Syftet med vår undersökning var att undersöka hur väl fastighetsmäklarföretag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang för företagets varumärke hos sina anställda. Vi har i studien även studerat organisationskulturens roll i byggandet av ’corporate identity’. Vår undersökning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tolv aktiva fastighetsmäklare som tillhör olika organisationer inom mäklarbranschen. Detta gjordes för att samla in data om mäklarnas uppfattning och upplevelser kring varumärket och andra faktorer som påverkar deras syn på sitt företags varumärke. Från det insamlade materialet hittade vi nyckelord som sedan användes för att identifiera mönster och likheter mellan respondenternas svar. Samtliga respondenter beskrev att deras företag arbetade internt med företagets varumärke. Dock varierade metoderna och resultatet för att skapa engagemang och medvetenhet för varumärket och dess önskade värden hos de anställda och inom organisationskulturen. Vissa företag har lyckats bättre med detta och i de organisationer fann vi bidragande faktorer som förstärkte de anställdas engagemang för varumärket. I dessa organisationer fanns introduktionsutbildning för nyanställda, de hade kontinuerlig säljträning och de uppmuntrade de anställda att ge feedback till organisationen. Detta skapade ett engagemang för företagets varumärke och dess önskade värden. Vi fann också indicier till samband mellan den interna marknadsföringen och de anställdas uppfattning om sina kollegor. De organisationer som hade en mer aktiv intern marknadsföring ansågs också arbetskamraterna i större utsträckning vara viktigare. Vi tror att vår studie kan öka förståelsen för hur företag i praktiken kan arbeta med intern marknadsföring som en metod för att få de anställda engagerade till företagets varumärke. Vi anser att än mer forskning om förhållandet mellan intern marknadsföring och organisationskultur kan hjälpa företag att effektivisera sitt interna arbete. / The purpose of this paper was to examine in what extent companies in the real estate business managed to create awareness, acceptance and commitment to the brand with their employees. This study also looked at the role of organizational culture in building corporate identity. This thesis is based on a qualitative study where data have been collected through semi-structured interviews. We have interviewed twelve active working real estate agents from different firms within the business. To gather information, about the real estate agents’ perceptions and experiences about the brand and other factors that influence their view of the brand, we used semi-structured interviews. We found keywords from our data that we used to identify patterns and similarities between the respondents. We found that the companies that our respondents worked for managed to internalize their brand in their employees. However, the methods and results varied between the firms, in their achievement of commitment and awareness of the brand, and it ́s desired values, in the organizational culture. Some of the firms have come further in their work to strengthen their employees commitment to the brand and we found factors that were similar for those firms. These organizations had introduction training for their new employees, sales training on a regular basis and encouraged their employees to give feedback to the organization. This created commitment to the company and it ́s brand. There were also connections between the internal marketing and the way the employees perceive their colleges. In organizations with a more active internal marketing were colleagues more important. Our study shows that companies who work actively with internal marketing and internalizing their brand within the organization can achieve employees that are committed to the brand. We believe our study can help to raise the understanding how companies can, in practice, apply internal marketing as a method to get committed employees. We think that more research in the field between organizational culture and internal marketing can help companies to improve their internal work.

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier som handlar om Brand citizenship behaviour, Organizational citizenship behaviour och organisationsteorier. Utifrån befintliga teorier och studiens analys har jag tagit fram en modell som kan användas av personer i ledande befattning och chefer. Denna kan brukas som ett verktyg för att främja ett Brand citizenship behaviour på arbetsplatsen och vidare uppmuntra medarbetarna till personligt engagemang vilket påverkar företaget, varumärket och organisationen. Studien bidrar till ökad förståelse kring ämnet samt att den visar på den anställdes inverkan på varumärket, något som kan stärka hela företaget inifrån och ut. / In an increasingly globalized world where the supply of products increases, it is difficult to create a strong and sustainable brand in the market. Since there are currently few tools and concepts in the field of internal brand building I have chosen to study how the brand can be strengthened from the inside out. In the study, I have looked into the concept of Brand citizenship behavior, an area that is relatively new and is based on the employee's impact on the brand. An explorative case study was used to examine the stories reproduced in substance. This by interviewing seven employees at the company Saltå kvarn. The empirical material is analyzed from theories about Brand citizenship behavior, Organizational citizenship behavior and organizational theories. Based on existing theories and the study's analysis, I have developed a model that can be used by executive senior management and CEO’s. This can be used as a tool to promote Brand citizenship behavior in the workplace and encourage employees to further personal involvement, which affects the company, brand and organization. The study contributes to a better understanding about the subject and it shows on the employee's impact on the brand, something that can strengthen the whole company from the inside and out.

Purpose: The purpose of this thesis is to identify internal marketing strategies that are contributing to an externally success of a rebranding process. The study hopes to answer what strategies are important during this process and give companies, trying to rebrand, tools to work with. Methodology: The study is carried out as a qualitative case study and are based on deep interviews. We chose deep interviews to give the respondents an opportunity to speak freely about the subject from their perspective. Empirical foundation: Our empirical material is based upon interviews with people who have strategic positions and marketing related titles. Conclusions: Our research concludes that the employees of an organization need to be included in the rebranding process and that their vision of the corporative activities are crucial in how external stakeholders perceive the changes. It is also necessary to have clearly defined goals and that research on all levels is a must in order to succeed.

