Bakgrund: Med ökad konkurrens och då nya marknader som e-handeln växer sig starkare blir det allt viktigare för företag inom modebranschen att arbeta för att stärka varumärket och sina kundrelationer. Den fysiska butiken är en viktig del inom den externa marknadsföringen då företaget kan kommunicera varumärket genom interaktion med kunden. Butikspersonalen bör ses som en av företagets mest betydelsefulla resurser som marknadsförare då de har störst kundkontakt. Därför bör företag satsa på intern kommunikation för att marknadsföra varumärket till personalen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur företag kan använda intern kommunikation för att utveckla och motivera sin butikspersonal till att agera som varumärkesambassadörer. Metod: Undersökningen består av en fallstudie av ett företag som använder sig av konceptbutiker för att marknadsföra sitt varumärke. Studien består av kvalitativ karaktär genom intervju med distriktschef, kvantitativ data i form av enkätundersökning med personalen, samt granskning av företagets årsredovisning. Mindre observationer utfördes även i de olika butikerna. Teorier: Brand Vision, Brand Values, Kommunikations- och attitydstyrning, Intern marknadsföring i form av utbildning och ledarskap, Företags-/Serviceskultur samt Varumärkesambassadörer. Vi har med dessa teorier skapat en modell som vi kommer att använda för att utvärdera företaget och dess förutsättningar till att skapa varumärkesambassadörer av sin butikspersonal. Slutsats: För att skapa en varumärkesambassadör krävs kontinuerlig intern kommunikation som överensstämmer med företagskulturen. Ledaren har en viktig roll i att kommunicera varumärkets gemensamma värderingar till butikspersonalen och måste då även själv leva efter dessa värderingar. Personalen måste kunna ta till sig och dela dessa värderingar samt förstå vilken betydelse deras roll har i företagets helhet.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket? SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation. Vi menar att företag genom att ta hänsyn till dessa fem nyckelaspekter av CSR kan stärka sitt varumärke och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling vilket vi tror är nödvändigt för ”framtidens varumärken”.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig? För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens. Vår studie kommer att diskutera hur det kommunikativa ledarskapet kan underlätta i arbetet med Employer Branding. Vi har genomfört vår studie hos Saab Group och har använt oss av en kvalitativ metod för att söka svar på vårt syfte. Syftet med vår studie är att undersöka betydelsen av chefernas kommunikation på Saab Group och om en tillämpning av ett kommunikativt ledarskap kan stärka deras Employer Brand. Här följer de tre frågeställningar som vi har haft som utgångspunkt genomgående i studien. • • • Vad tycker Saabs medarbetare är viktigast i vad som utgör ett bra ledarskap? Hur kan chefernas kommunikation påverka trivseln på arbetsplatsen? På vilket sätt är kommunikativt ledarskap en viktig byggsten i ett starkt Employer Brand? Vi inledde studien med att intervjua Saab Groups internkommunikationschef och Employer Brandingchef i syfte att skapa oss en uppfattning om hur företaget arbetar med kommunikation, ledarskap och Employer Branding i dagsläget. Vidare genomförde vi fokusgrupper med totalt 20 medarbetare från tre olika affärsområden inom Saab Group. Resultatet av vår studie visar att ledarskapet är oerhört viktigt för hela uppfattningen om Saab Group. Det visar sig att det kommunikativa ledarskapet står för vad respondenterna anser är tillfredställande kommunikation, vilket gör att de trivs och känner sig trygga på arbetet. Resultatet har även visat att ledarna är totalt avgörande i utfallet med Employer Branding då de ska sätta ramverket och ta hänsyn till alla de viktiga delar som utgör ett starkt Employer Brand. Vår studie föreslår att genom en tillämpning av kommunikativt ledarskap kan Saab Group stärka sitt Employer Brand.

