<p>The aim of this paper is to answer three questions about Chuck Palahniuks novel Fight Club. The three questions were chosen because they were widely debated after the release of David Fincher screenplay based on the same book. The questions are: Is the critique on consumerculture offered in Fight Club valid? What does Fight Club say about the relation between man and woman? Can the work be considered fascist? The critique against consumer culture is found valid and not a disguised complaint about the feminization of society. The main female character Marla is vital for Jack as a blueprint for Tyler. Tyler and Marla are found much alike. The fascist tendencies are present in Tylers character but he can be seen as the protagonist Jacks created father. In the course of Jacks struggle for independence Tyler is doomed to be defeated, so the fascist attitudes can’t be said to be represented by Fight Club as a whole.</p>

<p>Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys. I resultatet framträder centrala aspekter som förutsättningar och hinder, manligt och kvinnligt, familj och hälsa samt framtidsutsikter. Att valet till att dela bör göras av individen själv betonas starkt. Många väljer att dela för att de ser chefskapet som alltför tungt och ensamt. Genom att ha någon bredvid sig utvecklas både de själva som ledare och organisationen i stort.</p>

<p>Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.</p>

<p>Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:</p><p>· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?</p><p>· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?</p><p>· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?</p><p>· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?</p><p>I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning. Vår studie visar att i kommunikationssammanhang skiljer sig flickor och pojkar åt. Det har visat sig att pojkar både tar och får mer utrymme.</p>

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete är i Sverige idag mycket begränsad och denna studie kan på ett småskaligt plan bidra till att fylla det hål som forskning om transpersoner i relation till socialt arbete utgör.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

”Here to stay” is the english title of this essay, about middle aged women who participates in these subcultures punk/hardcore, hard rock/metal and folk music in Sweden. The purpose is to explore the terms and conditions of participation for middle aged women in the subcultures. I have made interviews with six women between fortyseven och and sixtyseven years old who are organisers, musicians and in other ways taking part in these subcultures and scenes. I have also made observations at events and used autoethnography as method as I am part of the Swedish DIY punk scene. My analysis is based on poststructrural theory. I have used Judith Butlers theories on performativity and subject positions and used Jason Glynos and David Howarths theories on logics to explain the discourses I found. The results of this essay showed that the subcultures punk/hardcore and hard rock/metal are associated with male youth and that folk music include women of all ages at a higher extent than folk music. The more aggressive the music, the more the subcultures in my study evolve around hegemonic masculinity and male homosociality. On the other hand, women who take part in punk/hardcore and hard rock/metal have a chance to negotiate with and reject traditional femininity as a way of expressing their subcultural identity. The discourse implies that folk music is a welcoming subculture, which leads to the risk that excluding norms stand unchallenged. Women tend to leave the subculture they take part in as they become mothers, but those who stay gets to represent both their gender and their age.

IT branschen präglas av stark mansdominans och regeringen står bakom uppsatt mål att antalet kvinnor kraftigt ska öka inom branschen fram till 2020 (Tillväxtanalys 2012). Att fåtal kvinnor väljer utbildningar med IT inriktning (Statistiska centralbyrån 2015) utgör grunden i varför IT branschen är segregerad. Om en ökning av kvinnor inom IT branschen ska vara möjlig innan 2020 behöver branschen attrahera de kvinnor som redan finns på arbetsmarknaden och de som är på väg ut i arbetslivet innan 2020. I vår studie har vi tagit tillvara på hur kvinnliga yrkesverksamma och studenter inom IT upplever platsannonser riktade till IT branschen. Den annons som deltagarna i studien finner vara minst attraktiv är den som de bedömer är mest vanligt förekommande på marknaden. Deltagarnas upplevelser går att se ur ett könsperspektiv där vi finner att maskulint kodade platsannonser minskar attraktionskraften hos våra deltagare. Den platsannons som deltagarna finner mest attraktiv beskrivs som inkluderande för alla grupper i samhället. Med den här vetskapen är det möjligt för arbetsgivare att utforma platsannonser som inte förstärker den redan existerade mansdominansen utan bidrar till ett urval präglat av mångfald.

Syftet med denna studie var att ta reda på föräldrars tankar kring uppdelningen de haft av föräldradagar, samt vilka eventuella faktorer som skulle göra fördelningen mer jämställd mellan föräldrarna. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med utrymme för diskussioner. Intervjuerna analyserades med den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att ekonomin och kvinnans känsla av att vilja vara hemma var den främsta anledningen till hur uppdelningen fördelades mellan paren. Skillnader sågs hos de som valt att dela jämställt och de som hade kvinnan hemma den större tiden. Hos det jämställda paret fanns ingen större skillnad i inkomst samt att kvinnan ville arbeta och dela på ledigheten med sin sambo. Föräldrarnas psykiska hälsa visades ha blivit påverkad av hur uppdelningen fördelats, både åt det positiva och negativa hållet. Slutsatsen av studien är att de som valt ojämn uppdelning såg sig förlora för mycket pengar om mannen var hemma, både privat och företetagsmässigt. De problem som framkom vad gäller den ojämna uppdelningen sågs på flera nivåer. Dels individnivå där kvinnan helst ville vara hemma den större delen, på samhällsnivå där kvinnans låga lön i jämförelse med mannens bidrar till att mannen inte anses kunna vara hemma, ekonomin faller även in på den politiska nivån där ekonomin blir ett problem för hela familjen när kvinnans lön oftast är lägre än mannens. / The purpose of the study was to investigate the distribution of parental leave and finding out for what reasons the parents in the study had chosen to distribute it that way. Data was collected by structured interviews. The interviews analyzed using the phenomenographic analysis method. Results from the interviews showed that economic reasons and that the woman of the household typically liked being home more than her partner. Parental mental health appeared to have been affected by the division distributed, both in the positive and negative direction. The conclusion of the study are that those who have chosen uneven division saw themselves lose too much money if the man was stay at home, both private and corporate terms. The problems that showed was the unequal division were seen at several levels. Partly individual level where the woman would rather be at home most of the time. At the community level where the woman's low wages in comparison with men's contributes to men is not considered to be at home, the economy will also fall into the political level where the economy is becoming a problem for the whole family when the woman salaries usually are lower than men's.