Arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket har kommit att bli en viktig del för både privat och offentlig verksamhet för att lyckas med att behålla kompetent personal. Idag syns skillnader mellan privat och offentlig verksamhet i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket eftersomförutsättningarna ser olika ut i de olika verksamheterna. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fanns för arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket i en kommunal verksamhet. Följande tre frågeställningar undersöktes; Hur upplever befintlig personal att organisationen arbetar med det interna arbetsgivarvarumärket? Vilka aktiviteter ingår i arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket? Hur kan arbetet med det interna arbetsgivarvarumärket förbättras i en kommunal verksamhet? För att kunna besvara studiens frågeställningar intervjuades sex enhetschefer, en verksamhetsutvecklare samt en personalspecialist påÖrnsköldsviks kommun. Alla intervjuer var semistrukturerade och genomfördes via telefon. För att analysera datamaterialet användes tematisk analys. Studiens resultat visar hur en kommunal verksamhet arbetar med sitt interna arbetsgivarvarumärke där både utmaningar och möjligheterpresenteras. Utmaningar som identifierades var kommunens ekonomiska utmaningar, personalbrist, tung arbetsbörda samt bristande intern kommunikation. Förbättringar och rekommendationer baseras på kommunens utmaningar och de möjligheter som finns utifrån dessa. Rekommendationernainnehåller bland annat satsningar på medarbetares arbetstillfredsställelse, aktiviteter som stärker arbetsgruppen samt förbättringar av den interna kommunikationen. Avslutningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området internt arbetsgivarvarumärke inom kommunal verksamhet.

The aim of this bachelor thesis was to examine how users at a retail company perceive intranet as an information and communication tool and if and how methods and theories from information architecture (IA) could be used to improve both the usability and the user experience. Using two complementary qualitative methods the study investigates how the users are experiencing the intranet as an information- and communication tool. Methods used were semi structured interviews and an inquiry. The results of the study show that the intranet supports mainly the store employees and not the whole company, which leads it to overweigh as an information rather than a communication tool. Findings within the area of IA concerning usability and user experience was, that even with a centralized organization working towards usability goals, there were still improvement areas, mainly within findability. Improved descriptions of the intranet content could be reached through a labelling policy. Some issues were also noted within outdated content. Conclusion reached in this thesis supports previous peer reviewed studies, showing that intranet engagement would improve for the entire company if an intranet strategy ow

Bakgrund och syfte: I dagens litteratur och organisationer finner vi att människan ärorganisationens viktigaste resurs, utan dem finns inget förutom en tom lokal. De människorvars yrke är inom vården, är en av samhällets viktigaste resurser. Efterfrågan på arbetskraftinom sjukvården växer och både kommun och landsting har svårt att anställa rätt personaleftersom utbudet inte matchar efterfrågan. För att attrahera personal med rätt kompetensoch vara en konkurrent på arbetsmarknaden är employer branding ett viktigt verktyg ochen strategi att ta till för att vara en arbetsgivare att räkna med. I den teoretiskareferensramen presenterar vi vad Employer branding och Corporate social responsibilityinnebär för organisationen och samhället.Att nuvarande och potentiella anställda lockas av olika former av fördelar är idag rättsjälvklart. Ifall en organisation medvetet visar och inkluderar sina anställda i arbetet medcorporate social responsibility (CSR) kan det bidra till att potentiella anställda attraherasav organisationen, det viktiga är dock att det är kommunicerat till de interna intressenternaförst och främst. Privata och offentliga organisationer kan arbeta med CSR på olika sätt,likväl kan CSR ha olika betydelse för olika individer beroende på vad de värderar. Vårtsyfte med studien är att visa hur CSR kan stärka en offentlig organisations employer brandtill följd av att det är kommunicerat internt. Samt undersöka om det är viktigt förmedarbetarna i en offentlig organisation att arbetsgivaren tar sitt samhällsansvar.Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökningmed medarbetare på Skaraborgs Sjukhus. Det har sedan analyserats i relation till dels devalda teorierna men även Skaraborgs Sjukhus årsredovisning (2019) och ett interntframtaget material vi valt att kalla Personalbarometern (2019).Slutsats: Efter analysering av resultatet framkommer det att båda parter värdesätter ettstarkt arbetsgivaravarumärke, samt att hållbar utveckling är ett fokusområde värt attprioritera enligt medarbetarna. Dessvärre är det inte av högsta prioritet för organisationen,då det empiriska materialet indikerar att de nuvarande aktiviteterna inte är kommuniceradetill medarbetarna fullt ut. Ifall en organisation vill integrera hållbar utveckling i sittarbetsgivarvarumärke, i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare, är det viktigt att spridabudskapet till de interna intressenterna.

