Det här utvecklingsarbetet tar avstamp i de olika problematiska aspekter som kan uppstå vid bedömning av gymnasieelevers musikaliska prestationer. Det handlar i synnerhet om de vaga och subjektiva målformuleringar som finns skrivna i läroplanens kursmål gällande instrumentalspel. Centralt fokus ligger på hur verksamma musiklärare tolkar kursmålen och hur synliggörandet av dessa mål sker för eleven vid bedömningen av gymnasieskolans instrumentkurser. Under en tio veckor lång period har såväl tolkning som synliggörande undersökts. Tillvägagångssättet för att få en bättre förståelse för detta subjektiva område har varit en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomförts med både lärare och elever. En egen tolkning av läroplanens kursmål har också skett med målet att konkretisera och realisera de vaga formuleringarna i praktiken och för att på ett pedagogiskt plan gynna elevens fortsatta lärande. Detta skedde i samråd med en handledare, med intentionen att skapa en gemensam förståelse lärare och elev emellan. Studiens resultat visar på att det är svårt för både lärare och elever att i ord explicit förklara vad som krävs för respektive betyg. Det visade sig även att lärare generellt sätt är negativa till betygsättning av elevers musikaliska prestationer och att problematiken sträcker sig bortom vaga målformuleringar.

This study examines four pupils approach to the use of video lessons on YouTube as a tool for learning on their musical instruments. The thesis is based on interviews and observations with the study participants. In the interviews, the pupils talk about their practicing and in the observations they demonstrate it practically. The study also examines the various pupils views on the pros and cons on YouTube as a tool for learning.The study shows some of the practices the study participants use with YouTube's video lessons. For example the use of a chronologically or non chronological approach, the use of the pause function, vocal support, focused left- and right-hand playing and phrase repeating. In the discussion the result is analyzed and the practices are focused down to two main factors that summarizes the different approaches. Then a theoretical model is presented to categorize different approaches to YouTube as a tool for learning on musical instruments.

Det här arbetet undersöker vad som motiverar elever och hur motivation tas tillvara i instrumentalundervisning med fokus på trummor och slagverk. Syftet är att få inblick i vad som får trum- och slagverkselever att bli fortsatt motiverade att spela och lärarens roll i det. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma trum- och slagverkspedagoger. Dels utgår den från intervjupersonernas upplevelser av hur deras trum- och slagverkslärare har påverkat deras motivation, och dels hur de tänker kring sin egen undervisning och mötet med sina elever. Resultatet av undersökningen visar att lärarens förmåga att få spelandet att kännas viktigt och meningsfullt är av stor betydelse för elevernas motivation. Den pekar också på att instrumentalläraren har ett stort ansvar då hen ofta har makten att påverka sin elevs relation till musik i stort.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kan förstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning. Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankar och forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsats hur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisning kan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observerats när denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har strukturerats och analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation. Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för att kunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och den individuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sig förekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med de redan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hur kommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande till tidigare forskning. Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningen från den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ av kommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektive ensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation i grupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något som resultatet av undersökningen underströk. Kommunikationen i de individuella lektionerna kännetecknas av en tät ord- eller yttrandeväxling mellan lärare och elev. Generellt sett kan sägas att huvuddelen av den kommunikation som förekommer i ensembleundervisning också förekommer i individuell undervisning, men i mer koncentrerad form i den senare undervisningsformen.

C-uppsats 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka under vilka arbetsförhållanden gitarrlärare arbetar och deras tankar kring sin arbetssituation. Detta är en kvalitativ fallstudie, med intervju som undersökningsmetod. Informanterna är tre gitarrlärare som arbetar i kulturskola/musikskola i olika kommuner inom Stockholms län. I resultatpresentationen beskrivs hur intervjupersonerna berättar om och tänker kring sina arbetsförhållanden. Här ges en bild av hur lärarnas arbetssituation ser ut beträffande elevantal, schema, undervisning, rutiner, regler, lokaler, utrustning och lön. Detta analyseras sedan utifrån perspektiv som inflytande, lönesättning och kritik. Dessutom belyses arbetsförhållandens pedagogiska konsekvenser, vilket sedan diskuteras i ljuset av ramfaktorteorin. En diskussion beträffande faktorer som kan tänkas ligga bakom eller påverka lärares kritik av sin arbetssituation görs också.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om interaktionen mellan lärare och elev i den enskilda pianoundervisningen i eftergymnasial utbildning. Utifrån detta syfte söker jag svara på frågeställningarna: Vad karaktäriserar den didaktiska interaktionen mellan lärare och elev i den enskilda pianoundervisningen i eftergymnasial utbildning? På vilket sätt designar lärare och elev innehållet i undervisningssituationen i den enskilda pianoundervisningen? Studien är av kvalitativ art och har genomförts genom observationer med videokamera som metod. Två lektioner observerades och analyserades utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att lektionerna kännetecknades av dialog där både lärare och elev formade undervisningens innehåll.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning på främst trummor, men även elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfrågor, motivation och vad som är viktigt att tänka på i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika förhållningssätt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt värdefulla lärdomar från deras mångåriga erfarenheter som pedagoger.