<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.

九○年代大陸女性作家的家族書寫在八○年代末的新寫實小說思潮、新歷史小說思潮以及西方女性主義文學思潮的相互激盪之下，延續新時期文學對「革命現實主義」的反叛姿態，在「追求自我」、「認識自我」的性別覺醒意識中重新審視女性的歷史，從而在「父子相繼」的傳統家族譜系之外，想像並打造「母女相連」的女性主體譜系，揭露「政治權力結構」和「性別權力結構」所暗含的偏斜與不公。對「政治權力結構」的批判是指文化大革命的「國家集體話語」對「個人自由」的限制與傷害，這部分藉由作者的敘事聲音、小說人物際遇以及承載特殊歷史意涵的意象來表現，對「性別權力結構」的反省主要在突顯父權秩序對女性的強制收編，因此塑造有別於血緣母親的代理母親、刻畫女性身體的各種造型，以及利用象徵性符號進而凝聚、團結女性們的精神力量。 本文所界定的女性家族書寫是指女性作家站在女性立場所書寫以女性為核心的家族故事，不僅積極嘗試改變、顛覆女性在父權歷史建構中的地位，並且能夠將「女性意識」、「家族敘事」和「歷史建構」融為一體，呈現女性歷史的發展過程和女性文化的演進形態，依此定義，本文選擇《玫瑰門》、《櫟樹的囚徒》和《羽蛇》作為研究分析對象，並且建立分析架構，分析架構包括「敘事面向的敘事時間、空間、視角、聲音分析」、「身體面向的女性人物主體性分析」、「文學面向的特殊意象分析」以及「史觀面向的陰性書寫策略分析」。《玫瑰門》展示的「演出型敘事模式」，用演員的登臺亮相、家具意象所潛藏的歷史象徵意義，以及「氣味」、「圖象」的感官陰性史觀，隱喻歷史的表演性質；《櫟樹的囚徒》呈現的「接力式敘事模式」，將歷史的詮釋權分配給不同世代的女性，隱喻歷史的傳承過程充滿著多元言說主體以及敘述的裂痕，因此「樹木」、「河流」、「眼睛」意象的源遠流長特質以及女性生死循環的陰性史觀，成為組織家族歷史最強而有力的書寫方式；《羽蛇》營造的「夢遊體敘事模式」，透過「羽蛇」這個實體人物和象徵符號在現實、夢境、幻境和家族歷史的自由轉換過程，「巨蚌」、「水晶燈」、「無字碑」等意象中無所不在的女性身體，以及「鮮血」和「白雪」相互抗衡的陰性史觀，投射出穿越時空的女性集體精神壓迫。 本文的研究侷限是對小說文本中的「男性人物」缺乏深刻關注，以及對小說文本的選取集中在五○年代出生作家群。研究展望是希望未來能進行「比較性研究」，交叉比較家族書寫作者和敘述內容所呈現的不同性別立場，展現更為多元的女性主體性，多向度比較家族書寫作者的社會身份以及文本中構成女性身份的各種因素，為社會學層面和心理學層面的女性研究提出貢獻，並且比較大陸和臺灣的女性作家家族書寫在不同的政治、社會環境下，開展出何種相異與相似的書寫面貌，讓女性作家的家族書寫版圖更加遼闊。

本論文之主旨即在系統析述民國二十（一九三一）年冬在瑞金所建立之「江西蘇維埃 」諸般狀況，由而採討其所產生之影響。 本論文全十章，分三部綜論其建立，作為及崩潰。 本論文第編含三章，分別析述其建立背景、建立經過、及建立後之組織型態。 第二編論蘇維埃政權之主要作為，四、五兩章即分析其土地鬥爭及軍事鬥爭之實質。 第六章探討中共政權如何克服財政困難，如稅制、幣券、公債、及征糧工作等諸般作 為。第七章論「肅反」工作，蓋中共承受了俄共肅反鬥爭特質，對於黨內黨外固然經 常以「肅清反革命」排斥異己，即政務之推行亦以「紅色恐怖」為依恃，此種肅反工 作實為中共政權之主要特質。 第八章析論該時期中共重要黨務活動及黨內派系鬥爭。在江西時期，中共黨內派系之 爭，以留俄派與毛澤東集團為兩大陣營，幾乎無「時」不鬥，無「事」不鬥，爭端尤 其集中於「富農路線」、與「游擊主義」，至於反「羅明路線」鬥爭乃是具有代表性 的著名事例。 第三編論蘇維埃政權之崩潰，其中第九章說明崩潰經過，第十章分析其崩潰原因。第 五次圍勦歷時一年，國軍採用新戰略，配合經濟封鎖，政治動員及農村復興諸般方略 ，以雷霆萬鈞之勢向贛南步步進逼，國民政府是以組織民眾、動員民力、改善民生作 為最高作戰策略，由於國軍在軍事上的勝利，同時誘發了蘇區民眾長時期潛在的反共 意識轉而化為行動，乃更加速了共黨政權的潰敗，其間雖歷「閩變」，仍未能挽回紅 色政權之厄運，至民國二十三年（一九三四）年十月，紅朝乃終告全面崩潰。

共黨國家雖為一黨專政，但在最高領導層常形成具有二元領導的意涵的集體領導。二元領導體制是有兩位行政領導人的體制；由於二元領導體制符合許多政治狀況的需要，全世界有四分之一以上的國家採取二元領導體制，其中多為半總統制。本文認為東歐後共國家普遍形成半總統制的原因，在於共黨統治時期採取二元領導，以使統治菁英的集體領導得以鞏固。在此二元領導體制下，黨書記通常主管黨務、軍事，總理主管行政、經濟。 本文的重點在於第三章第二、三節的分析。第二節首先從黨內權力制衡的需要分析，指出共黨國家在初期的強人政治或單一領導之後，制度的要求與交易上的精英集體的利益極大化，共同促成一種展現為國家與黨的領導人和行政領導人的分立的二元領導體制。其後從權力繼承制度化與幹部年輕化的重要性進行分析，指出共黨國家二元領導體制要走向成熟，必須破除領導職務終身制。 在第三章第三節，本文引入國際政治學結構現實主義的觀點，強調權力結構的「二元」穩定性，同時分析共黨國家領導層的職務分配可能性，將之區分為單一領導、典型二元領導、非典型二元領導、多元領導等類型，並以蘇聯與中國大陸的政治菁英的職務分配作為範例加以介紹，說明典型二元領導是共黨國家領導體制的趨勢。 在此分析之後，本文在第四章分析蘇聯的領導體制變化，在第五章分析中共的職務分配趨勢。本文結論認為，中共幹部年輕化的制度壓力，使中共現任軍委主席江澤民必須盡快退休，而依據本文對典型二元領導體制的建構與利弊分析，中共政治菁英的共識將是讓胡錦濤接任中央軍委主席職務。倘若中共政局果真如此發展，則中共的典型二元領導將進一步強化。此種趨勢的進一步發展，將使中共民主化後傾向於採取半總統制。

Chan, Yuen Lai. / Thesis submitted in: December 2007. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 2008. / Includes bibliographical references (leaves 125-133). / Abstracts in English and Chinese ; some text in appendix also in Chinese. / Abstract / Acknowledgement / Table of Contents / Chapter 1 --- INTRODUCTION --- p.1 / Chapter 1.1 --- PAINTER'S EXPERIENCE IN LANDSCAPE --- p.1 / Chapter 1.1.1 --- Bodily experience and body metaphor of place from western philosophy --- p.2 / Chapter 1.1.2 --- "Jing, Guo Xi 226}0ةs three distances, and body as mountain and water" --- p.5 / Chapter 1.2 --- QUESTIONS AND HYPOTHESIS --- p.9 / Chapter 1.3 --- RESEARCH MATERIALS --- p.10 / Chapter 1.3.1 --- "Forms, words and