Phishing (nätfiske) fortsätter att vara ett av de vanligaste hoten för användare på Internet. På grund av detta så har mycket forskning gjorts på säkerhetsåtgärder för att identifiera och stoppa nätfiske. Mycket av detta arbete går till maskininlärning, medans ett välkänt behov av utbildning av användarsäkerhet på Internet finns. Användare är den största sårbarheten inom IT, och de borde därför bli utbildade och uppmuntrade att agera säkert på Internet. Denna studie fokuserade på ett mellanstort företag som jobbar med IT i Sverige, på dess användares förmåga och vilja att hantera sin epost säkert för att undvika att gå på nätfiske. Detta har studerats genom intervjuer med anställda på företaget. För möjlighet för transparens och replikering av studiens resultat så startades intervjuerna med att etablera respondenternas bakgrund och erfarenhet med nätfiske. Detta följdes av en demonstration av de vanligaste tecknen på nätfiske som hölls för varje intervjuade individ, för att försäkra att de hade kunskap om dem. Demonstrationen följdes sedan av ytterligare frågor som uppmuntrade deltagarna att först reflektera på ämnet, och sedan möjligheter för dem att utöka sin kunskap.Det som kom fram under intervjuerna var att användarna på företaget alla hade erfarenhet av nätfiske och visste i teorin hur man identifierar nätfiske. Detta trots att majoriteten av medverkande inte hade någon officiell utbildning inom ämnet. Alla användare som medverkade var villiga att göra det som förväntas av dem ifrån företaget. Alla respondenter i denna studie var villiga att göra det de kan för att undvika nätfiske, och några var villiga att gå längre än så på deras arbetsplats genom att utöka deras kompetens. Ingen medverkande i studien uttryckte ovilja att utbilda sig själv ytterligare i ämnet. Två av de åtta respondenterna tog emellertid upp ett starkt argument, att tiden för kontrollen av eposten inte borde överskrida användbarheten av processen. Sammanfattningsvis så har vissa användare behov av incentiv för att förbättra sin säkerhet, någon form av förklaring för varför vissa åtgärder behövs. Om sådant rättfärdigande kunde göras så fanns inga klagomål eller motvilja till att agera mer säkert. / Phishing continues to be one of the most common threats for users of the Internet. As such, a lot of research is made into security measures to identify and stop phishing. A lot of this work goes into machine learning, while it is known that user education on Internet security is needed. Users are the biggest vulnerability within IT, and should therefore be educated and encouraged to act securely on the Internet. This study's focus is on a medium-sized company working with IT in Sweden, on their users’ ability and willingness to handle their emails securely to avoid falling for phishing scams.This was studied through interviews with employees of the company. For the sake of transparency and replication, the interviews were started by establishing the respondents’ background and experiences with phishing. Following this a demonstration of some of the most common tells of phishing was held for each interviewee, to ensure that they know about them. The demonstration was then followed by further questions encouraging the interviewees to reflect upon first the subject, then possible opportunities for them to further their knowledge.What was found is that the users of the company all had experience with phishing and were knowledgeable in theory about how to identify phishing. This is despite the majority of the participants having no official education on the subject. It was found that all users who participated were willing to do what they are expected to do from the company. All respondents in this study were willing to do what they could to avoid phishing, and some were willing to go beyond that at their workplace by expanding their skills. No participant in the study expressed unwillingness to educate themselves further on the subject. However, an important opinion raised by two of the eight respondents was the aspect of time consumed to control all emails should not overshadow the usefulness of the practice. It was concluded that some users needed incentives to improve their security, justifications of why certain measures were needed. If such justifications could be made, there were no complaints or reluctance to act more securely.

