Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken. Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.

Bakgrund Unga vuxna har en sämre kosthållning än övriga befolkningen. Ett enormt informationsflöde gör det svårt att avgöra vilken information som är sann, vilket kan påverka livsmedelsval och befolkningens framtida hälsa. Syfte Syftet med studien var att utforska ungdomars val av informationskällor när det gäller kost och hälsa och hur de värderar dessa. Metod En enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i tre svenska städer. Målgruppen var ungdomar mellan 15–20 år. Enkäten bestod av 20 frågor och besvarades av 134 deltagare. Resultatet analyserades med Chi-2, ANOVA och Kruskal-Wallis.  Resultat Det var mindre än hälften av ungdomarna som sökte eller läste information om kost och hälsa. De informationskällor som ungdomarna använde sig mest av var familj, dokumentärer/filmer och olika hemsidor. Huvudparten av deltagarna tyckte att det var lätt att skilja på reklam, personliga åsikter och vetenskap. Fysisk prestation var en viktig anledning till att deltagarna sökte information om kost vilket även visades i ett samband mellan hög aktivitetsnivå och intresse för kost (p<0,001). En majoritet av deltagarna önskade mer utbildning om kost. Slutsats. Vid val av källa prioriterade ungdomarna en upplevd trovärdighet för personen eller dokumentären som förmedlade informationen, att källan var lättillgänglig och hade ett tydligt innehåll. Majoriteten upplevde inga svårigheter med att tolka medias budskap, vilket kan vara problematiskt då inlägg och artiklar ofta vinklas. Om ungdomarna överskattar sin förmåga att tolka media och inte är medvetna om agendan finns risk att de tar till sig felaktiga kostråd. Därför skulle ett större fokus på utbildning inom kost behövas för att ungdomar självständigt ska kunna hitta relevant information om kost men även planera och tillaga närings- och energianpassade måltider.

Idrott är en populär aktivitet bland Sveriges ungdomar. Eftersom det under tonåren krävs extra mycket energi och näring har många ungdomar svårt att få i sig tillräckliga mängder, och en orsak är okunskap bland de tränande individerna. Syftet var att undersöka idrottande ungdomars syn på mat och måltider, medvetenheten om kostens betydelse för prestationen och vilka informationskällor ungdomarna använder samt kunskapsnivån i grundläggande kost- och näringslära. Studien genomfördes genom en webbenkät. Rekrytering av respondenter skedde via idrottsgymnasier, e-postutskick och sociala medier. 33 personer deltog i studien. Majoriteten äter många mål om dagen och märker skillnad på träningsprestationen beroende på vad de ätit, men känner inte till något samband mellan matvanor och skaderisk. Endast en mindre andel har fått information om kost och näring från sin idrottsklubb eller tränare, och de mest använda informationskällorna för kost och näring är istället internetbaserade. Kunskapsnivån var generellt sett god med undantag för några enstaka områden men inga samband hittades mellan kunskapsnivå och ålder eller kön. Slutsatserna är att mat och ätande verkar vara viktigt för idrottande ungdomar, och familjen har stor påverkan på deras matvanor. Information om kost och näring tycks inte prioriteras av idrottsklubbar, utan istället söks information upp på egen hand via internet. Kunskapsnivån var generellt sett god, men fler studier behövs för att ge ett säkrare resultat.

Bakgrund Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor. Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens. Metod En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram. Resultat Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär. Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning. Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet, ålder och utbildning. Slutsats Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt.

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap. Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierar mellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrar evidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem till högkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrars informationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning och olika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av en pilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödrar analyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna var barnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaserad information. Nästan lika populärt var dock att vända sig till familj och vänner och till Internetforum, där kvaliteten på informationen kan variera och ibland skapa missförstånd och oro. Slutsats: Barnmorskor bör därför hålla sig uppdaterade på det informationsflöde som finns, känna till vilka informationskällor deras patienter använder och vilken typ av information de hämtar. De bör också kunna guida sina patienter till högkvalitativ information. / Background: Pregnancy and early motherhood are periods when women are actively seeking new knowledge. The public access to health information is enormous but the quality of the content varies between different sources. To make informed health choices, mothers need evidence-based information, and midwives have a responsibility to guide them to highqualitative sources. Aim: The aim of this study was to explore new mothers’ information seeking and to investigate the relationship between information seeking and various sociodemographic background variables. Method: The study was based on parts of a pilot study prior to a wider European project, and data from 137 questionnaires to new mothers were analysed. Results: The most frequently used sources of information among the mothers were childcare centres and health sites on the Internet, thus sources that provide evidence-based information. Almost as popular was, however, to turn to family / friends and to Internet forums, where the quality of information can vary and sometimes create confusion and anxiety. Conclusion: Midwives should therefore stay updated on the predominant flow of information, know which sources of information their patients are using and what type of information they obtain. They should also be able to guide their patients to high-quality information.

