Titel: Implementering av GRI-standarder och riktlinjer: Fördelar och Utmaningar i Hållbarhetsredovisningen. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofia Ivarsson och Sofie Skalberg. Handledare: Jean Claude Mutiganda. Datum: 2024 - januari. Syfte: Skandinavien intar en framstående position i världen när det gäller att redovisa hållbarhet. Flertalet företag i Sverige har börjat implementera GRI som ett verktyg för att förstärka hållbarhetsredovisningen och förbättra kommunikationen med intressenterna. Studien avser att undersöka fördelar och utmaningar som svenska statliga företag upplever vid implementeringen och användningen av GRI-riktlinjerna i hållbarhetsredovisningen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar empirisk datainsamling från sju semistrukturerade intervjuer med svenska statliga bolag i olika branscher. Efter kodning och tematisering av det empiriska materialet har resultatet sedan analyserats och tolkats mot tidigare forskning. Resultat och analys samt slutsats: Trots frånvaron av exakt lagstiftning väljer företagofta att anpassa sig till externa riktlinjer såsom GRI. GRI-ramverket ökar transparensen och förbättrar företagens trovärdighet och legitimitet. Däremot inkluderar utmaningarna resurskrävande rapportering och risk för att fokusera för mycket på kriterier i stället för på verkliga förbättringar, vilket kräver anpassning för att möta företagens specifika behov inför CSRD. Studiens bidrag: Studien bidrar till att redogöra för hur företag upplevt implementeringen och användningen av GRI som ramverk. Dessutom ger studien konkreta slutsatser och rekommendationer baserat på erfarenheter och insikter som företagen erhållit genom användningen av GRI i hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: För att få en bredare förståelse av GRI hade det varit intressant att undersöka andra företag, som inte är statliga och verksamma i Sverige. Det hade även varit intressant att undersöka de fördelar och utmaningar företag upplever med CSRD. / Title: Implementation of GRI Standards and Guidelines: Benefits and Challenges in Sustainability Reporting. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Sofia Ivarsson and Sofie Skalberg. Supervisor: Jean Claude Mutiganda. Date: 2024 - january. Aim: Scandinavia occupies a prominent position globally in sustainability reporting. Many companies in Sweden have started to implement GRI as a tool to strengthen their sustainability reporting and improve communication with their stakeholders. The study aims to examine benefits and challenges that Swedish state-owned companies experience when implementing and using the GRI guidelines in sustainability reporting. Method: In this study, a qualitative method with an inductive research approach has been applied, which includes empirical data collection from seven semi-structured interviews with Swedish state-owned companies in various industries. After coding and thematizing the empirical material, the results have been analyzed and interpreted against previous research. Results and analysis and conclusion: Despite the absence of precise legislation, companies often choose to adapt to external guidelines such as GRI. The GRI framework increases transparency, improves companies' credibility and legitimacy. However, challenges include resource-intensive reporting and the risk of focusing too much on criteria instead of real improvements, requiring adaptation to meet the specific needs of companies ahead of CSRD. Contribution of the thesis: The study contributes to an account of how companies experienced the implementation and use of GRI as a framework. In addition, the study provides concrete conclusions and recommendations based on the experiences and insights that companies have gained through the use of GRI in sustainability reporting. Suggestions for future research: In order to gain a broader understanding of GRI, it would have been interesting to explore other companies, beyond state-owned and active companies in Sweden. It would also have been interesting to examine the benefits and challenges companies experience with CSRD.