This thesis aims to define a secure system design for reducing the security classification of a document. A reduced security classification makes it possible for the document to traverse an intermediate system with lower security measures before reaching a system with sufficient security measures to manage the original document. A pressing requirement for companies and governments to secure their digital assets arises with the digitization of societal functions and the continuously escalating tensions in world politics. Digital security as a software implementation is no longer sufficient due to the ongoing race between digital offense and defense. It has become imperative for security to be an integral consideration at every stage of system design, such that it is implemented in a manner that prevents software from being transformed into a liability. In Sweden, actors in both the private and public sectors that are deemed of national importance are required to comply with several laws and regulations if they possess an IT system. A key principle in most of these regulations is the requirement for military-approved signal protection if an actor intends to transmit classified information through an intermediary system that does not conform with the system´s implemented security measures. Our design proposes using an information manager and a secret sharing scheme, the contents of the original document are encrypted in such a way that no decryption key is required while still achieving information-theoretic security. We can ensure integrity and confidentiality by using a dual-diode configuration for import- and export systems. This implies that as long as an antagonist does not have the resources to eavesdrop on all communication, the integrity and confidentiality of the sending and the receiving systems, as well as the transported document, can be ensured.

Digitaliseringen och den konstanta utvecklingen av teknologi i vårt samhälle har medfört många förändringar de senaste åren. I olika områden inom yrkeslivet har rutiner och system behövt uppdaterats för att hålla jämna steg med digitaliseringen. Idag är det inte ovanligt för anställda att arbeta på distans, vanligtvis från sina egna hem. Utöver detta, har Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020, endast utökat och påskyndat processen där företag behöver anpassa sig till denna typ av arbete. Trots att möjligheten att kunna jobba hemifrån reflekterar en modern arbetsplats såväl som ett modernt samhälle, öppnar det även upp frågan om potentiella cyberhot. På grund av detta undersöker nuvarande studie forskningsfrågan: Hur har cybersäkerhet inom företag påverkats av utökat distansarbete? Som avgränsning fokuserar studien specifikt på den finansiella sektorn. Forskningsmetoden som valts ut för studien har varit kvalitativ, i form av primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Samtliga respondenter arbetar med och har erfarenhet av cybersäkerhet samt har en koppling till finanssektorn. Vidare fokuserar dessa intervjuer på olika aspekter av hur säkerheten inom företag har påverkats av det ökade distansarbetet hemifrån. För att kunna besvara detta, ställdes en rad specifika frågor angående förändringar, kommunikation, cyberhot och utmaningar på grund av distansarbete till respondenterna. Det insamlade och analyserade resultatet visar på att majoriteten av respondenterna anser att jobba hemifrån betyder en ökad mängd förändringar i form av hantering av information, inloggningsrutiner, behörigheter, utrustning och ibland även förändring av IT-infrastrukturen i företagen. Resultaten visar även på hot och utmaningar som kan uppstå vid distansarbete. En slutsats som därmed kan dras från studien är att företagens cybersäkerhet påverkas och hanteras på olika sätt när det kommer till det ökade distansarbetet. Dessa bemöts enligt respondenterna med olika strategier, rutiner och riskminimering. För att vidare minimera cyberhoten vid arbete hemifrån i framtiden, är den generella uppfattningen i studien att företag behöver arbeta förebyggande och utbilda personal i frågan om cybersäkerhet när man inte befinner sig på ordinarie arbetsplats. Trots att respondenterna tillsammans med föregående studier anser att cyberhoten har ökat de senaste åren, håller de med varandra om svårigheten att fastställa om det är ett faktum att de har ökat på grund av just ökat distansarbete. Eftersom det inte alltid rapporteras om hoten som finns mot finanssektorn på grund av anseende- och trovärdighetsskäl, har det varit en utmaning att få tillräckliga svar i de i utförda intervjuerna. / The digitalization and constant development of technology in our society has brought many changes over the last few years. In various areas of the work field, routines and systems have been updated to keep up with the digitalization. Nowadays it is not unusual for employees to be teleworking, most commonly to work from their own homes. On top of that, the global Covid-19-pandemic that hit the world in 2020, has only increased and speeded up the process for companies to adjust to this type of work. Even though being able to work from home reflects a modern workplace as well as society, it does open the question about possible online threats. Therefore, this current study examines the question: How does the increasing teleworking trend affect cybersecurity in organizations? As a demarcation, the study specifically focuses on the financial sector. The research method selected for the study has been of qualitative nature, during which primary data was collected through semi-structured interviews which further were analyzed using thematic analysis. The respondents are all employees and have experience within cybersecurity, related to the financial sector. Furthermore, these interviews focus on different aspects of how the cybersecurity of companies has been affected by the recent increase in teleworking from