<p>I ett samhälle som vårt ställs det höga krav på effektiv intern kommunikation. Avstånd ska inte längre vara ett problem för att informera och kommunicera med samtliga medarbetare inom ett företag. Den dagliga kommunikationen som tidigare förts öga mot öga ska nu ersättas av en likvärdig virtuell kommunikation.</p><p>Denna studie syftar till att undersöka idealbilden av ett intranät utifrån medarbetarna inom John Bauer Organization som är ett utbildningsföretag med vuxen- och gymnasieutbildningar på ett trettiotal orter spridda över hela landet. Vilka funktioner efterfrågas av medarbetarna och bör all information och kommunikation ske via ett intranät? Vilka andra kanaler förutom intranät tycker medarbetarna bör finnas?</p><p>Fokusgrupper har valts som intervjumetod med medarbetare från John Bauer Organization. Sedan har en innehållsanalys gjorts för att få fram tendenser och åsikter bland medarbetarna.</p><p>Viktiga resultat som studien visar är att det bör finnas ett integrerat system där det endast behövs ett login för att komma åt samtliga program. Ökat inflytande över den egna intranätssidan efterfrågas också, där medarbetarna själv vill kunna välja den information de vill läsa.</p><p>Förutom ett intranät tyckte medarbetarna även att det bör finnas kontinuerliga nyhetsbrev från ledningen och administration. Dessutom utryckte medarbetarna sin åsikt om att det även bör finnas en personaltidning för att öka ”vi-känslan” inom John Bauer Organization. Samtliga intervjuade medarbetare tyckte även att det fysiska mötet var en viktig del för utbyte av idéer och förståelse bland medarbetarna.</p> / <p>In a society like ours we are in need for effective internal communication. Distance will no longer be a problem in order to inform and communicate with all employees within a company. The daily communication previously been eye to eye is now replaced by an equivalent virtual communication.</p><p>This study aims to investigate the ideal image of an intranet based on the needs of employees in the John Bauer Organization. What features are requested by the employees and should all of the information and communication take place via an intranet? What other channels in addition to intranet should there be according to the employees?</p><p>Focus groups have been chosen as the interview method with employees from John Bauer Organization. A content analysis has been done to obtain trends and opinions among the employees.</p><p>Findings of the survey show that there should be an integrated system which only requires one login to access all programs. Empowerment over their own intranet page is also requested, in which employees want to be able to choose the information they want to read. In addition to an intranet, employees also felt that there should be continuous newsletters from leadership and management. In addition, employees expressed the view that there should also be a staff magazine for increasing the "we-feeling" in John Bauer Organization. All the employees interviewed felt that the physical meeting was an important element for the exchange of ideas and understanding among the staff.</p>

Sammanfattning Titel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschen Syfte &amp; forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation? Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning. För att få en enhetlig infallsvinkel på forskningsområdet valde vi att genomföra 6 intervjuer med anonyma respondenter från fastighetsmäklarbranschen. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kunnat tolka en närhet mellan den valda teorin och den empiriska datainsamlingen. Vidare har vi, med stöd av vårt syfte, analyserat, kartlagt och lyft fram 8 stycken centrala motivationsfaktorer. Det framkom även att intern marknadsföring måste motsvara och uppfylla de förväntningar, önskemål och behov som finns inom en organisation.