Studiens övergripande syfte var undersöka de effekter internal branding processer, intern kommunikation och organisationsutbildning, hade på lärares organisatoriska engagemang inom en svensk kommun. Studien byggde på en kvantitativ enkätundersökning. Skalorna intern kommunikation, organisationsutbildning och organisatoriskt engagemang tillämpades för att mäta de olika variablerna genom två enkäter som utvecklades av Pswarayi (2013). Skalorna översattes från engelska till svenska och kontrollerades av fem deltagare för att försäkra att översättningen till svenska var korrekt. Urvalet för studien bestod av N=90 deltagare (62 % kvinnor, 36 % män, 1 % icke binär och 1 % av deltagarna ville ej uppge könsidentitet), vilka valdes ut genom ett målinriktat bekvämlighetsurval. Resultatet visade att organisationsutbildning och intern kommunikation korrelerade signifikant med organisatoriskt engagemang. Organisationsutbildning hade en positiv prediktion på lärares organisatoriska engagemang medan intern kommunikation hade en negativ icke signifikant prediktion på lärares organisatoriska engagemang. Organisationsutbildning var således den studerade kommunens interna process som predicerade lärares organisatoriska engagemang.

Världen har påverkats kraftigt sedan viruset COVID-19 spreds snabbt under våren 2020 och skapade en extrem situation. Sedan dess har många företag snabbt behövt ställa om till en mer distanserad arbetsmiljö under en mycket kort tid. Intern kommunikation är en betydande del av en organisations verksamhet och dess framgång, det är därför viktigt att den fungerar väl. Med anledning av pandemin COVID-19 och en ökad digitalisering är det därför rimligt att tro att detta har påverkat och förändrat företags rutiner och strategier för den interna kommunikationen. Syftet med studien är därmed att få en djupare helhetsförståelse av hur organisationers strategier och rutiner för den interna kommunikationen har påverkats och förändrats under den extrema situation som COVID-19 har orsakat. Därför tas såväl ledningens som medarbetarnas perspektiv i beaktande. Vår intention är även att bidra med praktiska rekommendationer och teoretisk kunskap om vilka kommunikationskanaler som företag bör prioritera i sin interna kommunikation för att få en så effektiv arbetsmiljö som möjligt. För att lyckas med detta har vi därför utgått från en kvalitativ studie och genomfört tio semi-strukturerade intervjuer på fyra olika företag i Sverige för att göra det möjligt att besvara frågeställningen: Hur förändras strategier och dagliga rutiner för intern kommunikation vid en snabb omställning till distansarbete? Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning har resultatet från denna studie påvisat att majoriteten av företags rutiner och strategier för den interna kommunikationen främst har förändrats till sättet och blivit mer digitala. Det har framkommit att rutiner för mer informell kommunikation har minskat samtidigt som rutiner och strategier för formell kommunikation från chefer till medarbetare har ökat. Trots att face-to-face kommunikation till stor del har uteslutits på grund av rekommendationen med social distansering till följd av COVID-19 har ledningen och deras medarbetare på de deltagande företagen i denna studie lyckats utveckla goda sätt att kommunicera på. Den kommunikationskanal som utifrån studien har visat sig vara den mest uppskattade under pandemin av såväl medarbetare som chefer är främst olika former av videosamtal. Däremot saknas face-to-face kommunikationen och möjligheten att kunna tyda kroppsspråk, tonläge och blickar av respondenterna i studien. Även möjligheten till feedback under pandemin har visat sig vara särskilt viktigt då kommunikationskanaler såväl har fallit bort som tillkommit på de olika företagen. Studien har även visat på att den interna kommunikationen fungerar bättre vid vissa tillfällen, exempelvis mellan olika avdelningar och internationella delar av företag än den gjorde innan pandemin.