home. To shed light on the matter, the respondents were asked a specific set of questions regarding changes in; communication, cyber threats and challenges all due to telework. The results gathered and analyzed do show that the majority of the respondents believe that working from home does mean an increased amount of changes in ways of handling information, login-routines, competence, equipment and sometimes even the infrastructure of their IT-systems. Additionally, the results also show threats and challenges that may occur due to increased teleworking, such as larger attack surfaces. Therefore, a conclusion that can be drawn from the study is that there are different ways in which the cybersecurity of companies can be affected by the increasing teleworking trend. According to the respondents, these challenges are met with different strategies, routines and risk minimization. To further minimize future cyberthreats when working from home, the general perception drawn from the study is that companies have to work preventively and as well as educate staff on threats and risks associated with increased teleworking. However, while the respondents and previous studies believe that threats have increased over the last couple of years, they do agree on the difficulty of determining whether it is in fact due to the increased amount of telework. Since the cyberthreats against the financial sector are not always spoken about or reported for reasons of reputation and credibility, there were also respondents who have been hersistant in providing full answers to the interviews.

Today, healthcare is more connected to the internet and handles greater amounts of sensitive information than ever before. This information is managed to a greater extent by various IT systems that form the basis for the digitization that is carried out in healthcare, where IoT systems play a significant role. In healthcare, there are extensive challenges in protecting information and preserving privacy. Connected healthcare systems generate large volumes of information such as ongoing treatment for diseases and patient records. Therefore, healthcare becomes an attractive target for cyber-attacks. Initially, MIoT systems (Medical Internet of Things) used in healthcare are not secure enough to manage data and preserve privacy. The purpose of this study is to examine what measures are taken in Swedish healthcare to manage the security and privacy issues that exist when implementing and using MIoT. A qualitative interview study was conducted. As method for data collection a semi-structured interview was applied to answer the study’s purpose and research question. Based on previous literature and collected empirical data, 5 categories were identified and described thematically based on the informants' answers. The study examines the work with information security and cyber security within the implementation and use of MIoT at several organizations in the healthcare sector to obtain diversity in collected data. This study demonstrates the security measures that are taken in the healthcare sector to manage security and privacy issues during the implementation and management of MIoT. The study provides a description of the measures taken to protect information and preserve privacy, as well as further reasoning regarding the complexity of current legislation to manage personal data. The recommendations of this study show that additional security measures are required for a reliable and secure implementation of MIoT in healthcare.

Information hanteras, lagras och används av alla typer av verksamheter i sambandmed digitaliseringens framfart. Information är en drivande resurs för verksamhetersom en viktig biståndsdel i affärsprocesser och därför finns ett behov att skydda den.Informationssäkerhet är inte bara en teknisk fråga utan påverkas av organisationskultur,anställdas säkerhetsmedvetenhet samt ledning och individ. Studien användersig av en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ datainsamling. I studien intervjuadesnio anställda från olika kommunala förvaltningar för att undersöka hurarbetet med informationssäkerhet bedrivs. I analysen undersöker vi hur den nuvarandesituationen ställer sig mot teorier om hur ett effektivt säkerhetsarbete skabedrivas. I diskussionen belyser vi vikten av ledningens delaktighet i verksamhetensinformationssäkerhet och hur det påverkar det systematiska säkerhetsarbetet.Vi diskuterar även hur individens roll påverkar säkerhetsarbetets effektivitet. Studienvisar hur informationssäkerheten i kommunala förvaltningar inte ligger i fas medbehovet och pekar på vikten av individen samt ledningens ansvar i säkerhetsarbetet. / Information is handled, stored and used by all types of organisations in conjunctionwith the digitization. Information is an important business driver in the businessprocesses of most organisations therefore the protection of the information is crucial.Information security is not solely a technical question and therfore is affectedby the organisational culture, employees security awareness and the role of managementand individuals. The study uses a qualitative method for data collectionwith an abductive approach. In the study, we perform interviews with 9 differentemployees within different municipal administrations to examine how they workwith information security. In the analysis we investigate the correlation betweentheory and the existing situation. In the discussion we highlight the importance ofmanagement participation and the effects they have on information security, securityawareness and organisational culture. We also discuss the importance of theinvolvement of individuals in information security and how it affects its effectivness.The study shows the municiapals shortcomings within information security and theimportance of individuals and managements responsibility for an effective and secureorganisation.

