Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skogsindustriella företags decouplingstrategier, dess antecedenter och dess konsekvens. Företagen som har undersökts är BillerudKorsnäs, Holmen och Svenska Cellulosa AB (SCA) i en flerfallsstudie. Skogsindustrin var intressant eftersom den gör ekonomiska resurser av träd samtidigt som företagen hugger ner träd som binder koldioxid. Med en växande takt av nedhuggning skapar detta ett dilemma. Studien har utgått från en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I datainsamlingen användes positiva och negativa ord vilka systematiskt söktes efter i företagens hållbarhetsredovisningar i programmet Nvivo. Data kodades utifrån allmän, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt prospektiv och retrospektiv information. Huvudresultatet visade att de tre företagen uttryckte sig mest prospektivt samt att de använde mest positiva ord. Slutsatserna som kan dras av resultatet är att prospektiv och retrospektiv information är antecedenter till decouplingstrategi och legitimitet är en konsekvens av decouplingstrategi. / The purpose of this study is to describe and analyze the decoupling strategies of forest industrial companies, its antecedents and its consequence. The companies that have been investigated are BillerudKorsnäs, Holmen and Svenska Cellulosa AB (SCA) in a multiple case study. The forestry industry was interesting because it makes economic resources from trees at the same time that the companies cut down trees that bind carbon dioxide. With a growing rate of felling, this creates a dilemma. The study has been based on a quantitative and qualitative content analysis. In the data collection, positive and negative words were used which were systematically searched for in the companiesʹ sustainability reports in the program Nvivo. Data were coded based on general, economic, social and environmental sustainability as well as prospective and retrospective information. The main result showed that the three companies expressed themselves most prospectively and that they used the most positive words. The conclusions that can be drawn from the results are that prospective and retrospective information are antecedents to decoupling strategy and legitimacy is a consequence of decoupling strategy.

Bakgrund & Problem: Företag idag ställs inför nya krav om socialt- och miljömässigt ansvar och bedöms utefter deras förmåga att uppfylla dessa. Därmed har kommunikation och redovisning genom hållbarhetsrapporten blivit viktig. Om företagets CSR arbete och sociala ansvar överensstämmer med samhällets förväntningar kan företaget ses som legitim, men om dessa förväntningar inte efterlevs kan legitimiteten istället påverkas negativt. Företag använder sig utav kommunikationsstrategier för att legitimera sitt agerande och därmed är hållbarhetsredovisningen problematisk då den inte kan anses vara ett svar på att företaget uppfyller sin ansvarsskyldighet. Ytterligare problem med hållbarhetsredovisningen är att den utelämnar information som är betydelsefull för intressenterna. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen för mottagare av företagens hållbarhetsrapporter så de kan fatta beslut om företaget på ett mer kritiskt sätt. Metod: I denna studie används en kvalitativ metod genom att en innehållsanalys genomförs av fem företags hållbarhetsrapporter. Vidare används en kvantitativ metod för att genomföra frekvensanalys av företagets intressenter. Resultat: Resultatet visar att strategier för att behålla legitimitet används både innan och efterskandal, medan strategier för att reparera legitimiteten används efter skandal. Mer exakt är det behålla legitimitet på ett pragmatiskt sätt och reparera legitimitet på ett moraliskt sätt som är de mest använda strategierna i hållbarhetsredovisningarna. Därutöver visas även en koppling mellan pragmatisk legitimitet och de interna intressenterna. / Background and problem: Nowadays companies need to face the new requirement of social- and environmental responsibility and are assessed by how they fulfill these demands. Because of this communication and accounting through sustainability reports have been important. If the company's CSR work and social responsibility are in line with society's expectations it can be considered legitim, if the expectations do not comply the legitimacy of the company will drop. Consequently, companies use communication strategies to legitimize their actions, and because of this sustainability reporting can’t be seen as a way of transparency. Furthermore, sustainability reporting does omit information that is significant to its stakeholders.  Aim: The study aims to increase the knowledge of sustainability reports for receivers of the report to make better and more critical decisions.  Method: This study was conducted in a qualitative method, a content analysis was performed on five companies' sustainability reports. Moreover, a quantitative method was used for the frequency analysis of the company's stakeholders.  Conclusion: The result shows that strategies to maintain legitimacy are used both before and after the scandal, while strategies to repair legitimacy are used after the scandal. More precisely, maintaining legitimacy pragmatically and repairing legitimacy morally are the most used strategies in sustainability reporting. In addition, a connection between pragmatic legitimacy and the internal stakeholders is also shown.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.

No description available.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg. Dessutom identifiera potentiella utmaningar och eventuellt motstånd.  Metod: En kvalitativ forskningsansats med en induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar inom offentlig förvaltning.  Resultat och slutsats: Studien visar att de operativa medarbetarna upplever fördelar vid implementering av digitala verktyg med positiv inställning. Däremot uppkommer det utmaningar som till exempel att det är tidskrävande att omvandla den traditionella arbetsmetoden till en mer digitaliserad arbetsmetod. En annan utmaning är att det kan finnas risk för kommunikationsbrist på grund av otydlig och otillräcklig kommunikation mellan medarbetarna och organisationen vilket leder till påverkan på medarbetarnas acceptans.  Examensarbetets bidrag: Denna studie kommer att bidra till en mer fördjupad förståelse av operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg, vilket är viktigt att ta hänsyn till för att förstå dess påverkan på medarbetares vardag och välbefinnande. Genom att noggrant undersöka detta kan vi få en större bild på hur digital teknik kan påverka arbetsrutiner och effektivitet. Detta är avgörande för att förstå hur användbara och effektiva digitala lösningar kan stödja operativa medarbetarnas arbete snarare att försvåra.  Förslag till fortsatt forskning: Skapa en större kvalitativ datainsamling genom att inkludera större urval av respondenter och offentliga organisationer i Sverige samt andra länder. Skapa en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

No description available.

Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband. / Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det råder en kommunikationsproblematikmellan intressenter och klädkedjor då intressenterna inte får den information deönskar för att kunna göra hållbara val. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskaklädkedjor kommunicerar sitt CSR-arbete till intressenter och vad som påverkarkommunikationens effektivitet. Tre fallföretag: Gina Tricot, Lindex och MQ har analyseratsgenom observationer på webbplatser och i butiker. Intervjuer har genomförts med CSRpersonligheterpå företagen. Studien indikerar att det finns problem för klädkedjorna att nå utmed CSR-kommunikationen till sina intressenter på ett effektivt sätt. För att konsumenternaska kunna göra hållbara val som matchar deras attityder krävs det att klädkedjorna ger merlättillgänglig och distinkt information. Det är värdefullt att ständigt föra en dialog medintressenterna, kommunicera motiven bakom CSR-engagemanget och de faktiska resultatenav arbetet samt att de på ett trovärdigt sätt lyckas leva upp till sina lovord. Då klädkedjornasaffärsidéer trots allt inte går ihop med en hållbar utveckling bör de heller inte överdrivakommunikationen, då finns risk för skepticism och minskad trovärdighet hos intressenterna.Gemensamt kan klädföretagen och medvetna en hållbar utveckling / Program: Textilekonomutbildningen