rågorna kring företagens påverkan på klimatet, samhället och ekonomin blir allt viktigare. Även frågan gällande vad det leder till för konsekvenser när företag använder sig av okontroversiella metoder för att hänga med i utvecklingen och för att möta intressenternas intresse. Företag använder sig av greenwashing vilket innebär att de vilseleder intressenterna genom att påstå sig göra en sak men agerar på ett annat sätt. Detta för att upprätthålla intressenternas tillfredsställelse för stunden, vilket dock kan komma att skada företaget vid ett avslöjande. Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsredovisningar och hur de påverkas när ett företag varit inblandat i en greenwashingskandal. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och utgått ifrån företagens hållbarhetsredovisningar från året innan skandalen, året under, samt året efter som underlag. Studien fokuserar på totalt tre bolag, Telia, Volkswagen och Stora Enso. Vidare presenteras djupgående analyser som utförs med hjälp av en kodningsmanual som tar stöd i bland annat intressent- och legitimitetsteorin för vardera bolag, för att sedan mynna ut i en jämförande analys där paralleller dras mellan företagen. Studien mynnar ut i slutsatser kopplade till frågeställningarna om hur rapporterna förändras efter en greenwashingskandal. Delvis gällande vilken del intressenterna har i återuppbyggnaden av legitimiteten efter en skandal, samt hur ett företag arbetar för att återställa sin legitimitet efter en skandal. Resultatets innehåll består av information från totalt nio hållbarhetsrapporter som sedan ska besvara frågeställningarna. Analysen konstaterar att företagen anstränger sig för att bibehålla sin legitimitet, vidare framkommer det även att de vill nå ut till sina intressenter och poängterar att de är viktiga för företagen. Flera förändringar presenteras till följd av skandalen, och företagen försöker vara transparenta för att skapa legitimitet. Det framkommer även att greenwashing förekommit i alla berörda skandaler. I slutsatsen fastställs att en viss grupp av intressenter har en speciell roll i uppbyggandet av legitimiteten efter en skandal, vilket är de anställda. Vidare menar studien att antagandet om att hållbarhetsrapporterna genomgår stora förändringar efter en uppmärksammad greenwashingskandal stämmer. / Corporations' impact on the climate, the society and the economy are issues growing bigger day by day. When the corporations use unconventional methods that might not always be according to the books to keep up with the development but also with their stakeholders, what happens then? The corporations use greenwashing to keep their stakeholders satisfied but later get hurt by it. This article aims to analyze sustainability reports and how they are impacted by a scandal that are caused by it using greenwashing. It is a qualitative study focusing on Telia, Volkswagen and Stora Enso's sustainability reports the year prior to, the year during and the year after the scandal was discovered. In depth analyzes are presented comparing the different years but also the companies to one another. The analyzes were made with a perspective out of the stakeholder theory and the legitimacy theory ans a coding manual. There is also a focus on the scandals and how the corporations represent them in their reports. This study finds the answer to the questions how reports change after a scandal, how stakeholders are a part of the reconstruction of the legitimacy after a scandal and also what corporations does to gain back their legitimacy. The result contains paraphrases on the nine reports where Telia's reports focuses on the economic part of sustainability, Volkswagen’s focus on the environmental part and Stora Enso's focuses on the social part. In the analyzes it is stated that the corporations do a lot to keep their legitimacy, the corporations also want to point out to the stakeholders that they are very important to them. There is a lot of changes presented as a result of the scandal, the corporations want to be transparent to gain legitimacy. It appears that greenwashing plays a part in all the companies' reports. Exampels on all of this is included in the article. The study concludes stakeholders are part of the reconstruction after a scandal, especially the employees. The assumption that sustainability reports go through big changes is also shown to be correct.