With the rapid development of the IoT (Internet of Things) and the integration of connected devices into our households, IoT security is becoming more important. This technology allows the user to accomplish tasks and store information in a more effective way. Due to this large development, various solutions are being established to make sure that only an authorised user gains access to these functions. Among these solutions, passwords have become the most prominent one today. Since passwords allow a user to protect sensitive data and authorise access to their devices, they have become the target of various cyberattacks. Different password policies have therefore been established to strengthen passwords and prevent unauthorised access. In response to this emerging problem, the study conducted in this report has evaluated authentication systems in four categories of smart home devices to assess if they meet security regulations according to best practices. A compilation of the password requirements in these devices has been made and they have been categorized in terms of password security from very weak to very strong. Multiple instances of weak policies were discovered in all of the examined categories and important password features are missing in a majority of them. / Med den hastiga utvecklingen av sakernas internet (IoT) och integrationen av anslutna enheter till hushållet blir IoT säkerhet alltmer viktigt. Denna teknologi tillåter användare att åstadkomma uppgifter och lagra information på ett mer effektivt sätt. På grund av denna stora utveckling har många lösningar skapats för att säkerställa att endast en auktoriserad användare erhålls tillgång. Bland dessa lösningar är lösenord den mest förekommande idag. Eftersom att lösenord tillåter användaren att skydda känslig information och auktorisera tillgång till deras enheter har dem blivit en lockande måltavla för diverse cyberattacker. Ett flertal lösenordspolicys har därför etablerats för att förstärka lösenord och förhindra obehörig tillgång. Som svar på detta framväxande problem, har undersökningen som utförts i denna rapport utvärderat autentiseringssystem i fyra kategorier av smarta hem enheter med mål att bedöma ifall de uppfyller säkerhetsföreskrifter i enighet med bästa praxis. En lista med lösenordskrav i enheterna har skapats och dessa enheter har blivit kategoriserade enligt lösenordssäkerhet från väldigt svag till väldigt stark. Flera olika instanser av svaga policys har upptäckts i alla undersökta kategorier och viktiga lösenordsfunktioner saknas i en majoritet av grupperna.

