Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Studien undersöker hur informationsinnehåll i svenska kvartalsrapporter påverkas av företagsstorlek. Informationsinnehåll mäts genom att undersöka abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter, med hjälp av en eventstudie. Undersökningen bygger på kvartalsrapporter från bolag noterade på Nasdaq Stockholm under 2017. För att pröva om det uppstår abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter genomförs ett T-test. Därefter görs en regressionsanalys för att mäta sambandet mellan abnormal handelsvolym och företagsstorlek. Studiens resultat visar att abnormal handelsvolym uppstår vid kvartalsrapportering och att denna är negativt korrelerad med företagsstorlek. Utifrån resultaten dras slutsatsen att svenska kvartalsrapporter innehåller värderelevant information samt att informationsinnehållet är negativt korrelerat med företagsstorlek.

Företags hållbarhetsprestation har över åren fått en allt större roll på marknaden och hållbarhetsrapportering är idag lagstadgat för bolag av en viss storlek. Syftet med studien är att undersöka om det stora fokuset på hållbarhet bidrar med något värde för investerare och ägare utöver ett rent samvete. Detta görs genom att besvara frågeställningen: Finns det något samband mellan hållbarhetsprestation och informationsinnehållet i företags delårsrapporter på den svenska marknaden? Studien utförs med data från svenska företag noterade på NASDAQ Stockholm under år 2018-2019. Sambandet undersöks med kvantitativ metod i form av en eventstudie och multipel regression. Som proxy för hållbarhetprestation används ESG-betyg och för att undersöka informationsinnehållet mäts den abnormala handelsvolymen i samband med publicering av delårsrapporter. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan företags ESG-betyg och informationsinnehållet i deras delårsrapporter.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Hanna Rindhall och Jessica Karlsson Handledare: Ulf Larsson-Olaison Examinator: Karin Jonnergård Titel: ”Ger bolag tillräckligt väl motiverade avvikelseförklaringar?” Bakgrund: Nationella bolagsstyrningskoder har sedan offentliggörandet av Cadbury Code i Storbritannien 1992 spridit sig världen över. Genom att ta itu med agentkonflikter är koderna ett sätt att säkerställa att bolaget sköts på ett för ägarna fördelaktigt sätt. Den svenska koden utgår från självreglering där de reglerade subjekten antingen kan välja att följa kodens rekommendationer eller förklara varför de inte gör det, enligt principen “följ eller förklara”. Det innebär att bolaget kan avvika från enskilda punkter i koden men att en informativ och företagsspecifik förklaring krävs till avvikelsen i bolagets bolagsstyrningsrapport. Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett longitudinellt perspektiv, förklara vad som påverkar informationsinnehållet i bolags förklaringar vid avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden, som förväntas förklara vad som har en inverkan på förklaringarnas informationsinnehåll, utgår från agentteorin och den institutionella teorin. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på data från bolags årsredovisningar för de studerade åren 2009, 2012 samt 2015. Resultat: Det kan konstateras att bolag i hög utsträckning tenderar att avge kodupprepande och standardiserade förklaringar av lågt informationsvärde och som över tid dessutom inte utvecklas. En underliggande drivkraft till kvaliteten på förklaringarna tycks främst vara styrelsen och dess egenskaper då de egenskaper som identifierats är; styrelsens oberoende, styrelsens storlek, styrelsens ersättning, kvinnliga ledamöter, angloamerikanska ledamöter, Vd i styrelsen samt ägarkoncentration. Utifrån detta kan det vidare konstateras att bolagens förhållningssätt till koden främst kan förklaras i termer av legitimitet. Nyckelord: Svensk kod för bolagsstyrning, Koden, Följ eller förklara, Avvikelse, Informationsinnehåll / Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Economics, Linnaeus University Authors: Hanna Rindhall and Jessica Karlsson Supervisor: Ulf Larsson-Olaison Examiner: Karin Jonnergård Title: “Does companies' provide sufficiently well-founded explanations of deviations?” Background: Since the release of the Cadbury Code in the UK in 1992, national corporate governance codes have spread throughout the world. By addressing agent conflicts, the codes are a way of ensuring that the company is managed in an advantageous way for the owners. The Swedish code is based on self-regulation, where the regulated subjects either choose to follow the code's recommendations or explain why they do not, according to the principle "comply or explain". This means that the company may deviate from individual items in the code, but that an informative and company-specific explanation is required for the deviation in the company's corporate governance report. Purpose: The purpose is to explain, from a longitudinal perspective, what influences the information content in companies' explanations in deviation from the Swedish Code of Corporate Governance. Method: The study has a deductive research approach in which the theoretical foundation, which is expected to explain what has an impact on the information content of the declarants, is based on the agency theory and the institutional theory. The quantitative research methodology is based on data from companies' annual reports for those studied in 2009, 2012 and 2015. Conclusions: It can be noted that companies tend to provide coding repetitive and standard explanations of low information value that, over time, do not develop. An underlying driving force for the quality of the explanations appears primarily to be the board and its characteristics when the characteristics identified are; board independence, board size, board remuneration, female directors, anglo-american directors, CEO of the board and concentration of ownership. Based on this, it can be further stated that the company's approach to the code can be explained primarily in terms of legitimacy. Keywords: The Swedish code of corporate governance, The code, Comply or explain, Deviation, Information content