Skogberg, N. (2016). Young adults’ experiences and opinions of health information. A survey study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Objective: The objective of this study was to explore the experiences and opinions of health information among 40-100 young adults, aged 18-25 years. Method: A cross-sectional survey study was conducted, using a questionnaire in paper form as well as using a web questionnaire. Results: The results showed that the social media (for example Facebook and Instagram) was both the most used and preferred source of information. Most of the respondents thought that the information they found was useful and that the information was appealing and/or interesting. However, the majority of the respondents did feel that the information they found was lacking something. Conclusions: Social media can be a useful tool to reach out with health information to young adults. It is important that the information is perceived as accessible, reliable and credible. It is also important to make sure that young adults have access to information which has a scientific basis. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas (18-25 år) erfarenheter av och åsikter om hälsoinformation. Studien rörde information som unga vuxna stött på under de senaste två månaderna före studiens genomförande. Faktorer som källor till hälsoinformation, informationens användbarhet samt om informationen ansågs vara tilltalande och/eller intressant undersöktes. Metoden var en enkätundersökning som genomfördes på en högskola i Mellansverige och som även skapades i webbform och delades på det sociala mediet Facebook. Huvudresultatet av studien visade att sociala medier (till exempel Facebook och Instagram) var den främsta källan till hälsoinformation bland unga vuxna och att sociala medier även var den mest föredragna källan i denna åldersgrupp. Anledningar till detta var bland annat att informationen ansågs vara lättillgänglig, att den når ut till många, att sociala medier används mycket för information och att källan är miljövänlig. Resultatet visade även att de flesta respondenter ansåg att informationen de funnit var användbar och att informationen var tilltalande och/eller intressant. Det kunde bero på att informationen kändes inspirerande och motiverande, användbar i ett framtida yrke, trovärdig, att funderingar besvarades, att svar var konkreta och direkta samt att layouten var bra. Majoriteten av respondenterna kände dock att något saknades i informationen de funnit. Det som ansågs saknas i en del av informationen var till exempel bakgrund, statistik, undersökningar, primärkällor och spårbara källor, tillförlitlighet och relevans samt praktiska råd. Slutsatserna av studien var bland annat att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till unga vuxna med en tillförlitlig och vetenskapligt baserad hälsoinformation. Det är även viktigt att informationen är lättillgänglig och trovärdig och att unga vuxna kan finna den information de söker.

This study is a result of a participation in the Minor Field Study program where we interviewed inhabitants in Mahé, Seychelles, about environmental awareness and information sources and/or channels. Seychelles has a distinguished environment to preserve and protect for the sake of both human and nature and public awareness plays an important part in upholding this. Our aim with this thesis is to study the inhabitants' self-assessed awareness and perceptions regarding availability of information on environmental issues in Seychelles. Furthermore we hope that a by-product of our study will be an addition to the ongoing discussion and knowledge development regarding the global environmental and climate issues. Seven semi-structured interviews were conducted and T. D. Wilson's information behaviour model from 1996 was used as theoretical framework when analysing the material. The results show a varied range of self-assessed awareness and perceptions regarding environmental issues and the availability of relevant information and information sources and/or channels.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 – define and understand the problem, step 3 – choose a search system and step 4 – formulate a query of Marchionini’s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts. The results show that the greatest differences between self-generated and imposed information seeking lie within the definition and understanding of the information problem. The library user’s information need is specified through the reference interview; a process often seen as somewhat problematic by the librarians because of the difficulties involved in trying to understand another person’s needs. Librarians tend to approach imposed information seeking in a structured and pedagogic manner because of their desire to instruct the library user in the use of various databases and search techniques. The Internet is the most used information source during self-generated information seeking, while the library catalogue is the primary source during imposed information seeking. The results also show that only small differences exist in the way librarians use search strategies and search tactics during the two different types of information seeking. / <p>Uppsatsen skrevs under den tid då Växjö universitet hade ett samarbete med Högskolan i Borås, dvs. utbildningen gick i Växjö, men Borås examinerade.</p>

The main purpose of this master thesis is to examine how high school students think when they independently are evaluating information for a school assignment. We examine what types of sources they use, and what their reasons are. Besides that we also examine what sorts of criteria they use when evaluating if a source is usable, and if there are any other factors that can have an influence for their choice of material. We have done a qualitative study with 23 students, where the students wrote down their answers in a questionnaire containing wide open questions. We have created our own tool for analysing the material by extracting the most general things in our chapter of earlier research, concerning the three questions which our study is based on. The result shows that the students trust literature and primary sources. Our students also make extensive use of the Internet, but they are sceptical of its trustworthiness. They trust sources of authority, and they make independent evaluations concerning the credibility by comparing sources with each other. The students use a great number of criteria when they are evaluating sources, which indicate that they examine their sources very thoroughly. We can also see a number of factors that can have an effect on the students when they are judging a source’s relevance. The result also shows that our students are really good at evaluating sources, and that training in critical thinking improves the students’ source critical consciousness. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 – define and understand the problem, step 3 – choose a search system and step 4 – formulate a query of Marchionini’s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts. The results show that the greatest differences between self-generated and imposed information seeking lie within the definition and understanding of the information problem. The library user’s information need is specified through the reference interview; a process often seen as somewhat problematic by the librarians because of the difficulties involved in trying to understand another person’s needs. Librarians tend to approach imposed information seeking in a structured and pedagogic manner because of their desire to instruct the library user in the use of various databases and search techniques. The Internet is the most used information source during self-generated information seeking, while the library catalogue is the primary source during imposed information seeking. The results also show that only small differences exist in the way librarians use search strategies and search tactics during the two different types of information seeking. / Uppsatsnivå: D