Global ETD Search

61	Mystik och läran om själen : En idéanalys och jämförelse av Ramana Maharshi och Thomas Merton baserad på Jungiansk psykologi Malmberg Nunez, Anton January 2022 (has links) The aim for this paper is to study how mystics can be seen as religious psychologists. It does so by describing and comparing Thomas Merton (1915–1968) and Ramana Maharshi (1879–1950), two mystics from the western-Christian respectively the eastern-Hindu faith. The essay focuses on the mystics understanding about three notions. These are (1) the self, (2) self-realization and (3) the ultimate reality. It does so through the eyes of another 20th century soul searcher: Carl G Jung. The theory that's used is Jungian psychology and is meant to facilitate a tool for describing the mystics' understanding about the notions. It brings the purpose to explain the mystics teachings about the soul, which is the literate meaning of the word ‘psychology’. As such, a discussion is being made about how the mystics can be seen as religious psychologists, because of their use of religious terms and teachings based on mystical experiences. A closer look at the similarities between Jung and the mystics, as well as the impact their teachings have on human well-being, show how they can in fact be seen as religious psychologists. An argument against it is that mystical experiences cannot be proven with a materialistic worldview based on science. However, I discuss that just as some psychological theories and hypotheses cannot be proven by empirical means but are rather judged on the effect it has, so can mysticism also be seen as a religious psychology. Thomas Merton Ramana Maharshi Mysticism Religious psychologists Jungian Psychology. Thomas Merton Ramana Maharshi Mystik Religiösa psykologer Jungiansk Psykologi. Religious Studies Religionsvetenskap
62	Finns det spår av en spontan bildterapi i Jungs Röda Bok? Mårtenson, Marcus January 2015 (has links) I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin. Det blev också en sorts egenterapi där Jung börjar integrera sedan barndomen förträngda delar av sin personlighet. Och det är i uppbrottet från Freud som dessa har aktualiserats. Enligt min tolkning så är det dock en del av Jungs personlighet som han aldrig riktigt kommer att erkänna, som han bara utforskar genom den Röda Boken. Det är konstnären Jung, som enligt Jung själv krockar med vetenskapsmannen Jung. Men den Röda Boken är i allra högsta grad ett konstnärligt verk som visar på konstens läkande funktion. Carl Jung Röda Boken bildterapi Jungiansk psykologi arketypteori outsider art Humanities Humaniora Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion Religious Studies Religionsvetenskap
63	Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet Duppils, Sara K. January 2010 (has links) <p>This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with <em>entity continuity</em>. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.</p> jungiansk psykologi parapsykologi entiteter entitetsupplevelser spöken entitetkontinuitet religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
64	Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet Duppils, Sara K. January 2010 (has links) This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences. jungiansk psykologi parapsykologi entiteter entitetsupplevelser spöken entitetkontinuitet religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
65	Jung och fjärde vägen Sandström, Jürgen January 2009 (has links) <p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p> jungiansk psykologi fjärde vägen Carl Gustav Jung Georgi Ivanovitji Gurdjieff Peter Demianovitch Ouspensky heptaparaparshinokh New Age teosofi enneagram kabbala gnosticism esoterism Psychology of religion Religionspsykologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
66	Individuationsprocessen från ett kvinnligt perspektiv : myterna om Sofia och Inanna, sagan om Tusenskinn betraktade ur jungiansk synvinkel Vändel Liminga, Ulla January 2008 (has links) <p>C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.</p> jungiansk psykologi analytisk psykologi C. G. Jung Inanna Sofia Tusenskinn myt saga symbol arketyp individuation kvinnlig utveckling jaget persona skugga animus självet den stora modern Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
67	Vad har Jungs arketyper med musik att göra? Alsing, Hans-Jörgen January 2009 (has links) <p>Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.</p><p>En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:</p><ul><li>Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.</li><li>Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.</li><li>Mottagaren måste känna sig utvald.</li></ul><p>Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ”Dansknytningens arketyp”. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion. Fenomenet uppstår sannolikt också i andra musiksammanhang och genom att närmare se på vad i musiken som appellerar till det arketypiska blir det möjligt att finna flera argument för att acceptera musiken som bärare av arketypiska budskap.</p><p>Musiken besitter ett antal lekande funktioner och läkande egenskaper som inte tillmäts något större värde av det rationella samhället. Med en större förståelse för hur det kollektiva omedvetna påverkar oss människor och vilken betydelse musiken skulle kunna ha i sammanhanget öppnas kanske vägar för ett samhälle i bättre balans mellan det verbala och existentiella. Avsikten med denna uppsats är kanske pretentiös men genom att belysa denna problematik och tydliggöra att människan och musiken är en odelbar helhet går det kanske att ta ett steg i den riktning jag önskar.</p> jungiansk psykologi Carl Gustav Jung vaggvisa symbol arketyp tonsatt rörelse dansknytningens arketyp musikterapi dans dansterapi arketypteorin Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Music Musikvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
68	Aspekter på meditation : en intervjustudie med jungianskt och yogafilosofiskt perspektiv Wändel, Björn January 2005 (has links) <p>Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.</p> jungian psychology C. G. Jung meditation yoga yoga philosophy phenomenography jungiansk psykologi C. G. Jung meditation yoga yogafilosofi fenomenografi Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
69	Nygnosticism i Matrixtrilogin : en studie av vårt gnostiska arv i dagens mediala berättande Söderhäll, Marie January 2004 (has links) <p>Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.</p><p>Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm.</p><p>På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.</p> Matrix Matrixtrilogin gnosticism nygnosticism gnostisk tro mytologi New Age jungiansk psykologi hermetism Valentinus kosmogoni Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Film Filmvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
70	Projektionsmekanismer i En kurs i mirakler (A Course in Miracles) : en jämförelse med jungiansk psykologi Sabbagh, Sina January 2008 (has links) <p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p> A Course in Miracles jungiansk psykologi skuldkänslor enhet ego Den Helige Ande Gud Jesus perception separation rädsla kärlek projektion en kurs i mirakler förlåtelse icke-dualism C. G. Jung advaita metafysik etthet Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

Search results