In 2018, Revisorsinspektionen (RI) revised the requirements to become an authorized auditor. The new requirement aims to make the education more efficient and to make the auditor profession more attractive. RI considered the previous auditor education both too long and too complicated compared to other high-education professions and sometimes it could take ten years to become an authorized auditor. The reform aims to make it possible for more people to become an auditor because now you only need a bachelor’s degree. The length of the education is now reduced and the bachelor’s degree does not need to be in business administration. The future auditor thus needs less education than today's auditors and not the same demands in business administration. What, in fact, do the RIs stakeholders think of the new requirements to become an authorized auditor? In 2017, RI published a memorandum with proposals for the new requirements and mentioned44 stakeholders who was affected of the revise and gave them a chance to express their opinions. Until 8th of March 2018, 25 organisations had comment on RI revision. The purpose of the study is to examine the stakeholders’ views about the revision of the requirements to become an authorized auditor. By categorize the organisations into stakeholder groups and then analyze every answer, this study contributes with knowledge about which stakeholders’ who had the most influence in the revision. The Comment letters received on RIs memorandum have been categorized by the following stakeholder groups: Authorities, Universities, Accounting firm and Trade association. The results shows that there is different opinions depending on the interest of the organizations and the stakeholder group with least influence were universities. Furthermore the study shows that the universities did not have any influence in the revision and the stakeholders with most influence were the audit firms and authorities. The essay is hereinafter written in Swedish. / Revisorsinspektionen (RI) ändrade 2018 på de formella kraven för att bli auktoriserad revisor. De nya bestämmelserna syftar framförallt allt till att effektivisera utbildningen och göra revisorsyrket mer attraktivt. RI anser att den tidigare revisorsutbildningen var både för lång och komplicerad jämfört med andra kvalificerade akademiska yrken och att det kan ta upp till tio år att bli auktoriserad revisor. Reformen gör det möjligt för fler att bli revisorer eftersom det i nuläget räcker med en valfri kandidatexamen från högskola eller universitetsutbildningens längd reduceras samtidigt som kravet på akademisk examen inom företagsekonomi tas bort. Framtidens revisorer behöver alltså mindre akademisk utbildning än dagens revisorer för att bli auktoriserad och behöver dessutom inte vara ekonomer. Vad har egentligen Revisorsinspektionens intressenter för synpunkter och ställningstagande till de nya reglerna för att bli auktoriserad revisor? RI skickade 2017 ut en promemoria till 44 olika remissinstanser där åsikter och svarefterfrågades på myndighetens framtagna förslag. Av dessa var det till slut 25 instanser som valde att inkomma med remissvar. Syftet med studien är att undersöka intressenters ställningstaganden till de nya utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor genom att granska och sammanställa de remissvar som inkom till RI. Dessa intressenter har delats in i olika intressentgrupper utifrån en egen modifierad intressentmodell. Studien har bidragit med att skildra intressenternas ställningstaganden till Ris utbildningsreform. Resultatet visar att det totalt sett var ungefär lika många som tillstyrker som avstyrker förslaget, men inom intressentgrupperna var det mer enhetliga ställningstaganden och det är framförallt lärosätena som är kritiska till reformen. I studiens analys och slutsatser presenteras ett antal mönster bland intressenternas ställningstaganden. Dessutom redogörs för möjliga underliggande orsaker och motiv tillintressenternas ställningstaganden.

Forskningsfråga: Vilka är nyckelfaktorerna som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision?  Syfte: Syftet är att undersöka de faktorer som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision och att undersöka de potentiella för- och nackdelar förknippade med sådana revisioner. Metod: I denna studie används en kvalitativt ansats, där data samlas genom semistrukturerade intervjuer med tolv småföretag. För att analysera insamlade data strukturerades det empiriska materialet i olika kategorier baserad på studiens teoretiska ramverk. Insamlade data utifrån studiens intervjuer jämfördes med den teoretiska referensramen för att avslöja likheter och skillnader. Slutsats: Resultatet av studien visar att de främsta motiven för småföretag som avstod frivillig revision är att kostnaden ansågs vara onödig och alltför hög. Dessa företag är mer intresserade av andra ekonomiska tjänster så som upprättande av bokslut samt rådgivning. De företagen som genomgår frivillig revision gör det främst för att säkerställa kvaliteten på årsredovisningen, samt för rådgivning. / Research questions: What are the key factors influencing small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing?  Purpose: The purpose is to examine the factors that influence small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing and to explore the potential benefits and costs associated with such audits.  Method: In this study a qualitative approach is used, collecting data through semi-structured interviews with twelve smaller companies. To analyze collected data, the empirical material was structured into different categories based on the study’s theoretical framework. Collected data based in the study’s interviews were compared with the theoretical frame of reference to reveal similarities and differences.  Conclusion: The results of the study show that the main motives för small companies that refrained from voluntary audits are that the cost was considered unnecessary and too high. These companies are more interested in other financial services such as preparing financial statements and consulting. The companies that undergo a voluntary audit do so primarily to ensure the quality of the annual report, as well as for advice.