I ett samhälle som vårt ställs det höga krav på effektiv intern kommunikation. Avstånd ska inte längre vara ett problem för att informera och kommunicera med samtliga medarbetare inom ett företag. Den dagliga kommunikationen som tidigare förts öga mot öga ska nu ersättas av en likvärdig virtuell kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka idealbilden av ett intranät utifrån medarbetarna inom John Bauer Organization som är ett utbildningsföretag med vuxen- och gymnasieutbildningar på ett trettiotal orter spridda över hela landet. Vilka funktioner efterfrågas av medarbetarna och bör all information och kommunikation ske via ett intranät? Vilka andra kanaler förutom intranät tycker medarbetarna bör finnas? Fokusgrupper har valts som intervjumetod med medarbetare från John Bauer Organization. Sedan har en innehållsanalys gjorts för att få fram tendenser och åsikter bland medarbetarna. Viktiga resultat som studien visar är att det bör finnas ett integrerat system där det endast behövs ett login för att komma åt samtliga program. Ökat inflytande över den egna intranätssidan efterfrågas också, där medarbetarna själv vill kunna välja den information de vill läsa. Förutom ett intranät tyckte medarbetarna även att det bör finnas kontinuerliga nyhetsbrev från ledningen och administration. Dessutom utryckte medarbetarna sin åsikt om att det även bör finnas en personaltidning för att öka ”vi-känslan” inom John Bauer Organization. Samtliga intervjuade medarbetare tyckte även att det fysiska mötet var en viktig del för utbyte av idéer och förståelse bland medarbetarna. / In a society like ours we are in need for effective internal communication. Distance will no longer be a problem in order to inform and communicate with all employees within a company. The daily communication previously been eye to eye is now replaced by an equivalent virtual communication. This study aims to investigate the ideal image of an intranet based on the needs of employees in the John Bauer Organization. What features are requested by the employees and should all of the information and communication take place via an intranet? What other channels in addition to intranet should there be according to the employees? Focus groups have been chosen as the interview method with employees from John Bauer Organization. A content analysis has been done to obtain trends and opinions among the employees. Findings of the survey show that there should be an integrated system which only requires one login to access all programs. Empowerment over their own intranet page is also requested, in which employees want to be able to choose the information they want to read. In addition to an intranet, employees also felt that there should be continuous newsletters from leadership and management. In addition, employees expressed the view that there should also be a staff magazine for increasing the "we-feeling" in John Bauer Organization. All the employees interviewed felt that the physical meeting was an important element for the exchange of ideas and understanding among the staff.

In connection with that the last few decades have been characterized by major changes where also the rate of change has increased, changes in organizations has become a natural part of today's organizational activities. Every change involves a learning challenge and because of that every change is unique, its output is unclear. However, there is much research that highlights various factors critical to creating an effective change, among others internal communication. The purpose of this study is to investigate whether Engeström's theory can be applied to a completed organizational change and see whether an expansive learning has been promoted in connection with this. This is accomplished through interviews with six employees, all working in one of Sweden's leading property companies. Engeström's theory of expansive learning is applied in order to analyze whether learning is promoted in connection with the organizational change. The result of the study shows that Engeström's theory can be applied to a completed organizational change in order to analyze whether an expansive learning has been promoted in connection with this. The result shows that an expansive learning has been promoted in connection with the change within the organization. Furthermore, the result shows that internal communication has been significant in the change process and that expansive learning has been promoted as a result of internal communication. In order to promote expansive learning the internal communication needs to be structured and planned. The conclusion of this study is therefore that good internal communication which is planned and structured is a prerequisite to promote expansive learning. / I samband med att de senaste decennierna har kännetecknats av stora förändringar där också förändringstakten ökat har förändringar inom organisationer kommit att bli ett naturligt inslag i dagens organisatoriska verksamhet. Varje förändring innebär en läroutmaning och då varje förändring är unik kan dess utgång inte förutspås. Dock finns det mycket forskning som belyser olika faktorer som avgörande för att skapa en lyckad förändring, däribland intern kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka om Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring och på så sätt se huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med sex anställda, samtliga verksamma på ett av Sveriges marknadsledande fastighetsbolag. För att analysera huruvida ett lärande främjats i samband med organisationsförändringen tillämpas Engeströms teori om expansivt lärande. Resultatet visar på många likheter mellan den genomförda organisationsförändringen och Engeströms cykliska modell över det expansiva lärandet Resultatet indikerar att ett expansivt lärande har främjats i den studera organisationen i samband med förändringen. Vidare visar resultatet att en strukturerad och planerad intern kommunikation har varit betydande vid förändringsarbetet och att ett expansivt lärande kan ha främjats av denna.   