The purpose of this thesis is to analyze differences between IPOs with integer (e.g. $20,00) and non-integer (e.g. $20,32) offer prices on the post-decimalization US market. Research on IPOs suggests that there are viable differences between, and valuable information within, integer and non-integer prices. However, proposed effects on the information content of prices as a result of decimalization on US markets in 2001 motivates more up-to-date research on the subject. Our findings show that, while integer IPOs have higher initial return, uncertainty and offer price levels, there is no proof of different information content conveyed within integer and non-integer prices on the post-decimalization market. Consequently, suggesting that neither integer or non-integer prices provide valuable information to market participants, and in extension that decimalization may have influenced the IPO market. / Syftet med den här uppsatsen är att analysera skillnader mellan börsnoteringar med teckningskurser formulerade i heltal (t.ex. $20,00) och icke-heltal (t.ex. $20,32) efter decimaliseringen på den amerikanska marknaden. Tidigare studier har funnit stor skillnad mellan, och värdefull information inom, heltals- och icke-heltalskurser. Efter decimaliseringen på den amerikanska marknaden 2001 har studier dock funnit att prisers informationsinnehåll kan ha förändrats, vilket motiverar mer aktuell forskning inom ämnet. Våra resultat visar att även om börsnoteringar med heltals-kurser har högre initial avkastning, osäkerhet och teckningskursnivå, finns det inga tecken på att det är någon skillnad i informationsinnehåll mellan heltals- och icke-heltalskurser på den amerikanska marknaden efter decimaliseringen. Våra resultat antyder att det inte finns någon värdefull information för marknadsaktörer i huruvida en börsnoterings teckningskurs är formulerad i heltal eller icke-heltal, och i förlängningen att decimaliseringen kan ha påverkat marknaden för börsnoteringar.

Bakgrund: Under år 2001 bröt den så kallade Enron-skandalen som innebar bokföringsaktiviteter och insiderhandel. Den interna kontrollen samt övervakning av denna funktion blev efter skandalen mer uppmärksammad. Det anses viktigt att ha någon sort granskningsfunktion för att nå ett välfungerande arbete med den interna kontrollen, vilket är internrevisionsfunktion (Internal Audit Function, IAF). Syftet med IAF har under åren förändrats. Tidigare syftade funktionen till att granska redovisningsinformation, medan det idag mer handlar om granskning kring riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocesser. Andra händelser som Sarbanes-Oxley Act (SOX) och finanskrisen som skedde under år 2002 samt under åren 2007-2008, medförde en ökad förståelse kring vikten av verksamhetsstyrning, riskhantering och bolagsstyrning. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar ett bolags val om att följa koden gällande IAF, samt dess informationsinnehåll i förklaringen till sitt val. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Det är en dokumentstudie som har genomförts där det empiriska materialet inhämtats främst från årsrapporter, men även hemsidor som Holdings och Nasdaq. Urvalet utgår från large-cap listorna från åren 2016 till 2017. Slutsats: Utifrån studiens 34 hypoteser har det hittats totalt nio stycken signifikanta samband mellan de beroende och oberoende variablerna. Det har framkommit ett större antal samband till den beroende variabeln följer, jämfört med den andra beroende variabeln informationsinnehåll. Med variabeln följer har studien hittat sju stycken samband och två stycken samband med variabeln informationsinnehåll. / Context: In 2001, a scandal involving accounting and insider trading, called Enron scandal, occured. The internal control and monitoring of this function became more noticeable after the scandal. Now, it is considered important to have some sort of audit function in order to achieve a well-functioning internal control. This function is called Internal Audit Function, IAF. Over the years, the purpose of IAF has changed. Previously, the function of reviewing accounting information was targeted, while today it is more about reviewing risk management, control and control processes. Other occurrences such as the Sarbanes-Oxley Act (SOX) and the financial crisis that occurred in 2002, as well as in 2007-2008, led to an increased understanding of the importance of business management, risk management and corporate governance. Purpose: The aim of the study is to explaining what factors affect a company's choice to follow the code of IAF, as well as its information content in the explanation of its choice. Method: The essay is based on a quantitative cross-sectional study with a deductive research approach. It is a documentary study that has been conducted where the empirical material was obtained mainly from annual reports, but also websites such as Holdings and Nasdaq. The selection is based on the large-cap lists from 2016 to 2017. Conclusion: Based on the 34 hypotheses of the study, a total of nine significant relationships between the dependent and independent variables have been found. There has been a greater number of connections to the dependent variable following, compared to the second dependent variable information content. With the variable following, the study found seven links and two related to the variable information content.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.