Informationssäkerhet är ett ämnesområde som berör hur olika typer av information ska hanteras på ett säkert sätt. En av de större utmaningarna berör hur de individer som arbetar med informationssäkerhet ska förmås att följa de regler, riktlinjer och rutiner som etablerats. Studien syftar till att studera detta fenomen närmare, och framförallt undersöka det uppföljande arbetet som sker kring de insatser som görs. Det görs inom en kontext av offentliga organisationer. Forskningsfrågan är: Hur arbetar svenska offentliga organisationer med (1) efterlevnad av riktlinjer inom informationssäkerhet och (2) hur mäts eller utvärderas detta? Studiens empiri består av 10 semistrukturerade intervjuer med centralt placerade personer från olika offentliga organisationer, samtliga med ansvar för verksamhetens informationssäkerhet. Data har analyserats med hjälp av teoribildning om organisatoriska rutiner varvid tre övergripande teman har identifierats: säkerhetsarbete, förändring och utvärdering. Studiens diskussion klargör att eftersom arbetet med efterlevnad av informationssäkerhet till stor del handlar om att utveckla rutiner som svarar mot de organisatoriska behoven måste praktiken ges ett tydligt företräde framför teorin. Det är med andra ord nödvändigt att utvärderingar och mätningar utformas så att dessa ges möjlighet att fånga upp faktiska förhållanden och inte endast policyer och riktlinjer. / Information security is a field that describes how different types of information should be handled in a secure manner. One of the major challenges concerns how the individuals working with information security should be encouraged to follow the rules, guidelines and routines which have been established. The study aims to study this phenomenon more closely, and above all, to examine how the different efforts made are evaluated. This is done within the context of public organisations. The research question is: How do Swedish public organisations work with (1) compliance with information security guidelines and (2) how is this measured or evaluated? The study's empirical data consists of 10 semi-structured interviews with centrally located people from different public organisations, all of whom are responsible for the organisation's information security. The data has been analysed with the help of theory of organisational routines whereby three themes have been identified: security work, change, and evaluation.  The study's discussion clarifies that since information security compliance work is largely about developing routines that respond to organisational needs, practice must be given clear precedence over theory. In other words, it is essential that assessments and measurements are designed to capture actual conditions and not just policies and guidelines.

I uppsatsen beskrivs vad dark patterns är och hur de påverkar enskildas dataskydd. Det konstateras att metoderna faktiskt är ett gammalt fenomen som nu även förekommer inom den relativt nya datadrivna marknaden i den digitala världen. Det finns flera olika varianter av dark patterns och de kan förefalla överlappa varandra. Gemensamt är att dark patterns inom data-skydd påverkar enskildas integritetsval genom att nudgea enskilda till att dela personuppgifter. Metoderna inverkar på enskildas rätt till kontroll över sina personuppgifter och därmed borde dark patterns i de flesta fall utgöra överträdelser av dataskyddet i EU. Ingen lagstiftning omfattar dark patterns uttryckligen men i uppsatsen visas på att det torde vara få dark patterns som inte träffas av gällande dataskyddsregler. Det är inte svagheter i gällande dataskyddsreglering som uppmärksammas i uppsatsen utan snarare svagheter i efterlevnad och tillsyn av vederbörande regler. Bristerna i tillsyn påverkar inte endast förekomsten av dark patterns utan det gäller för samtliga dataskyddsöverträdelser. I uppsatsen föreslås behov av ytterligare riktlinjer och klargöranden från EDPB för att effektivisera efterlevnad och tillsyn av gällande regler. Därutöver förespråkas ytterligare finansiering till dataskyddsmyndigheter samt utbildning av enskilda tillika konsumenter om vad dark patterns är. I uppsatsen analyseras även konsumentområdets koppling till dataskydd samt eventuella tillsynsansvar av dark patterns för att sedermera diskuteras som ett ytterligare alternativ till att motverka dark patterns. Uttryckliga förbud i EU-lagstiftningsakter anses också vara önskvärd för att öka efterlevnad. En utblick över framtida regleringar görs, dels i USA där reglering som uttryckligen omfattar dark patterns införs år 2023, dels i EU där ett uttryckligt förbud mot dark patterns är under förhandling till att införas i DSA. Samtidigt kan kakväggar, vilket är en typ av dark pattern, komma att bli delvis tillåtna i och med ePrivacy-förordningen