Underrepresentation av kvinnor i styrelser är ett omtalat samhällsproblem. För att inkludera kvinnor och skapa ett styrelserum av mångfald har kvoteringar implementerats i EU. Trots kvoteringsdirektiv om en styrelse där 40 procent ska bestå av kvinnor, uppfyller bolagsstyrelser i Europa inte målen. Incitamenten för en mer jämställd styrelse är, förutom kvinnlig representation och rättigheter, finansiell lönsamhet. En god bolagsstyrning är viktigt för en effektiv ekonomisk hälsa och utveckling och lönsamhet. Könsdiversitet tenderar att öka ekonomisk tillväxt. Trots att fördelar för lönsamhet tillsammans med jämställdhet konstaterats återfinns ofta en ojämn könsfördelning bland bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Idag finns ett flertal studier om könsdiversitet i styrelser kopplat till lönsamhet med blandade resultat. Studierna analyserar ofta en mängd bolag där sektorn banker exkluderas. Banker har en betydande roll i samhället och är viktig för ett lands ekonomiska tillväxt. Studien syftar därför till att analysera om inkludering av kvinnor i bolagsstyrelser har en påverkan på europeiska bankers finansiella lönsamhet. Genom studien lyfts teorierna agentteorin, kritiska massanteorin och intresseteorin för att belysa olika perspektiv av ämnet. Där analyseras och diskuteras hur stor andel kvinnor styrelsen bör utgöra för att kunna göra skillnad samt mångfaldens påverkan på gruppen och resultatet. I studien genomförs analyser på de finansiella lönsamhetsmåtten ROA och Tobins Q. Studiens resultat påvisar genom analyserna att ett positivt samband finns mellan kvinnor i styrelser och finansiell lönsamhet. Analysen testar ett flertal variabler där bankernas storlek, styrelsens storlek och likviditet tas i beaktning. Analysen påvisar även att fler variabler har inverkan på lönsamheten. Studien kan genom resultatet påvisa att kvinnor i styrelsen har en påverkan, men framför allt att mångfald tenderar att öka lönsamhet. Jämställdhet är ett samhällsproblem och belyses genom studien där lika förutsättningar och kvinnors egen makt lyfts. I studien påvisas att inkludering av kvinnor i styrelser tenderar att öka lönsamheten hos europeiska banker. Detta lyfter att incitamentet finns att inkludera kvinnor för en finansiell lönsamhet, men även för jämställdhet. / Underrepresentation of women in boardrooms are societal issues. To include women and create a diverse boardroom, quotas have been implemented in the EU. Despite directives requiring boards to consist of 40 percent women, European corporate boards fail to meet these goals. Incentives for a more gender-balanced boardroom include, in addition to female representation and rights, financial profitability. Good corporate governance is crucial for effective economic health, and development, and profitability. Gender diversity tend to increase economic growth. Despite benefits for profitability along with gender equality, an uneven gender distribution is often found among corporate boards in listed companies. Today, there are numerous studies on gender diversity in boards linked to profitability with mixed results. These studies often exclude the banking sector. Banks play a significant role in society and are important for a country's economic growth. Therefore, the study aims to analyze whether the inclusion of women in corporate boards affects the financial profitability of European banks. The study highlights the theories of agency theory, critical mass theory, and stakeholder theory to illuminate different perspectives on the subject. The study analyzes and discusses what proportion of women the board should consist of to make a difference, as well as the impact of diversity on the group and the outcome. In the study, analyses are conducted on the financial profitability measures ROA and Tobin's Q. The results of the study demonstrate a positive significant relationship between women on boards and financial profitability. The analysis tests several variables, including bank size, board size, and liquidity. The analysis also indicates that several variables affect profitability. The study's results can demonstrate that women on the board have an impact, but primarily that diversity tends to increase profitability. Gender equality is a societal issue highlighted in the study, where equal opportunities and women's empowerment are emphasized. The study shows that the inclusion of women on boards tends to increase the profitability of European banks. This highlights the incentive to include women for financial profitability, as well as for gender equality.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter. / Revenue recognition is of great importance to companies and is, in most cases, considered to be one of the largest accounting posts. Different accounting methods can give rise to different outcomes, which may affect the stakeholders that the company interacts with. Since January 1, 2018, a new accounting standard for revenue recognition is effective - IFRS 15. The new standard has been developed by the IASB as a step to achieve convergence through a single set of accounting standards internationally. For listed companies within the EU, it is mandatory to prepare consolidated accounts in accordance with IFRS. Thus, from a Swedish perspective, listed groups will be affected by the new revenue standard. For parent companies in listed groups, the outcome will be the same as these companies must apply the RFR 2 regulatory framework. RFR 2 complies with IFRS, but with adaptation for ÅRL and its disclosure requirements. However, for subsidiaries in listed groups there is the option to choose between the RFR 2 and K3 regulations when preparing the financial reporting. K3 is developed by BFN and only complies with the disclosure requirements that follow from ÅRL. The purpose of the study is to explain how the income statement and outcomes differ when applying K3 and RFR 2. Furthermore, the study aims at investigating how the various applications affect key performance indicators, taxation and dividend opportunities from an interest-rate perspective. To achieve this objective, three types of cases have been designed concerning contractual contracts, service assignments and sales of goods. The cases have been analyzed by applying the respective rules regarding recognition of revenues, key performance indicators, income tax and dividend opportunities using a modified stakeholder model. The method used for the study is a qualitative content analysis of abductive nature. The outcome of the cases gives rise to the conclusion that recognition of revenue is possible at an earlier stage when applying RFR 2 and the new revenue standard IFRS 15 regarding the sale of goods. However, in the case of a contractual contract, a retrenchment of recognition is given in comparison with K3 and in the case of service assignments, no distinction is made between the rules. Our conclusion is further that these differences also affect both key performance indicators, income tax to pay and dividend opportunities.

