The aim of this Master’s thesis is to examine how gender is described in some of the most popular children’s picture books in year 2007 and 2008. The theory used is based on Berger’s and Luckmann’s theory about Social construction, Bjerrum Nielsen’s and Rudberg’s theory about Gender socialization, Gens’ theory How girls becomes women and boys becomes men and Hirdman’s theory about Gender contracts. The method used is an analysis of ideal types. The direction of the method is partly hermeneutical. The ideal types used in this thesis are based upon Max Weber’s ideal types. I have constructed three ideal types which I use in this thesis. These three are: traditional behavior, varying behavior and contrasting behavior. In ten picture books, I have picked some characters from each book, both children characters and adult characters, and put them into one of the ideal type groups. I will describe the method of selections of books and characters later in the thesis. The result shows that everyone of the children characters’ behavior in the books are in contrast to the traditional gender structures in the society. The adult characters, though, have a more even distribution to the three ideal types groups. This result is a contrast to the result of several science papers on this subject through the years. According to this result, it seems like the writers of children´s picture books over the last years have become more conscious of the traditional gender system and is therefore more willing to give the characters contrasting behavior due to the traditional gender roles. / Program: Bibliotekarie

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

Sedan tidigare är det känt att en högre andel kvinnor jämfört med män i Sverige har en eftergymnasial utbildning. Det finns däremot mindre forskning om könsskillnaderna i utbildningslängd som tar hänsyn till vidareutbildning och icke-avslutade studier. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och utbildningslängd i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år. Studiens teoretiska referensram utgjordes av socialisation, könssocialisation och diskrimineringsteorier. Tidigare forskning har visat att en högre andel kvinnor än män tenderar att påbörjaeftergymnasiala utbildningar och välja utbildningar som leder till en yrkesexamensamtidigt som män ofta är i majoritet på utbildningar som kännetecknas av lågaexamensfrekvenser. Forskning tyder även på att det finns ett positivt samband mellanföräldrars utbildningsnivå och hur ungdomar ser på vidareutbildning eftergymnasieexamen. Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkel och sju multipla linjära regressionsanalyser. Datamaterialet som används i föreliggande studie är från 2018 och utgör den nionde omgången av European Social Surveys undersökning. Resultatet visade att utbildningslängden bland kvinnor i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år är längre än utbildningslängden bland män i samma åldersgrupp, både när kön regresserasenskilt över utbildningslängd och när samtliga oberoende variabler konstanthålls förvarandra. Utbildningslängden bland män och kvinnor ökar däremot, med bibehållenskillnad i utbildningslängd mellan könen, när en eller båda föräldrar har eftergymnasialutbildning. Studiens resultat kan relateras till tidigare forskning som visat att kvinnor i Sverige är i majoritet på svenska universitet och högskolor samt även blandexamenstagare.

<p>A B S T R A C T</p><p>P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.</p><p>M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman.</p><p>M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue.</p><p>K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.</p>