Background: Women’s football is in an intense growth phase both internationally and nationally. More and more men’s clubs are establishing themselves in the market while many women’s clubs struggle financially. Previous research shows that football clubs have a combination of sporting, financial, and social demands, which makes it difficult to achieve balance in their operations. Swedish women’s football has unique conditions, which, together with the fact that it is a fragmented research area, shows the need to study the subject more closely. Purpose: Our study aims to identify and analyze how organizations with elite activities in women's football navigate the complex landscape of stakeholder requirements in their long-term business governance. By shedding light on these trade-offs, we aim to contribute to the understanding and improvement of women's football governance. Method: The study is a qualitative multiple-case study with an interpretive perspective. The study has been based on an inductive research approach with purposive sampling. The empirical material has mainly been collected from eleven semi-structured interviews with representatives from clubs in OBOS Damallsvenskan and Elitettan. Conclusion: The study shows that the associations studied find it challenging to balance finances, organization, and sporting objectives. They are dependent on external funding, which is difficult to forecast, making long-term planning difficult. Many stakeholders have similar demands and expectations of the organization. As a result, fewer trade-offs between stakeholders are necessary, increasing the potential for synergies in value-creating activities. Thus, organizations should focus on creating value for as many stakeholders as possible by following these steps: classification, internal & external needs, shared values, implementation and follow-up, and collaboration. / Bakgrund: Damfotboll befinner sig i en stark tillväxtfas både på ett internationellt och nationellt plan. Fler och fler herrklubbar etablerar sig på marknaden, samtidigt som många damklubbar har det svårt ekonomiskt. Tidigare forskning visar att fotbollsklubbar har en kombination av sportsliga, ekonomiska och sociala krav, vilket gör det svårt att uppnå balans i verksamheten. Svensk damfotboll har unika förutsättningar, vilket tillsammans med att det är ett fragmenterat forskningsområde visar på behovet av att studera ämnet närmare. Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera hur organisationer med elitverksamhet inom damfotboll gör avväganden mellan intressenters krav i sin långsiktiga styrning av verksamheten. Metod: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie med ett tolkande perspektiv. Studien har utgått i från en induktiv forskningsansats med ett målstyrt urval. Det empiriska materialet har huvudsakligen inhämtats från elva semi-strukturerade intervjuer med representanter från klubbar i OBOS Damallsvenskan och Elitettan. Slutsats: Studien visar att de undersökta föreningarna har svårt att skapa balans mellan ekonomi, organisation och sportsliga målsättningar. Föreningarna är beroende av svårprognosticerad extern finansiering, vilket försvårar möjligheten till en långsiktig planering och styrning. Många intressenter har liknande krav och förväntningar på verksamheten. Detta leder till att färre avvägningar mellan intressenter är nödvändiga och ökar möjligheten för synergier i värdeskapande aktiviteter. Därmed bör verksamheterna fokusera på att skapa värde för så många intressenter som möjligt genom att utgå från följande steg: klassificering, interna & externa behov, gemensamma värden, genomförande och uppföljning samt samverkan.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara. / increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&M använder. / Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&M uses.

