningarna kunde leda till egenvårdsbrister. Det är därför viktigt att belysa det stöd som krävs för att förhindra egenvårdsbrister och förbättra egenvårdskapaciteten och därmed öka hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Antalet patienter som behöver vård i hemmet ökar stadigt. För att vården ska ske personcentrat och patientsäkert, så behövs en god teamsamverkan mellan läkare och distriktssköterskor. Det är angeläget att undersöka hur denna teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare fungerar för att kunna identifiera områden där förbättringar krävs. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamsamverkan med läkare i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades och resulterade i 15 semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod av distriktssköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och en specialistsjuksköterska inom vård av äldre från nio olika kommuner i södra Sverige. Samtliga informanter var kvinnor. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av datamaterialet. Resultat: Tre kategorier framkommer i resultatet: Distriktssköterskors erfarenheter av läkares tillgänglighet i hemsjukvården, Respekt mellan distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården samt Distriktssköterskors erfarenheter av hemsjukvårdens och vårdcentralens organisering. Kategorierna mynnade ut i ett gemensamt tema som lyder: Distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården behöver varandra. Slutsats: Teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare är nödvändigt i hemsjukvården. Samverkan brister mellan distriktssköterskor och läkare likväl mellan hemsjukvård och vårdcentral. Teamsamverkan mellan professioner och samverkan mellan hälsoorganisationer måste förbättras för att främja patienters hälsa. / Background: The number of patients being dependent on home care is constantly increasing. In order to provide patient-centered and safe health care, good team collaboration between general practitioners and district nurses must be established. It is important to investigate how this team collaboration is facilitated as this could provide better understanding of the topic which could pinpoint areas of improvement. Purpose: The purpose was to describe district nurses' experiences of team collaboration with general practitioners in home care. Method: A qualitative interview study was carried through with an inductive approach. Purposive sampling was applied and resulted in 15 semi-structured interviews. The informants consisted of district nurses, registered nurses and one specialist nurse of elderly care from nine different municipalities in south of Sweden. All informants were women. Qualitative content analysis was applied to process the gathered data. Results: The result is presented in three different categories: District nurses' experiences of general practitioners' accessibility in home care, Respect between district nurses and general practitioners in home care, District nurses' experiences of the organization of home care and health care centers. These categories resulted in a general theme described as: District nurses and general practitioners in home care need each other. Conclusions: Team collaboration between district nurses and general practitioners is vital within the home care sector. Collaboration between home care providers and health centers is also necessary for enabling this team collaboration. The result of this study shows that the team collaboration is lacking between district nurses and general practitioners as well as between home care providers and health centers. The team collaboration between both professions and health organizations must be improved in order to promote the health of all patients.

The report examines the factors which may be a contributing cause to the problems that are present when ferritic stainless steel are eddy current tested in a warm condition. The work is carried out at Fagersta Stainless AB in Fagersta which manufactures stainless steel wire. In the rolling mill there is an eddy current equipment for detection of surface defects on the wire. The ferritic stainless steels cause a noise when testing and this noise complicates the detection of defects.Because of this, a study was made of how the noise related to factors such as steel grade, temperature, size and velocity. By observing the signal and with the possibilities to change the equipment settings the capability to let a signal filter reduce the noise level were evaluated. Theories about the material's physical properties have also been included, mainly the magnetic properties, electrical conductivity and the material's tendency to oxidize.Results from the tests show that a number of factors do not affect the inductive test significantly and to use a filter to reduce the noise level does not seem to be a viable option. The level of noise does not relate to the presence of superficial particles in form of oxides.The ferritic stainless steels showed some difference in noise level. Which noise level there was did match well with the steels probability for a precipitation of a second phase, and precipitation of austenite may in this case contribute to noise when using an eddy current instrument.The noise is probably due to some physical material property that varies within the thread.

I arbetet som har utförts i samarbete med företaget Kalmarglobal undersöks om tunga truckar kan drivas med eldrift istället för diesel. Dynamiska laddning undersöks vilket innebär att fordonet ska kunna laddas medan det rör sig. Induktiv laddning ställs mot konduktiv laddning. Med målet att göra batteriernas kapacitet så liten som möjligt jämförs dynamisk och statisk laddning. Rapporten avslutas med en diskussion om olika scenarion vad gäller batteristorlek och effekter.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.

Der vorliegende Beitrag beschreibt das Konzept eines induktiven Ladesystems für autonome Verleihstationen. Unter Beachtung der Betriebsanforderungen wird im ersten Teil eine zweckmäßige Spezifikation des Ladesystems erarbeitet. Der zweite Teil beschreibt die Modellierung des Resonanzübertragers, welcher technisch als Prototyp realisiert wurde. Dazu erfolgt die analytische Berechnung der Parameter und Vergleich mit den experimentell bestimmten Parametern am Prototypen. / This article describes the concept of an inductive charging system for autonomous sharing stations. In accordance with the operational requirements, a suitable specification of the charging system is developed in the first part of this paper. The second part describes the modelling of the resonant transmitter, which was technically realized as a prototype. For this purpose, the analytical calculation of the parameters and their comparison with the experimentally determined parameters on the presented prototype are carried out.