Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.

A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001). I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down’s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling. I have interviewed the student and people close to him as well as pursued my own observations in his special school. To actively work out and take good care of our physique is important to all of us but maybe even more for those with functional disorders. My purpose with this study is to find out how a student with functional disorder and people close to him apprehend a segregated education in physical education classes. My results show that all the respondents are positive to the student’s physical activity and his progress in his physical education classes in special school. But they do find limitations for continued development in physical education in this form of schooling. These limits can for example be that the student’s classmates cannot reach up to his physical capacity. Though, the respondents believe that the environment in the special school gives the student the social security he needs to be able to venture being active in the classes of physical education. Accordingly, people close to the student believe this is a bigger advantage in his physical activity even if he would obtain a more varied physical education in a public school. / Ett barn med funktionshinder som närmar sig skolåldern har olika skolformer att välja mellan i samråd med sina föräldrar och aktuell skola. Jag använder begreppen inkluderad och segregerad skolgång om dessa olika sätt att gå i skolan. Med inkluderad undervisning menar jag att alla elever såväl med som utan funktionshinder i en grupp ska innefattas fullt ut i sammanhanget och inte avskiljas från gruppen med separata övningar (Fors 2004). En segregerad skolgång bedrivs ofta på särskolor där enbart funktionshindrade elever placeras och undervisningen sker vanligtvis i avskilda skolbyggnader (Emanuelsson 2001). Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av en pojke på 14 år med funktionshindret Downs syndrom som har varit placerad på en särskola hela sin skolgång. Jag har intervjuat eleven och hans närstående samt gjort observationer på särskolan. Att aktivt träna och ta hand om vår fysik är viktigt för alla men kanske allra mest för funktionshindrade. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur en funktionshindrad elev och andra av hans närstående uppfattar en segregerad undervisning i idrott och hälsa. Mitt resultat pekar på att alla respondenter är positiva till elevens fysiska aktivitet och framsteg på idrottsundervisningen i särskolan men att de ser vissa begränsningar för elevens fortsatta fysiska utveckling i denna skolform. Dessa begränsningar kan t ex vara att elevens klasskompisar inte når upp till hans fysiska kapacitet. Man anser dock att miljön på särskolan ger eleven den sociala trygghet han behöver för att våga vara aktiv på idrottslektionerna och att det skulle vara till en större fördel för hans fysiska aktivitet än om han skulle få en mer varierad idrottsundervisning i grundskolan.

Abstract The purpose of my study is to describe what view teachers, which are working with autistic children, have about how the individual autistic child will have a good schooling? If children with autism should be integrated or segregated. I also want to find out how ”a school for all” shall be worked out to fit children with autism. To reach my purpose I’ve chosen to use a qualitative method and to hand out questionnaire to three teachers which are working in a training school. To get a background to this study I’ve presented what researchers have to say about this subject. In the literature study is information about what autism is, what the researchers think about integration and segregation and finally what our control document is saying about the subject. Autism is a connection and communication disability that influences the whole development and it shows before the age of three. The results that I’ve found are a little different from what the literature is saying. The literature are more negative to the integration then what the teachers on the training school are. Integration of children whit autism is difficult because the disability differs from child to child. In many cases it is good because the children with autism are learning to be social together with other children. / Sammanfattning Syftet med min studie är att beskriva vilken syn pedagoger, som arbetar med autistiska barn, har på hur det individuella autistiska barnet ska få en bra skolgång? Om barn med autism ska integreras eller segregeras? Vidare ville jag också ta reda på hur ”en skola för alla” ska se ut för att passa barn med autism. För att nå mitt syfte har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag valde att lämna ut frågeformulär till tre pedagoger som arbetar på en träningsskola. För att få en bakgrundsbild har jag tagit upp vad forskarna säger om just detta ämne. I litteraturgenomgången finns information om vad autism är, vad forskarna anser om integrering eller segregering och slutligen vad våra styrdokument säger. Autism är ett kontakt- och kommunikationshandikapp som påverkar hela utvecklingen och visar sig före 3 års ålder. Resultatet som jag har kommit fram till skiljer sig lite ifrån vad litteraturen säger. Litteraturen är mer negativ till integrering än vad pedagogerna på träningsskolan är. Integrering av barn med autism är svårt eftersom handikappet är så brett men i många fall är bra, barnen med autism lär sig social samvaro med andra barn.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning.

This work is a study, conducted by interviews, of how teachers evaluate the concepts of inclusion and integration. The aim of this work is to obtain views on the possible differences between teachers' own definitions and the previous research definitions. The earlier published research which was read during this work, together with the three interviews which were conducted is the basis for the study. I've done three interviews in which two of the people interviewed are active teachers and the third who works as an assistant headmaster at a school located in a suburb of Stockholm. The interviewed teachers have been working for different periods in the school which gave me the opportunity to highlight differences between teachers definitions depending upon the experience they had. The results of this study highlight that the school is aware of the importance the concepts of inclusion and integration have and also the importance of putting them into practice. The study also concludes that the definitions teachers have of inclusion and integration is not the same as described within the literature. In addition, some teachers feel uncomfortable with the subject and hence are not actively working with inclusion and integration

De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa. Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning. Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga. Stora klasser och begränsade resurser har lett till ökat behov av homogenisering och segregering vilket har lett till att allt fler elever definierats som avvikare. Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera ett ökat antal elever i klasserna ses som ett hinder för integrering. En fördel med integrering som lyfts upp av respondenterna är att lokal integrering kan ge möjligheter för sociala interaktioner mellan elever med funktionshinder och andra elever. Något som vissa av respondenterna framhöll var att förutsättningarna för integreringen är av stor betydelse. Integreringen måste gynna eleven. Eleven måste se sig själv som en del av gruppen och gemenskapen för att kunna bli integrerad. Det framgick även av litteraturen att det måste finnas en delaktighet och gemenskap för integrering, annars blir resultatet snarare placering.