Bakgrund: Världsekonomin har länge präglats av en linjär ekonomi, ett system som inte är hållbart och ett hot mot en framtida stabil ekonomi. Cirkulär ekonomi har lyfts fram som ett mer hållbart alternativ. Företagen är de som behöver vara drivande för att en omställning från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi ska vara möjlig och en del företag har redan idag påbörjat detta arbete genom att implementera en cirkulär affärsmodell i sin verksamhet. En del tidigare forskning visar på ekonomiska fördelar för företag som arbetar med cirkulära affärsmodeller, en del visar på ekonomiska nackdelar. Denna studie vill bidra både teoretiskt och praktiskt genom att studera företags drivkrafter till att styra till en cirkulär affärsmodell och därmed undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivkrafter som motiverat företag till att börja arbeta med cirkulär ekonomi. Genom att studera företagens syn på intäkter och kostnader i samband med att ställa om till en cirkulär ekonomi ämnar studien bidra med bättre förståelse för vilken påverkan ekonomisk lönsamhet har på företags beslut om hur verksamheten ska styras. Syftet är även att undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet som påverkar motivationen till att styra till en cirkulär affärsmodell. Då studien ämnar bidra med förståelse för vilka drivkrafter företag har haft till att börja arbeta på detta sätt bör studien vara av intresse för de beslutsfattare som verkar för att företag ska styra sin verksamhet till en cirkulär ekonomi. Metod: För att svara på studiens frågeställning och uppfylla syftet har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med företag som påbörjat sitt arbete med en cirkulär affärsmodell. De teorier som används i studien för att analysera den empiri som samlas in är aktieägarteorin, intressentteorin och självbestämmandeteorin. Resultat och slutsats: Resultatet från de företag som deltagit i studien visar att möjlighet till positiv påverkan på intäkter och kostnader på kort sikt inte haft särskilt stor inverkan på beslutet att styra till en cirkulär affärsmodell. En del arbetar med cirkulär ekonomi trots att de i dagsläget ser negativ ekonomisk påverkan av det, att kortsiktigt öka vinsten tycks inte varit vad som motiverat till att styra mot en cirkulär affärsmodell. Det som snarare tycks motivera företagen är att en cirkulär affärsmodell hjälper dem leva upp till svensk lagstiftning och ökade miljökrav, samt att det finns en vilja att minska sin klimatpåverkan. Förutom detta framkommer det att kundernas och marknadens efterfrågan på miljövänliga alternativ är något som i stor utsträckning motiverat företagen att arbeta för en cirkulär ekonomi. Resultatet går till viss del i linje med tidigare forskning. Det som skiljer sig är att lagar och miljökrav samt miljöintresse är mer framträdande än tidigare forskning visat. Det vore därför intressant att i vidare studier undersöka drivkrafter till cirkulära affärsmodeller utifrån institutionell teori. Det vore även intressant att studera skillnader vid en jämförelse mellan små, medelstora och stora företag eller börsnoterade och onoterade företag. / Background: For a long time, the world economy has been built on a linear economy, a system that is not sustainable and a threat to a sustainable future economy. A circular economy has been raised as a more sustainable alternative. It has been brought forward that the firms will have to lead the work towards a circular economy for the transition from a linear economy to a circular economy to be possible, and some firms have already started this work by implementing a circular business model. Some previous studies have shown that a circular business model generates economic benefits, some have shown economic disadvantages. This study aims to give theoretical and practical contributions by studying the drivers that has determined companies to implement a circular business model, and thereby examine if there are other drivers than economic profitability. Purpose: The aim of the study is to explore which drivers have motivated firms to start working towards a circular economy. By studying the firm’s view on revenues and costs in conjunction with their work for a circular economy the study aims to contribute with knowledge regarding to which extent economic profitability has an impact on the decision to change the business model. An additional aim with the study is to explore if there are other drivers that has had an impact on the motivation to direct the business towards a circular business model. Since the study aims to contribute with understanding regarding which drivers that have motivated firms to work this way, the study should be of interest for decision makers who want firms to start working towards a circular economy. Method: To answer the research question, and to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used by conducting semi-structured interviews with firms which are working with a circular business model. The theories that have been used to analyse the empirical data are the shareholder theory, the stakeholder theory and the self-determination theory. Result and conclusion: The result shows that the opportunity to have a positive impact on revenues and costs in the short term has not had an impact on the decision to direct the business towards a circular business model for most of the companies that have been a part of this study. Some of them work toward a circular economy even though it currently has a negative impact on their profit. Economic profitability in the short term does not seem to have been what has motivated them into directing the business towards a circular business model. It seems that they would rather have been motivated to work with a circular business model because they need to follow environmental regulations and live up to certain environmental requirements in procurement, together with a will to lower their impact on the environment. Besides this it appears that the demand for environmentally friendly products from the company's customers and the market in general is something that has motivated the companies to work towards a circular economy. The results comply with earlier studies to some extent. Differences are that drivers in terms of laws and environmental requirement in procurement are mentioned more in this study than in earlier studies. For further studies it would therefore be interesting to study drivers for a circular economy using institutional theory. It would also be interesting to study differences between drivers for small, medium and large companies, or differences between listed and unlisted firms.

Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning. Med växande börsvärden och osynliga tillgångar har en global efterfrågan på ökad transparens i företags redovisning uppkommit. Av flertalet internationella initiativ för harmonisering av redovisning, anses standardiserad redovisning av intellektuellt kapital vara en del i lösningen på bristande information i den traditionella balansräkningen. Med växande gap mellan redovisat värde och börsvärde följer ett antagande om ett växande gap mellan tillgång och efterfrågan på information. Tidigare studier som undersökt redovisning av intellektuellt kapital i Sverige har dock givit resultat som inte är helt förenliga med det antagandet.Studiens syfte är att synligöra det intellektuella kapitalets förändring i svenska företag och därigenom förklara tillgång och efterfrågan på ytterligare information i den existerande redovisningen för att spegla företags marknadsvärde. Studien använder en modifierad version av Karl Erik Sveibys analysmodell för identifiering och kategorisering av intellektuellt kapital i de tre huvudkategorierna internt-, externt- och humant kapital. En kvantitativ innehållsanalys på årsredovisningar åren 2007, 2009 och 2011 från Sveriges fem största företag, utförs för att besvara frågan: Hur har redovisning av intellektuellt kapital förändrats i Sverige?Resultatet visar inte på någon markant bestående förändring i mängden redovisat intellektuellt kapital. Detta kan indikera att befintlig tillgång på information i redovisning möter efterfrågan och ger skäl att ifrågasätta och debattera en standardiserad redovisning av intellektuellt kapital baserat på en global efterfrågan. För vidare forskning föreslås studier med större antal företag samt empiriska studier av efterfrågan på information om intellektuellt kapital i redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

Säkringsredovisning används vid redovisning av finansiella instrument som innehas i säkringssyfte. Det är svårt att tillämpa nuvarande regler för säkringsredovisning på makro-säkringar, särskilt när portföljer hanteras dynamiskt. På grund av begränsningarna i nuvarande säkringsredovisning har många företag svårt att tillförlitligt presentera resultatet av dynamisk riskhantering i de finansiella rapporterna. Effekten blir att vissa företag undviker att använda säkringsredovisning medan andra endast tillämpar säkringsredovisning till viss del. En del företag använder istället andra säkringstekniker som inte fullständigt återspeglar den dynamiska riskhanteringen. IASB har publicerat ett diskussionsunderlag (DP) som presenterar en redovisningsmetod för dynamisk riskhantering. Målet med den nya metoden Portfolio Revaluation Approach (PRA) är att uppnå en tillförlitlig presentation samt reducera den nuvarande operativa komplexiteten.Syftet med studien är att undersöka och jämföra IASB:s intressenters attityder till redovisning av dynamisk riskhantering och identifiera deras attityder till den föreslagna redovisnings-metoden PRA. Studien syftar dessutom till att kartlägga intressenternas attityder till hur en framtida metod bör utformas. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys för att skapa en uppfattning av intressenternas attityder. Studien baseras på 30 remissvar som inkommit från intressenter som svar på IASB:s utgivna DP om makrosäkring. Intressentgrupperna som studien baseras på är normgivare, revisionsbolag och företag.Studien visar att intressenterna anser att det uppstår problem när nuvarande regler tillämpas på dynamiskt hanterade portföljer. IASB bör därför utveckla regler som återspeglar och blir tillämpbara på dynamisk riskhantering. Remissvaren visar dock att åsikterna om makro-säkringsprojektets omfattning och vad dynamisk riskhantering bör innefatta skiljer sig åt. IASB har frångått det initiala målet med projektet och utökat omfattningen. Intressenterna kräver därför att IASB tydliggör målet innan ett utkast (ED) utvecklas.Studien påvisar att åsikterna om PRA är skilda. Intressenterna har dock identifierat fler nackdelar än fördelar med PRA. Enligt intressenterna bör en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering endast tillämpas när riskerna har minimerats genom säkring och inte vid all dynamisk