images" --- p.10 / Chapter 1.3.2 --- Research materials --- p.11 / Chapter 1.4 --- RESEARCH METHODOLOGY --- p.11 / Chapter 1.4.1 --- Study of gardens from paintings --- p.11 / Chapter 1.4.2 --- Research methodology --- p.14 / Chapter 1.5 --- OUTLINE OF THESIS --- p.14 / Chapter 2 --- LANDSCAPED GARDEN FROM LANDSCAPE PAINTING --- p.17 / Chapter 2.1 --- WAYS OF LANDSCAPE DEPICTION --- p.17 / Chapter 2.1.1 --- Early landscape depictions --- p.17 / Chapter 2.1.2 --- Cultivated garden in natural landscape from Six Dynasties --- p.18 / Chapter 2.1.3 --- Monumental landscape in Northern Song --- p.19 / Chapter 2.2 --- EARLY QING NANJING --- p.20 / Chapter 2.2.1 --- "Geographical settings: Mountain, water and city" --- p.20 / Chapter 2.2.2 --- Garden culture --- p.21 / Chapter 2.2.3 --- Artistic milieu --- p.23 / Chapter 2.3 --- CHAPTER SUMMARY --- p.26 / Chapter 3 --- GONG XIAN: HALF-ACRE GARDEN ON THE MOUNTAIN OF PURE COOLNESS --- p.32 / Chapter 3.1 --- GONG XIAN THE LITERATI PAINTER --- p.32 / Chapter 3.1.1 --- Major Iiteratures on Gong Xian --- p.32 / Chapter 3.1.2 --- Gong Xian as an 'individualist' painter --- p.34 / Chapter 3.2 --- HALF-ACRE GARDEN ON MOUNTAIN OF PURE COOLNESS --- p.38 / Chapter 3.2.1 --- Mountain of Pure Coolness as a historical site --- p.39 / Chapter 3.2.2 --- Half-acre garden set within Mountain of Pare Coolness --- p.41 / Chapter 3.2.3 --- A glimpse through half-acre garden --- p.43 / Chapter 3.3 --- PERMEABLE GARDEN SPACE --- p.47 / Chapter 3.3.1 --- Ambiguous boundary --- p.48 / Chapter 3.3.2 --- Everyday social encounters --- p.49 / Chapter 3.3.3 --- Narrated landscape of the past --- p.52 / Chapter 3.3.4 --- Imaginary landscape of the mind --- p.53 / Chapter 3.4 --- CHAPTER SUMMARY --- p.54 / Chapter 4 --- YUAN JIANG: ZHAN YUAN [OUTLOOK GARDEN] --- p.60 / Chapter 4.1 --- YUAN JIANG THE PROFESSIONAL PAINTER --- p.60 / Chapter 4.1.1 --- Major literatures on Yuan Jiang --- p.61 / Chapter 4.1.2 --- Yuan Jiang as a jiehua painter --- p.62 / Chapter 4.2 --- ZHAN YUAN --- p.67 / Chapter 4.2.1 --- The evolutionary fame and popularity of the garden and its designations --- p.68 / Chapter 4.2.2 --- West Garden of Prince Zhongshan in early Ming --- p.68 / Chapter 4.2.3 --- West Nursery of Weigong in Ming Wanli reign --- p.69 / Chapter 4.2.4 --- Zhan Yuan during Qing --- p.70 / Chapter 4.3 --- TRANSFIGURED GARDEN --- p.77 / Chapter 4.3.1 --- "Survey on the garden 226}0ةs sceneries, and courtly and paradisiac symbols" --- p.77 / Chapter 4.3.2 --- Garden portraiture as courtly and paradisiac landscape --- p.80 / Chapter 4.4 --- CHAPTER SUMMARY --- p.82 / Chapter 5 --- SUMMARY AND POSSIBILITIES: PAINTER'S PERCEPTION OF GARDEN SPACES --- p.90 / Chapter 5.1 --- JING OF AN EXPERIENCED GARDEN --- p.90 / Chapter 5.2 --- TWO GARDEN READINGS FROM TWO ART TRADITIONS --- p.90 / Chapter 5.2.1 --- Garden boundary and conception --- p.90 / Chapter 5.2.2 --- Archetypal garden readings --- p.91 / Chapter 5.2.3 --- Themes of the memorable and the historical past --- p.92 / Chapter 5.3 --- INSIGHTS AND POSSIBILITIES --- p.92 / Append --- p.ix / Bibliography