Bakgrund & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, är sedan länge ett väl utforskat område, både i Sverige och internationellt, där många tidigare studier behandlar dess koppling till finansiell prestation, framförallt inom stora företag. Ett område som är relativt outforskat är CSR inom idrottsvärlden och vidare inom fotboll, framförallt ur en svensk kontext. I vilken utsträckning engagerar sig svenska fotbollsföreningar i CSR-relaterade aktiviteter och vilken effekt har det för deras prestation? Syfte: Syftet med studien är att testa och förklara CSR-engagemangs påverkan på svenska fotbollsföreningars HR- och sociala prestation samt om organisationsstruktur i termer av formaliserings-, centraliserings- och komplexitetsgrad påverkar detta samband. Vidare är det praktiska syftet att bidra med vägledning för hur svenska fotbollsföreningar kan arbeta med CSR-engagemang för att uppnå en högre prestation. Avsikten är att belysa och förklara kopplingarna mellan CSR-engagemang, prestation och organisationsstruktur och på så sätt fylla det gap som existerar inom forskningsområdet. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats och tvärsnittsdesign. Insamlande av data har skett genom utskick av en enkät och studiens urval består av 223 fotbollsföreningar från Allsvenskan till Division 2. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt att CSR-engagemang påverkar såväl HR- som social prestation positivt inom svenska fotbollsföreningar. Vidare tyder resultatet på att organisationsstruktur i termer av formaliserings- och centraliseringsgrad samt komplexitet hierarki inte påverkar detta samband. Däremot finns det, trots viss osäkerhet i resultaten, en påverkan av komplexitet socialt kapital i relationen mellan CSR-engagemang och HR- prestation. / Background & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, is since long ago a well explored area, both in Sweden and internationally, where many previous studies deal with the connection to financial performance, especially in large companies. An area which is relatively unexplored is CSR within the sports industry and further on within football, especially from a swedish context. To which extent do swedish football clubs engage in CSR-related activities and what effect does it have on their performance? Purpose: The purpose of the thesis is to test and explain the impact of CSR-engagement onswedish football clubs’ HR- and social performance and if organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity affects this relationship. Furthermore, the practical purpose is to contribute with guidance on how swedish football clubs can work with CSR- engagement in order to accomplish a higher performance. The intent is to highlight and explain the connections between CSR-engagement, performance and organizational structure and thus fill the gap that exists within the research area. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a deductive research approach and cross-sectional design. Data collection has been done by sending out a survey and the selection of the thesis consists of 223 football clubs from Allsvenskan to Division 2. Conclusions: The result of the study clearly shows that CSR-engagement positively affects both HR- and social performance in Swedish football clubs. Furthermore, the result indicates that organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity hierarchy does not affect this relationship. However, despite some uncertainty in the results, there is an impact of complexity social capital in the relationship between CSR-engagement and HR- performance.

Background: In recent years, there has been considerable interest in the philosophical concept of Open Banking and its practical implementation, often associated with digital platforms. The term ‘Open Banking platforms' has been used to describe the complex intersection between the two concepts of Open Banking and digital platforms, and it sometimes embody a series of challenges and opportunities. Open Banking aims to increase competition, innovation, and interoperability in the financial sector, creating opportunities for new players while challenging established banks to rethink their business models and value propositions. However, few researchers have addressed the question of challenges and opportunities faced by the various stakeholders involved in Open Banking platforms. Purpose: The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of the challenges and opportunities faced by various stakeholders involved in Open Banking platforms. Methodology: In this study, a qualitative methodology with an abductive approach was used, and the study was designed as a case study. The empirical data consists of seven semi-structured interviews conducted in 2023, as well as supplementary data from relevant documents. Thematic analysis and triangulation were employed to analyze the collected data. Conclusion: The complexity of Open Banking platforms becomes apparent during their practical implementation within the financial sector, involving technical, functional, interactional, relational, economic, and regulatory dimensions, as well as various stakeholders. On the one hand, third-party providers see opportunities for innovation. On the other hand, banks face issues with outdated IT infrastructure and threats to their existing business models. Some of the challenges arise due to varying perspectives and technological frames. This study also found that interest organizations play an important role in the design of Open Banking platforms, and regulatory requirements are therefore indirectly influenced by interest organizations. It is however challenging for stakeholders with limited resources to actively participate in the discussions about Open Banking. Additionally, a clearer dialogue and balance between compliance, security, and innovation is needed. Despite the challenges, Open Banking is considered important for the future but requires time to mature.