• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 203
  • 7
  • Tagged with
  • 210
  • 154
  • 79
  • 76
  • 62
  • 61
  • 50
  • 39
  • 37
  • 25
  • 24
  • 22
  • 20
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

En kvalitativ studie om fritidshemmets lärande och kompletterande uppdrag

Berglund, Jonathan January 2017 (has links)
Studiens syfte var att bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma fritidspedagoger ser på elevernas lärande i fritidshemmet samt undersöka fritidshemmets och skolans kompletterande roller ur fritidspedagogernas perspektiv. Studiens forskningsfrågor var: 1) vad ser yrkesverksamma fritidspedagoger som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet? 2) hur uppfattar yrkesverksamma fritidspedagoger att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra när det gäller elevernas lärande? En kvalitativ undersökning har genomförts där fyra fritidspedagoger intervjuats. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmetod. Det resultat som presenteras i studien pekar på att eleverna främst lär sig av varandra under sociala, praktiska och spontana former i fritidshemmet. Ett annat resultat som framkommer i studien är att fritidspedagogerna i hög utsträckning talar om fritidshemmets och skolans kompletterande roller med utgångspunkt i det som sker i skolan. I studien dras slutsatsen att fritidspedagogerna ser lärandesituationer som inte sammankopplas med skolan som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet. En annan slutsats som dras är att fritidshemmet, gällande det kompletterande uppdraget, i praktiken anpassar sig till skolan och att fritidspedagoger bör bli bättre på att framhålla fritidshemmets särart för klasslärare och rektorer vad gäller olika former av lärande och elevernas utvecklande av flera olika sorters kunskaper.
12

Världen har blivit mindre : Engelskämnets förändring och dess roll i elevers liv. / The world has grown smaller : The alterations of the English language and its’ shifting purpose in pupils’ lives.

Näslund, Emma January 2016 (has links)
InledningForskning visar att elever i allt större utsträckning lär sig engelska såväl på fritiden som i klassrummet. Elever spenderar totalt mer tid att se på TV än de befinner sig i klassrummet. Detta skulle kunna innebära en enorm källa till språkinlärning där eleverna lär sig av egen vilja, dock har eleverna sällan något inflytande över det material och lektionsinnehåll som används i engelskundervisningen. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av hur engelskan och förkunskaperna i språket hos elever har förändrats över tid.SyfteSyftet med den här undersökningen är att undersöka lärares erfarenheter av hur engelska språkets roll i elevers liv har förändrats över tid och vilka effekter detta har fått för deras undervisning.- Hur upplever lärare att elevers förkunskaper i Engelska språket har förändrats över tid?- Vilka sorters fritidsengelska upplever lärarna att elever stöter på under sin fritid?- Hur resonerar lärare kring möjligheten att använda elevernas fritidsengelska för att höja motivationen i engelskklassrummet?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av engelsklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att samtliga lärare ser en stor förändring i förkunskaper hos eleverna när de jämför undervisningen nu och från när de började arbeta. De uttrycker att informellt lärande sker via olika sorters aktiveteter såsom TV, musik, digitala spel och resor. Samtliga fem lärare anser att integration mellan fritidsengelskan och klassrumengelskan är en möjlighet. Dock är de även eniga om att elever utsätts för en viss sorts engelska på sin fritid och därför borde arbeta med engelskan på ett annat sätt i skolans undervisning.
13

Utvecklingen av tidningsspråk det senaste århundradet : En analys av språket i VLT:s nyhetsartiklar 1915–2015 / Development of Language in Newspapers the Last Century : An Analysis of the Language in VLT’s News Articles 1915–2015

Arponen, Chanel January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av tidningsspråk i utvalda artiklar från 1915–2015 med nedslag vart tionde år. Tesen är att språket har blivit informellare under 2000-talet i jämförelse med tidigt 1900-tal. Det som undersöks är utvecklingen av LIX, andel långa ord, genomsnittlig meningslängd, vänstertunga meningar, rubrikslängd, particip, manlig form och epitet. Dessa kategorier kopplas till formellt språk.      Resultaten visar att från 1915 till 2015 har LIX-värde, andel långa ord och meningslängd minskat medan vänstertunga meningar och rubrikslängd har blivit kortare. Meningslängd och vänstertunga meningar har halverats under 100 år och rubrikslängden har blivit kortare för att underrubriker har flyttats till brödtexten. Particip, manlig form och epitet upphör helt i de yngsta artiklarna. Alla kategorier förutom vänstertunga meningar och epitet uppvisar en nedåtgående trend.     Jag drar slutsatsen att språket i dessa nyhetsartiklar har blivit informellare, vilket kan kopplas till en generell utveckling mot informellt språk inom alla medier under 2000-talet. En orsak till ett mer informellt språk kan vara att längden på dessa nyhetsartiklar har förändrats. Äldre artiklar liknar notiser i jämförelse med yngre artiklar. De sistnämnda tillåter utveckling av resonemang som tidigare inte fått ta plats i artiklarna och språket har på så sätt blivit mer informellt.
14

Lärande i arbetslivet : En kvantitativ studie om informellt lärande på vårdarbetsplatser