Notre recherche vise à découvrir pourquoi et comment les entreprises industrielles répondent aux problèmes environnementaux dans « l'atelier du monde ». Nous élaborons une approche interdisciplinaire en intégrant la modernisation écologique (MÉ) et l'hypothèse de Porter pour analyser l'action environnementale des entreprises aux niveaux méso et micro. Ces perspectives en sociologie et en gestion postulent une relation positive entre la protection environnementale et le développement économique. Pour évaluer la pertinence de ces perspectives, notre analyse se concentre sur l'identification des facteurs qui influencent les actions en réseaux d'acteurs et d'institutions, ainsi que sur le lien entre la réglementation et l'innovation. En utilisant les méthodes mixtes (observation participante, sondage et entrevue), nous avons collecté, lors de l'enquête de terrain (2013-2014) dans le delta de la Rivière des Perles, des données en provenance de plus d'une centaine d'entreprises dans quinze secteurs industriels. Quatre résultats clés se dégagent de cette étude. D'abord, 88% des entreprises interrogées ont pris des mesures. Notre typologie d'entreprise montre que les « traînards » résistent à l'action et que les « suiveurs » changent à contrecœur leur comportement. Les « adeptes » adoptent des technologies propres éprouvées; tandis que les « éco-innovateurs » créent de nouveaux produits. En outre, les réglementations strictes, les préoccupations financières et la concurrence sont les déterminants de l'action. Les firmes assujetties aux lois sévères ont tendance à se conformer. Celles qui desservent des marchés concurrentiels sont susceptibles d'innover. De plus, les réglementations strictes sur l'innovation produisent des résultats mitigés. Ces réglementations semblent nécessaires, mais elles sont insuffisantes pour déclencher l'éco-innovation. La relation entre le gain économique et environnemental est dynamique et dépend du type de mesures environnementales, des caractéristiques d'entreprise et des facteurs contextuels. Enfin, les affirmations de la MÉ sont partiellement confirmées par nos résultats. Ces derniers révèlent l'implantation répandue des instruments de marché, laquelle indique l'émergence de l'« économisation » de l'écologie. Contrairement aux études antérieures, la nôtre montre que les acteurs économiques contribuent à « écologiser » l'économie. L'État partage les responsabilités environnementales avec ces acteurs tout en exerçant son pouvoir cohésif. Pour faire avancer la recherche, nous proposons de conceptualiser un modèle hybride et d'incorporer la théorie de l'acteur-réseau dans un cadre élargi. / The research aims to discover why and how Chinese industrial firms in the world's workshop are responding to environmental issues. We elaborate an interdisciplinary approach by integrating ecological modernization theory (EMT) and the Porter hypothesis. These sociological and strategic management perspectives postulate that economic growth can be associated with environmental protection. The perspectives complement one another through combining micro-level and meso-level analysis of corporate environmental actions. To assess the validity of the Porter hypothesis and the explanatory power of EMT, attention is given to identifying factors affecting actions and to analyzing the regulation-innovation