riskhantering. Intressenterna anser att en tillämpning på alla dynamiska riskhanteringsaktiviteter skulle öka resultatvolatiliteten och inte resultera i användbar information. Studien visar att en framtida redovisningsmetod för dynamisk riskhantering bör vara frivillig att tillämpa. Intressenterna anser att metoden bör utformas för att kunna tillämpas på alla risker, inte enbart ränterisker. Enligt intressenterna bör IASB inte utveckla en helt ny metod utan istället utforma en metod som bygger på befintliga regler i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB bör dessutom utforma principbaserade regler eftersom att den dynamiska riskhanteringen är föränderlig. IASB måste säkerställa att metoden är praktisk genomförbar. Vår slutsats är att intressenterna förvisso uppmuntrar IASB:s makrosäkringsprojekt men få är tillfredsställda med det som presenteras i DP. / Hedge accounting is used when accounting for financial instruments held for hedging purposes. There are difficulties associated with applying existing hedge accounting requirements to macro hedges particularly when portfolios are managed dynamically. Because of the limitations of existing hedge accounting many entities find it difficult to faithfully present the results of dynamic risk management in the financial statements. As a result, some entities do not apply hedge accounting at all while others only apply parts of hedge accounting. Some entities apply other hedging techniques which do not correctly reflect the dynamic risk management. The IASB has published a Discussion Paper (DP) featuring an accounting method for dynamic risk management. The objective of the new method Portfolio Revaluation Approach (PRA) is to achieve a faithful presentation of dynamic risk management and reduce the existing operational complexity.The purpose of the study is to examine and compare the attitudes of the IASB’s stakeholders towards accounting for dynamic risk management and identify their opinion on the proposed accounting method PRA. The study also aims to identify stakeholders’ views on how a future method should be designed. To obtain an understanding of stakeholders’ views a qualitative content analysis were used. The study is based on 30 comment letters received from stakeholders in response to the issued DP on macro hedging. The stakeholders where categorized into three groups: standard setting bodies, accounting firms and corporations.The study shows that stakeholders consider that problems arise when the current rules is applied to dynamically managed portfolios. The IASB should develop rules that will be applicable and reflect dynamic risk management. The comment letters shows different opinions about the scale of the project and what dynamic risk management should cover. The IASB has modified the initial objective of the project and expanded the scope. Stakeholders therefore require that the IASB clarifies the objective before they develop an Exposure Draft (ED).The study found that opinions on PRA are diverse. Stakeholders have, however, identified more disadvantages than advantages with PRA. According to stakeholders, a future accounting method for dynamic risk management should be applied only when risk mitigation has been undertaken by hedging and not applied on all dynamic risk management. Stakeholders believe that an application on all dynamic risk management activities would increase volatility in profit or loss and not result in useful information. Furthermore, the study shows that a method should be optional to apply. A future accounting method should be designed to be applicable to all risks, not only interest rate risks. Judging by the commentIIletters from the stakeholders, the IASB should not develop a new method but instead design a method based on the existing rules in IFRS 9 Financial instruments and IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement. Moreover, the IASB should develop principle-based rules because of the character of dynamic risk management. The IASB must ensure that the method is practicable. Our conclusion is that even though the stakeholders encourage the macro hedging project, few are satisfied with the proposal submitted.(This paper is written in Swedish)