The purpose of this study is to investigate changes in municipalities that occur when the NIS and NIS 2 directives are introduced. The changes refer to internal and external changes that municipalities experience. Furthermore, an increased threat of cyber attacks as well as a lack of cyber security is the basis for conducting the survey. A research gap has been identified regarding municipalities' work with EU directives for cyber security, which the study intends to contribute to. The study's empirical data consists of six semi-structured interviews with various Swedish municipalities, where the result is the identified changes that the municipalities state. In a thematic analysis, the following themes are presented: IT focus, IT systems, competence development and cooperation, employment, clarity, conflict of interest, prerequisites for the NIS 2 directive and meaningfulness. The study uses Bolman and Deal's (2021) framework Four frame model, which forms the structure for the results and the analysis and strengthens the study by contributing with a comprehensive theory for possible changes. The study contributes with insight into the changes that municipalities may face upon the introduction of the NIS 2 directive, as well as what changes municipalities have experienced upon the introduction of the NIS directive. / Denna studie har till syfte att undersöka förändringar hos kommuner som uppstår vid införandet av NIS- och NIS 2-direktivet. Förändringarna avser interna och externa förändringar som kommuner upplever. Vidare ligger ett ökat hot om cyberattacker samt en bristande cybersäkerhet till grund för undersökningens genomförande. Ett forskningsgap har identifierats kring kommuners arbete med EU-direktiv för cybersäkerhet, vilket studien ämnar bidra till. Studiens empiri utgörs av sex stycken semistrukturerade intervjuer med olika svenska kummuner, där resultatet utgörs av de identifierade förändringar som kommunerna uppger. I en tematisk analys presenteras följande teman: IT-fokus, IT-system, kompetensutveckling och samarbete, anställning, tydlighet, intressekonflikter, förutsättningar för NIS 2-direktivet samt meningsfullhet. I studien tillämpas även Bolman och Deals (2021) ramverk Four frame model, vilken utgör strukturen för resultatet och analysen samt stärker studien genom att bidra med en heltäckande teori för möjliga förändringar. Studien ämnar bidra med insikt i de förändringar som kommuner kan ställas inför vid införandet av NIS 2-direktivet, samt vilka förändringar kommuner har upplevt vid införandet av NIS-direktivet.

All organizations, regardless of size, are affected by information security awareness. Information security awareness is an important component, especially for organizations in the IT industry, to be able to respond to new cyber threats but also comply with requirements and regulations for handling customer data. The purpose of the study is to improve awareness-raising measures used by Swedish micro and small companies in the IT industry to increase information security awareness among employees. The study is performed through semi-structured interviews and then analyzed using the Grounded theory-method. The study highlights the awareness measures used in the IT industry and how they are used among companies to make employees aware of information security. In addition, the companies' underlying motives for their choice of awareness measure and their perspective on adapting the measure are examined. The study's conclusions present recommendations that can be used by micro and small companies in the IT industry to improve their awareness-raising measures. The study highlights the importance of adapting training measures, but also that companies should present reality-based scenarios to employees. In addition, it is also emphasized that incentives should be used by information security officers for employees to ensure compliance. / Alla organisationer, oavsett storlek påverkas av informationssäkerhetsmedvetenhet. Medvetenhet om informationssäkerhet är en viktig komponent i synnerhet för organisationer inom IT-branschen för att kunna bemöta nya cyberhot men också efterleva krav och regleringar för hantering av kunddata. Syftet med studien är att förbättra medvetenhetshöjande åtgärder som används av svenska mikro- och småbolag inom IT-branschen för att öka informationssäkerhetsmedvetenheten bland anställda. Studien utförs genom semistrukturerade intervjuer och analyseras sedan med hjälp av Grundad teori-metoden. Studien synliggör vilka medvetenhetsåtgärder som används inom IT-branschen och hur de används bland bolagen för att göra anställda medvetna gällande informationssäkerhet. Dessutom framgår bolagens bakomliggande motiv för deras val av medvetenhetsåtgärd samt deras perspektiv på anpassning av åtgärd. Studiens slutsatser presenterar rekommendationer som kan användas av mikro- och småbolag inom IT-branschen för att förbättra deras medvetenhetshöjande åtgärder. Studien lyfter fram betydelsen av anpassning av utbildningsåtgärder, men även att bolagen bör presentera verklighetsförankrade scenarier till de anställda. Därtill framhävs även att incitament bör användas av informationssäkerhetsansvariga till anställda för att säkerställa efterlevnad.