<p>The purpose of this paper is to examine the correlation between hotels, their brands and the frontline staff within the industry. A competitive, international environment characterizes today´s hotel industry where brands are one of the strongest sources for a successful position amongst competitors. In the brand delivery, the front line staff is of utmost importance since they in many ways incorporate the brand values and the projected identity of the hotel. Hotels can use a variety of ways to communicate the brands identity to the front line staff in order to create the desired brand behavior, some more effective than others. At the same time the Swedish hotel industry, as many other, is characterized by a high percentage of staff turnovers. This is caused by the fact that part time or seasonal front line employees staff much of the hotels. This creates a possible tension since those delivering the service often are staff with limited brand awareness while at the same time the hotels are dependent of a constant brand delivery to create a sustainable brand image.</p><p>The study has been made through a qualitative approach and as a case study of a representative part of the Swedish hotel industry. We have conducted 7 interviews with various people, all working in management at different hotels. Research findings show that while there is an understanding of the front line staffs part in brand communication, the implementation phase is troublesome. In order for the staff to communicate the hotel brand true to the hotels proposed brand identity there is a need for a symbiotic relationship between the hotels management and the front line staff. A model for this relationship is therefore proposed by us.</p>

Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen. Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras? Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter. Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse. Det är dessa fyra faktorer som systematiserar de nämnare som leder till anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet. Emellertid var detta inte möjligt då chefer i kommunen var svåra att få kontakt med.Resultatet visar att uppfattningen om pensionsavgångar är varierande då en av respondenterna menar att det inte är något att oroa sig över, medan övriga respondenter anser att det är en stor utmaning kommunen har framför sig. Resultatet visar även att Falu kommun i dagsläget arbetar strategiskt med ett flertal olika åtgärder för att stärka sitt arbetsgivarmärke externt såsom exempelvis ambassadörskap och talent management, vilket tidigare forskning visar är en nödvändighet för en organisations konkurrenskraft och således attrahera samt behålla medarbetare. Gällande kompetensöverföring visar resultatet att det idag finns en medvetenhet om riskerna för kompetensförluster. Dock utförs ett begränsat arbete för att överföra viktiga kompetenser, åtminstone med syfte att hantera den risk för kompetensförlust som väntas i och med den förestående generationsväxlingen. Tidigare forskning inom området pensionsavgångar visar dock att förlusten av viktiga kompetenser är det största hotet.Vår slutsats av denna studie är att Falu kommun är på rätt väg att hantera den problematik som förväntas uppstå, dock behöver kommunen öka medvetenheten genom kommunikation och intern marknadsföring samt arbeta samman en gemensam syn på pensionsavgångarna i alla förvaltningar. Vi menar även att det är av stor vikt att se över kompetenserna i organisationen och börja agera för att inte mista viktiga kompetenser i och med de förestående pensionsavgångarna. Detta är områden som behandlas i det förslag till HR-strategi vi har arbetat fram. / This study aims to examine how a medium-sized municipality can work strategically with problems concerning loss of skills and to be an attractive employer for future retirements. Furthermore, the study aims to, based on the results, prepare a draft HR strategy for the problems the impending retirement brings. To get answers to our research questions, we conducted a case study of the Municipality of Falun, and this made use of semi-structured interviews with four people in managerial positions and a variety communicator, and a focus group of four employees from the HR department. This gave us more perspective on the problem, which we believe strengthen the reliability of the results. In retrospect, we can see that a larger number of interviewees would have been preferable, in order to get more employees thoughts and opinions on the subject. However, this was not possible as managers in the municipality were difficult to contact.The results show that the perception of retirement is different when one of the respondents believe that there is nothing to worry about, while other respondents think it is a great challenge municipality has in front of him. The result also shows that the Municipality of Falun in the current situation is working strategically with a variety of measures to strengthen its employer brand externally such as diplomacy and talent management, as previous research indicates is a necessity for an organization's competitiveness and thus attract and retain employees. Regarding the transfer of skills shows the result that today there is an awareness of the risks of skill losses. However, conducted a limited effort to transfer critical skills, at least in order to manage the risk of loss of skills expected in the forthcoming generation change. Previous research in the field of retirements shows that the loss of key skills is the biggest threat.Our conclusion from this study is that Falun municipality are right on track to deal with the problems that are expected to arise, however, requires the municipality to raise awareness through communication and internal marketing as well as working together a common vision of retirements in all administrations. Furthermore, we believe that it is crucial to review the competencies in the organization and start acting so as not to lose important skills in and with the impending retirements. These are areas addressed in the draft HR strategy we have developed.

The purpose of this paper is to examine the correlation between hotels, their brands and the frontline staff within the industry. A competitive, international environment characterizes today´s hotel industry where brands are one of the strongest sources for a successful position amongst competitors. In the brand delivery, the front line staff is of utmost importance since they in many ways incorporate the brand values and the projected identity of the hotel. Hotels can use a variety of ways to communicate the brands identity to the front line staff in order to create the desired brand behavior, some more effective than others. At the same time the Swedish hotel industry, as many other, is characterized by a high percentage of staff turnovers. This is caused by the fact that part time or seasonal front line employees staff much of the hotels. This creates a possible tension since those delivering the service often are staff with limited brand awareness while at the same time the hotels are dependent of a constant brand delivery to create a sustainable brand image. The study has been made through a qualitative approach and as a case study of a representative part of the Swedish hotel industry. We have conducted 7 interviews with various people, all working in management at different hotels. Research findings show that while there is an understanding of the front line staffs part in brand communication, the implementation phase is troublesome. In order for the staff to communicate the hotel brand true to the hotels proposed brand identity there is a need for a symbiotic relationship between the hotels management and the front line staff. A model for this relationship is therefore proposed by us.