nexus and institutional networks. Using mixed-methods research techniques (participant observation, survey, and interview), we conducted our 2013/14 fieldwork by accessing a sample group of over 100 firms from 15 industry sectors located in the Pearl River Delta region. Four major findings emerge from our analysis. First, 88% of the surveyed companies took environmental actions. A typology of the enterprises illustrates that "laggards" displayed resistance and "takers" took action reluctantly. "Followers" were inclined to adopt proven clean technologies, whereas "eco-innovators" created new products. Secondly, stricter environmental regulations, financial interests, and competition are key factors for driving corporate actions. The sampled firms subjected to stricter requirements tended to be compliant and achieved environmental goals, and companies serving competitive markets were most likely to be industry leaders engaging in eco-innovations. Our third finding reveals mixed results in the effects of stricter regulations on eco-innovation and on the financial outcome of environmental improvements. Stricter regulations appear necessary, but they are insufficient for triggering eco-innovation. The relation between economic gain and environmental benefit is dynamic, depending on the type of environmental actions, firm characteristics, and contextual factors. Finally, the claims made by EMT are partially supported by our fourth finding, wherein wide application of market-based instruments suggests the emergence of the "economization" of ecology. Contradictory to prior research, our study shows that economic actors contribute to "ecologizing" the economy. The state shared environmental responsibilities with non-state actors, while exercising its coercive power. For future research, we propose conceptualizing a hybrid model and incorporating actor network theory into a broader framework.

Gu Taiqing (1799-1876) also known as Gu Chun was poetess of Manchu origin, author of shi poems, ci lyrics and the first Chinese novel written by woman. Research of the diploma thesis is based on ci lyrics collection Fisherman`s songs from Eastern Sea and partly on shi poems Collection from the Tower of Celestial Wandering. Gu Taiqing`s poetry, of which some translations are included, is strongly autobiographical and it almost represents chronicle of her life. Poems give opportunity to explore her curriculum vitae, lyrics on the other hand create space for Gu Taiqing`s unique poetry language. Gu Taiqing expresses herself in many ways - as devoted wife, loving mother, faithful friend, art enthusiast, traveller and flower fancier. The main directions of her poetry was poetic interview or exchange with her husband Yihui and poems addressed to her friends - poetesses, members of The Autumn Red poetess circle. Gu Taiqing was inspired by each of the following Song poets: Zhou Bangyan, Jiang Baishi, Li Qingzhao, and their specific influence on Gu Taiqing`s poetry will be shown with examples in the diploma thesis. Gu Taiqing's poetry connects traditional literature with the first diffident exploration of the new territory. Gu Taiqing`s unique poetic expression completes woman chambers poetry and shows the...