Slutsats av denna studie är följaktligen att Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring för att undersöka huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna.  En god intern kommunikation, som är planerad och strukturerad, ter sig vara en förutsättning för att främja ett expansivt lärande i samband med en organisationsförändring.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser. I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen. Ett intresse som dock har vuxit sig starkare är det för internkommunikation, den som sker mellan parter inom den egna organisationen. Medarbetares motivation har även vuxit fram som ett organisatoriskt begrepp sedan det kopplats till arbetsprestation. För att besvara syftet ”Huruvida internkommunikationen har betydelse för medarbetarnas motivation till måluppfyllning” använde vi följande frågeställningar: Kan internkommunikation kopplas till motivation? Kan en miljö där en stor grupp anställda eftersträvar gemensamma mål skapas genom internkommunikation? Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats, genom en fallstudie på PostNord Logistics terminal i Veddesta. Vi observerade arbetsrutinerna och intervjuer genomfördes med två filialchefer och två chaufförer. En enkätundersökning genomfördes även med 30 chaufförer för att kontrollera generaliserbarheten i intervjuerna. Teorier med relevans valdes ut för att matchas med våra resultat. Resultatet bekräftade vad tidigare studier till stor del visat, nämligen att internkommunikationen påverkar motivationsnivån i en personalgrupp, beroende på hur väl fungerande den är, samt att faktorn inte går att förbise. / Humans have for our entire existence communicated with each other in one way or another. Communication is a constantly ongoing social phenomenon which includes much more than just words. Body language such as looks, clothes, tone and gestures contains amounts of communicative messages and to know exactly how each of us interprets various combinations of these is impossible. Perhaps that is exactly what has encouraged people of all ages to try and master the art of effective communication. In modern organizations communication has become an important success factor for competition and survival. Traditionally the focus has been the external communication with stakeholders outside the organization. However, the interest for internal communication, which takes place between employees in the organization, has grown stronger. Employee motivation also has emerged as an organizational concept since it has been linked to job performance. To reach the purpose of the study; "Whether the internal communication is important to motivate employees”, we used the following questions: Can internal communication be connected to motivation amongst employees? Can a working party with a large number of employees pursue common goals through intern communication? The study was conducted using a qualitative research approach, through a case study on PostNord Logistics terminal in Veddesta. We observed work practices and interviewed two branch managers and two drivers. A survey was also conducted with a group of drivers to check the generalizability of the interviews. Theories of relevance were selected to be matched with our results. The results confirmed what previous studies proved; that internal communication affects the level of motivation of employees, and that this factor cannot be overlooked.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, både som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend på den svenska arbetsmarknaden där det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istället för att anställa direkt i organisationen. Men vad händer med organisationsidentiteten när de anställda är tillfälligt där och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, både till konsultföretag och till kundföretag? Den här studien riktar in sig på konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet är att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfälliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen. Detta kan förhoppningsvis ge uppslag och väcka intresse för vidare forskning på ämnet. Fem intervjuer med konsulter genomfördes för att undersöka deras upplevelser av rollen samt relationen till både konsult- och kundföretag. Resultatet analyserades i relation till social identity approach och forskning om organisationsidentitet. Slutsatsen blev att alla fem respondenter upplevde en svag identifikation med sina arbetsgivarorganisationer till följd av tillfällighet och en känsla av utbytbarhet. Respondenternas egna reflektioner av vad de tyckte var viktigt för att kunna identifiera sig kretsade nästan uteslutande kring ett behov av att bli sedd av arbetsgivarna, till exempel genom att få uppskattning, stimulans, möjlighet till att utvecklas och samhörighet med kollegor. Dock menade respondenterna att detta inte är något de förväntar sig ska uppfyllas i rollen som konsulter. Istället uppgav alla att de strävade efter en fast tillsvidareanställning där organisationsidentitet skulle spela större roll. / The aim of this stdy is to gain a greater understanding of the situation of temporary workers when it comes to organizational identity, since the research is limited in this field. Five interviews were made with young temporary workers. The interviews were then transcribed and analyzed with the theoretical framework of social identity approach and research on organizational identity. The interviews showed that all respondents felt disidentification or ambivalent identification towards both consulting agencies and the hiring companies, because of the interchangeability and temporal circumstances. They all expressed a need to be seen as individuals, but in different ways they also said that they did not expect that need to be met as long as they were temporary workers. All respondents expressed an aspiration for a permanent post where they thought their needs would be better fulfilled.