A B S T R A C T P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues. M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman. M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue. K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Abstract This study is based on a qualitative observational study of sex education. The observations were carried out in four classes in a high school year 1 in southwest Sweden. The purpose was to create an understanding of how society's discourse on relationships, consent and sexuality is expressed among students. In the study, the reactions and word choices used by the students were observed. The reactions were interpreted as an expression of the norms that the students learned from gender socialization, which are heteronormative. The theories applied in the study are sociology of emotions, which means the difference between emotions and feelings and their expression. Discourse was chosen as a theory and means that the language of one's surroundings is how one percieves it. Finally, gender socialization was chosen as a concept to describe and analyze the norms, values, and perceptions the indivitual has grown up in that govern one's behavior. The metod used to analyze the empiric discourse analysis to understand the way in which student's behavior reflects society. The study is also based on reflexive methodology, which means that the researcher's previous knowledge of the subject helps one understand the whole.  The result of the study was that the student's reactions and ideas show that the discourse they refer to is heteronormative. The sociological contribution is to increase knowledge about the effects that arise with and without sex education, so that they themselves can influence their lives and surroundings. / Studien bygger på en kvalitativ observationsundersökning av sexualundervisning.Observationerna genomfördes i fyra klasser i en gymnasieskola i årskurs 1 i sydvästraSverige. Syftet var att skapa en förståelse kring hur diskursen samhället har kring relationer,samtycke och sexualitet uttrycker sig bland eleverna. I studien observerades de reaktioner ochordval som eleverna använde. Reaktionerna tolkades som ett uttryck för de normer someleverna lärt sig genom könssocialisation, vilka är heteronormativa. De teorier som tillämpas istudien är emotionssociologi som innebär skillnaden mellan känslor och emotioner samt derasuttryck. Diskurs valdes som teori och innebär att språket om sin omgivning är så en uppfattarden. Till sist valdes könssocialisation som begrepp för att beskriva och analysera de normer,värden och föreställningar individen vuxit upp i som styr ens beteenden.Metoden som användes för att analysera empirin var diskursanalys för att förstådet sätt som elevernas beteende speglar samhället. Studien utgår även från reflexivmetodologi som innebär att de förkunskaper forskaren har kring ämnet hjälper en att förståhelheten.Resultatet av studien blev därmed att elevernas reaktioner och föreställningar visar påatt diskursen de relaterar till är heteronormativ. Det sociologiska bidraget är att öka kunskapkring vilka effekter som uppstår med och utan sexualundervisning, för att de själva ska kunnapåverka sitt liv och omgivning.

<p> It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school.</p> / <p>Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.</p>

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school. / Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.

Levels of loneliness are high in young adults, meanwhile they are the most connected generations ever through social media. Potential links between loneliness and the increased use of social media is of sociological interest to study. Potential gender differences are also of interest as previous research has mixed views on whether there are differences or not. The purpose of this study is to explore whether age is a factor in loneliness for young adults (18-35 year olds), and whether there are gender differences. Furthermore, the connection between perceived negative experience of social media usage and loneliness levels is studied. Potential gender differences in this connection are also studied as a variable. The theoretical frames used are Giddens (1996) ontological security and Connell and Pearse (2015) gender socialization framework. The approach used is a quantitative method. The data was collected through a digital survey spread through personal networks, workplaces, and the Facebook group “Dom kallar oss studenter”. The data was then analyzed through multivariate regressions. The results show that the majority of observations did not show a prominent level of loneliness, and that gender does not have an impact. However, these results were not significant. There seems to be a link between perceived negative impact of social media usage and levels of loneliness. Gender does however not seem to have an impact on this connection. / Ensamheten är hög bland unga, trots att de, via sociala medier, är den mest uppkopplade generationen någonsin. Därmed är det potentiella sambandet mellan ensamhet och sociala medier av sociologiskt intresse att undersöka. Potentiella könsskillnader är även av intresse att inkludera eftersom tidigare forskning har lett till delade uppfattningar om skillnader i upplevd ensamhet på grund av kön. Syftet med denna studie är att undersöka om huruvida ålder är en determinant för unga vuxna i åldern 18-35 år. Genom att särskilt fokusera på genusskillnader och utforska möjliga samband mellan ensamhet och sociala medier ämnar studien att bidra till en djupare förståelse av de faktorer som kan påverka graden av ensamhet i denna åldersgrupp. Den teoretiska referensramen som har använts för studien är Giddens (1996) begrepp ontologisk trygghet och Connell och Pearse (2015) genus- och kön socialiseringsteori. Studien genomfördes genom kvantitativ metod och datainsamling genom en digital enkät. Datainsamlingen skedde genom personliga nätverk, arbetsplatser, och Facebook Gruppen “Dom kallar oss studenter”. Datan analyserades genom multivariate regressionsanalyse. Studiens resultat visar att majoriteten av observationerna inte upplevde en hög nivå av ensamhet, och att det inte fanns några betydande könsskillnader. Dessa resultat var dock inte signifikant. Däremot verkar det finnas ett samband mellan den negativa upplevelsen av användningen av sociala medier och ensamhet nivå. Kön verkar inte ha någon påverkan på detta samband.