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson & Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building. The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method. We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses. The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Hållbarhetskonceptet utvecklades som svar på intressenternas krav och alla intressenter är viktiga, men medarbetarna är bland de viktigaste i att föra företags hållbarhetsarbete framåt. Tidigare forskning på medarbetarnas uppfattning om hållbarhet i den kvalitativa vetenskapliga kontexten är däremot inte väl utforskad. Syftet med studien är därmed att beskriva medarbetares perspektiv på hållbarhet i ett statligt gruvföretag. De teoretiska utgångspunkterna var att undersöka vad medarbetarna förknippade med hållbarhet och företaget, hur de upplever kommunikationen om hållbarhet samt hur de upplever sig involverade i hållbarhetsarbetet. Forskningsfrågorna blev därmed “Hur upplever medarbetare kommunikationen om hållbarhet på företaget?” och “Hur upplever medarbetare att de involveras i hållbarhetsarbetet på företaget?”. Tidigare forskning inom ämnet samt en kommunikationsstrategi användes för att analysera empirin. I studien framkom det att kommunikationen om hållbarhet inom företaget sker i stor utsträckning via envägskommunikation eller asymmetrisk tvåvägskommunikation. Företaget hade därmed behövt lyssna mer på de anställda. Medarbetarna upplever även att alla inte får samma förutsättningar via rätt utbildningar och att företaget har utmaningar att kommunicera ut hållbarhetsmålen enhetligt. Ett sätt att förbättra kommunikationen är via fysiska träffar enligt tidigare forskning. Hållbarhet är även ett svårtytt begrepp tycker medarbetarna. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur företag ska arbeta för att effektivare engagera medarbetarna i hållbarhetsarbetet på ett bättre sätt. / The sustainability concept was developed in response to stakeholder demands, and all stakeholders are important. However, employees are among the most crucial in advancing a company's sustainability efforts. However, previous research on employees' perceptions of sustainability in the qualitative scientific context is not well explored. Therefore, the aim of this study is to describe employees' perspectives on sustainability in a state-owned mining company. The theoretical framework was used to examine what employees associate with sustainability and the company, how they perceive the communication about sustainability, and how they perceive their involvement in sustainability efforts. The research questions thus became "How do employees perceive the communication about sustainability in the company?" and "How do employees perceive their involvement in sustainability efforts in the company?". Previous research in the field and a communication strategy were used to analyze the empirical data. The study found that communication about sustainability within the company largely occurs through one-way communication or asymmetric two-way communication. The company would therefore have needed to listen more to its employees. Employees also perceive that not everyone has the same opportunities through proper education, and the company faces challenges in communicating sustainability goals consistently. One way to improve communication, according to previous research, is through physical meetings. Employees also find sustainability to be a difficult concept to interpret. Suggestions for further research include investigating how companies can more effectively engage employees in sustainability efforts.

This study focuses on how internal crisis communications in organizations are affected by how people in a leading position, here middle managers, communicate with their employees. The theories used to discuss this phenomena are Motivating Language Theory with its three dimensions together with different leadership theories. The study was conducted in Sweden and the data was gathered through two digital questionnaires. Some questions had a set of answers to choose from, whereas some were open ended. This was in order to more deeply understand the reasoning behind the answers given. One questionnaire was aimed toward middle managers and one towards employees. However, both questionnaires studied the same variables. The study was conducted in several different organizations and questionnaires were distributed to a total of 276 people. In this study the following statements can be asserted: in a Swedish context meaning-making language is preferred for both employees and middle managers, but direction-giving language is still most commonly used.