Johansson, Simon, Jonasson, Ebba January 2019 (has links)
Föreliggande studie syftar till att undersöka sjukvårdspersonalensmöjligheter och begränsningar till informellt lärande på vårdarbetsplatser. Föratt besvara detta har två hypoteser formulerats: (i) Arbetsplatskulturen påvårdarbetsplatser skapar möjligheter till informellt lärande genom diskussioneroch reflektioner mellan kollegor. (ii) Personalen kan ta tillvara på sinakollegors kunskaper och erfarenheter. För att besvara de två hypoteserna gjordes en enkät som är uppbyggd avcentrala begrepp utifrån Ellströms respektive Erauts teorier om informelltlärande. Studienär deduktiv och ämnad att pröva teorierna. Den har således ett kvantitativtförhållningssätt och är baserad på 150 deltagares svar. Resultatet som framkomvisade på att det finns stora möjligheter och få begränsningar till informelltlärande på de berörda vårdarbetsplatserna. Förhoppningen med dennastudie har varit att kunna bidra med utökade kunskaper till det pedagogiskaforskningsfältet med inriktning på lärande i arbetslivet. Målet har varit attarbetsledning och utbildningsansvariga inom vården ska få ökad kunskap om ivilken utsträckning informellt lärande sker. Vidare om den kunskap ocherfarenhet som finns inom arbetsgrupper är möjlig att ta tillvara på.
15

ELEVINFLYTANDE : En kvalitativ undersökning kring lärares begreppstolkning och beskrivningar av arbete med elevinflytande - samt relationen där emellan-

Tunell, Moa, Granlund, Jonatan January 2010 (has links)
<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både <em>formellt </em>och <em>informellt </em>inflytande, med störst fokus på det <em>informella </em>inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom <em>formella </em>beslutsprocesser i form av klassråd. Pedagogerna beskriver en tolkning som inte helt stämmer överrens med hur de beskriver att de arbetar då det <em>informella </em>inflytandet inte genomsyrar hela skolans arbete utan enbart praktiseras i perioder då eleverna arbetar i teman eller grupparabeten. I vår analys kom vi fram till att pedagogerna är medvetna om läroplanens mål angående elevinflytande i fråga om vad elevinflytande är och varför det är viktigt. De beskrivningar av praktiskt arbete med elevinflytande som pedagogerna uttrycker visar på att man inte arbetar med elevinflytande på ett sådant sätt att målen uppfylls. Pedagogernas tolkningar av elevinflytande <em>informellt </em>sett kommer inte till sin rätt i undervisningen. Analysen visar att den faktorn som bidrar till detta är att pedagogerna inte vet hur man kan arbeta med elevinflytande i praktiken på ett sätt som läroplanen ger uttryck för.</p>
16

Elevinflytande : En kvalitativ studie av 18 elevers åsikter om sitt informella inflytande i år 4-6

Carlsson, Jenny, Engelke, Therese January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande.</p><p>Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.</p><p>Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande. Eleverna i vår undersökning arbetade mestadels enskilt. Det framkom även att vissa elever föredrog att arbeta enskilt medan andra tyckte bäst om att arbeta i grupp. De svar vi fått i undersökningen tydde på att det fanns en brist att arbeta aktivt med elevinflytande i samtliga klasser. Vi märkte att eleverna uppskattade att läraren lyssnade på deras åsikter samtidigt som de var införstådda med att läraren inte alltid kunde genomföra deras förslag. Det är individuellt för varje individ hur den uppfattar elevinflytande. Vi kan konstatera, dels via den litteratur vi tagit del av och dels genom den undersökning vi har gjort, att det finns mycket att förbättra för att styrdokumentens mål, som rör elevinflytande, ska förverkligas i skolans verksamhet.</p>
17

Fritidspedagogik : En studie om fritidspedagogikens betydelse förfritidspedagogens yrkesroll

Johansson, Christoffer, Ekberg, Sara January 2010 (has links)
<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>
18

Elevinflytande : En kvalitativ studie av 18 elevers åsikter om sitt informella inflytande i år 4-6

Carlsson, Jenny, Engelke, Therese January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande. Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever. Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande. Eleverna i vår undersökning arbetade mestadels enskilt. Det framkom även att vissa elever föredrog att arbeta enskilt medan andra tyckte bäst om att arbeta i grupp. De svar vi fått i undersökningen tydde på att det fanns en brist att arbeta aktivt med elevinflytande i samtliga klasser. Vi märkte att eleverna uppskattade att läraren lyssnade på deras åsikter samtidigt som de var införstådda med att läraren inte alltid kunde genomföra deras förslag. Det är individuellt för varje individ hur den uppfattar elevinflytande. Vi kan konstatera, dels via den litteratur vi tagit del av och dels genom den undersökning vi har gjort, att det finns mycket att förbättra för att styrdokumentens mål, som rör elevinflytande, ska förverkligas i skolans verksamhet.
19

Kombinerad ledarutveckling : En kvalitativ studie om chefers uppfattningar av ledarutveckling

Eliasson, Emma, Pettersson, Louise January 2013 (has links)
Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen. En annan uppfattning är att cheferna tagit till sig praktiska verktyg i form av arbetssätt och tekniker från utbildningarna. Den tredje uppfattningen är att utbildningarna skapat möjlighet till självreflektion och ett generellt förändrat synsätt. Cheferna uppfattar att aktiv delaktighet är avgörande för att utbildningen ska generera praktiska verktyg, självreflektion och förändrat synsätt. Det informella lärandet uppfattas påverka ledarutvecklingen genom att det inrymmer ett erfarenhetsbaserat och kollektivt lärande i relation till den specifika arbetskontexten. Chefernas egna erfarenheter integreras och utvecklas kontinuerligt i relation med andra individer inom respektive organisation. Inom det informella lärandet finns uppfattningar av såväl främjande som motverkande faktorer för ledarutvecklingen. Genom tolkning av resultatet har vi i studien kommit fram till att formell ledarutbildning och informellt lärande inte utesluter varandra. Det krävs en främjande organisation där både formell ledarutbildning och informellt lärande inryms, vilka tillsammans kan stärka chefers kompetens.
20

Tänk vad mycket på fritids som är matematik : Informellt lärande på fritidshem

Berglund, Lotta, Petersson, Ann-Catrin January 2011 (has links)
Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.

Page generated in 0.0504 seconds