This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

There have been several studies that have found that history textbooks are not equal when it comes to the representation of men and women. They are characterized by male perspective, where women as individuals and in groups are unapparent. The magazine Historiskan arose as a response to this problem, whose stated purpose is to highlight women in history and creating a gender historiography. When women on the other hand are being highlighted in history, other studies have shown that it is in general only the white Western heterosexual middle-class woman's perspective that historians include. Women of other ethnicity, class and sexuality ​​are excluded. The Swedish schools policy documents expresses that equality must be included in students’ education, and ethnicity, class and sexuality are perspectives to be included in the teaching of history. Based on a qualitative content analysis and intersectional gender theory this essay aims to examine how Historiskan depict women from the social categories; ethnicity, class and sexuality. The result shows that the stories are dominated by white Christian Western women as the norm. Women of different ethnic origin, color and religion exist, to a lesser extent, in which their ethnicity and skin color are more prominent in the narrative. Class and social status is a clear category that explains women's diverse experiences and opportunities. Heterosexuality is the norm, which is depicted as an economic and political agreement between the sexes. The big deviant is the unmarried woman. / Det finns ett flertal utredningar som har konstaterat att läromedlen i historia inte är jämställda. De präglas av manligt perspektiv, där kvinnor som individer och grupp osynliggörs. Tidskriften Historiskan uppstod som ett svar på denna problematik, vars uttalade syfte är att lyfta fram kvinnor i historien och skapa en jämställd historieskrivning. När kvinnor däremot lyfts fram, har andra studier visat att historieskrivningen generellt endast inkluderar den vita västerländska heterosexuella medelklasskvinnans perspektiv. Kvinnor av annan etnicitet, klass och sexualitet exkluderas. I skolans värdegrund uttrycks krav på att jämlikhet ska prägla elevers utbildning, samt ska även etnicitet, klass och sexualitet inkluderas i historieämnet. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och intersektionell genusteori genomförs en granskning av hur Historiskan skildrar kvinnor utifrån de sociala kategorierna; etnicitet, klass och sexualitet. Resultatet visar att berättelserna domineras av vita kristna västerländska kvinnor som utgör normen. Kvinnor av annan etnisk tillhörighet, hudfärg och religion förekommer om än i mindre utsträckning, och där framförallt deras etnicitet och hudfärg uppmärksammas mer specifikt. Klass och social ställning utgör en stark kategori som förklarar kvinnornas skilda erfarenheter och möjligheter. Heterosexualiteten utgör normen, som skildras som en ekonomisk och politisk överenskommelse mellan könen. Den stora avvikaren är den ogifta kvinnan.

In recent years, there have been many debates about fat female bodies in the media. Fat women are often associated with moral failure, laziness and stupidity. Women’s fat bodies are loaded with negative meanings because of dominant negative attitudes. These attitudes tells fat women that they need to change their bodies, in order to fit in a society where beauty standards are characterized with certain ideals around skinnyness. In this study, i will show how fat female bodies are being discussed on Flashback forum. I’m using a gender and intersectionalitative perspective. Anti-feminists uses Flashback forum to express sexist, homophobic and racist comments about different authors of feminist and body-positive blogs. These feminist bloggers are questioning the oppression that fat women faces in their everyday lives, and they wan’t to make all bodies visable by countering prejudice about fat female bodies. When does Flashback take threats against female feminist bloggers seriously?

This paper discuses three different freakshow-attractions at the amusement park Gröna Lund in Stockholm during the 20th century; two tribes from the African continent, the exhibit of people with dwarfism and all female striptease. These attractions have been examined with international and intersectional perspective aswell as their effect on the possible heritage status of the amusement park Gröna Lund and their part in creating a so-called dissonant heritage. The thesis does not examine individual freaks or the amusement often refereed to as burlesque that also was an important part of the amusement park Gröna Lund. By studying the amusement park Gröna Lund’s company archive at the Centre for business history in Stockholm I found the main source material for this thesis. This material consisted of pictures, commercial flyers given out at exhibitions, advertising banners and articles from various Swedish newspapers. The material has then been exposed to both textual and image analysis. The result is that the human attractions at Gröna Lund can, and should, be seen as a part of an international freakshow market - although influenced by social and political trends and institutions. I also argue that the amusement park, and the human attractions are a part of a dissonant heritage, a more intersectional Swedish heritage. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.

The purpose of this study was to examine whether and how the social services in the municipality of Falun is managing social work related to prostitution. It is a qualitative study based on three focus group interviews conducted in parts of the social services organization in the municipality of Falun. The empirical data collected was analyzed from an intersectional perspective. Several distinct findings emerged from the study. Social work against prostitution does not exist in the social services organization in the municipality of Falun. The organization possesses no procedures or guidelines for this kind of work, and no preventive work or cooperation with other organizations is carried out. It also emerged, that several social work officers had a stereotype image of who a potential sex- seller could be. This fact may influence who would be able to get any support from social services regarding to this social problem. / Syftet med denna studie var att undersöka om och hur Falu kommuns socialtjänst arbetar gällande prostitution. Studien är en kvalitativ studie som baseras på tre fokusgruppsintervjuer utförda på delar av Falu kommuns socialtjänst. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. Resultatet av studien var entydigt, arbete riktat mot prostitution förekommer inte på socialtjänsten i Falu kommun. Verksamheten besitter inga rutiner eller riktlinjer för detta arbete, och inget förebyggande arbete eller något samarbete med andra organisationer eller myndigheter utförs. Det framkom även att handläggarna hade en stereotyp bild av vem som är en potentiell sexsäljare, något som kan komma att påverka vem som skulle kunna få ett eventuellt stöd från socialtjänsten gällande denna problematik.

No description available.

This essay looks to examine how eight religious women within Sunni Islam and Conservative Judaism in Sweden perceive their place in the religious community. The essay in itself rests on the theories of social constructionism and intersectionality, along with a qualitative interview study conducted with the eight different women. The results show that the women have very different opinion in regards to their thoughts about their place in the religious community depending on a variety of pre-consisting social factors which includes (but are not limited by) religious background, ethnicity and culture. Some women feel satisfied with their place in the religious community and in society while others call for a change to be made both in the religious community they belong to and in the society they live in.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie delades ut till Sveriges gymnasietvåor läsåret 2015/2016 med en medföljande lärarhandledning. I den här uppsatsen berättar elever och lärare om sina erfarenheter av boken och undervisning utifrån den. Halvstrukturerande intervjuer, en enkät och en fokusgrupp har använts för att samla in materialet som sedan analyserats tematiskt utifrån Freires kritiska pedagogik, Spivaks postkoloniala perspektiv och Kumashiros teorier om lärande genom kris. Både elever och lärare vittnar om ämnets och undervisningens angelägenhet och förändrande potential, men också om riskerna med att undervisningen reproducerar svenskhet som det jämställda och vice versa. Ett par slutsatser är att ett historiskt perspektiv kan bidra till att få normer och strukturer att framstå som föränderliga, och ett postkolonialt perspektiv kan behövas för att sexism inte oproblematiserat ska tillskrivas den etniske Andre, något som flera andraspråkselever vittnar om. Vidare diskuteras det didaktiska värdet med en intersektionell analys och att låta eleverna själva formulera problemen som undervisningen tar sin utgångspunkt i.