Denna studie har haft som syfte att förklara hur ytterligare hållbarhetskriterier kan förbättrahållbarhetspotentialen inom offentlig upphandling. I studien har tolv upphandlare, i tolvsvenska kommuner, intervjuats för att samla in data om hållbarhetskriterier och nyttjandetav standardiserade lösningar. Kvalitativ metod har använts för att tolka och analyserainsamlade data. Resultatet visar på stora skillnader i hållbarhetsarbetet inom offentligupphandling mellan de deltagande kommunarderna men också mellan de två folktätasteregionerna i Sverige, Region Stockholm och Västra götalandsregionen. Kriterier ochstandardiserade lösningar är något som efterfrågas av samtliga kommuner samtidigt somarbetet för hållbar utveckling ser mycket olika ut mellan de olika kommunerna. Tidigareforskning kring organisationsstrukturen hos kommuner, som en mycket påverkande faktori beslutsfattande, samt att behovet av utveckling mot hållbarbarhetskriterier och flerstandardiserade lösningar har ökat, styrks. Hållbar offentlig upphandling kan inte än ansesvara ett etablerat arbetssätt för Sveriges kommuner då pris och kostnad fortfarandedominerar merparten av alla upphandlade produkter och tjänster. Samarbete, dialoger ochrelationsbyggande åtgärder, med andra kommuner, men även med privata företag ochleverantörer förväntas öka antalet positiva effekter inom hållbar offentlig upphandling ochrekommenderas därför som direkta åtgärder. / The purpose of this study was to explain how enhanced sustainability criteria’s can improvethe sustainability potential of public procurement. Through the study, twelve purchasers,in twelve Swedish municipalities, were interviewed to collect data on sustainability criteriaand the use of standardized solutions. The qualitative methodology has been used tointerpret and analyse collected data. Results show extensive differences in the sustainabilitywork for public procurement between the participating municipalities, but also between thetwo most densely populated regions in Sweden, the “Stockholm region” and”Västragötaland region”. Criteria’s and standardized solutions are equally demanded by allmunicipalities, while their work for sustainable development differs a lot. Previous researchon the organizational structure of municipalities, as a very influential factor in decisionmakingand need for development towards sustainability criteria’s, is strengthened by thefact that more standardized solutions have been created. Although, Sustainable publicprocurement cannot yet be the definition for Swedish municipalities way of working, sinceprice and cost factors still dominate most of all procured products and services. Collaboration, enhanced dialogues, and relationship-building measures betweenmunicipalities, but also including private companies and suppliers, are expected to increasethe number of positive effects in sustainable public procurement. Such measures aretherefore of direct recommendation for the future.

Robotic Process Automation (RPA) is an automation technology that has become increasingly common in recent years, as demands have increased on the use of new technologies to compete in the global economy. RPA means that a software robot is placed on top of existing systems where it performs tasks in a similar way as a human being previously did. No changes need to be made to the underlying systems, which means that RPA is rather quick and easy to implement at a relatively low cost. There are many advantages to the usage of RPA, but not all processes are suitable for the implementation of robots. The purpose of the study has been to help businesses select the parts of the organization that can be automated by identifying criteria which means that RPA can be applied to a process. In order to fulfill the purpose of the study, information has been collected through a literature study and semi-structured interviews with consultants working in the RPA area. The result shows that there are several criteria that increase the suitability of an RPA implementation on a process, but also that the importance of different criteria varies from situation to situation. The study has also identified criteria that must be met in order to be able to implement robots at all. Since the appearance of different companies and processes varies greatly, the criteria should be seen as a guideline where each situation is examined individually to identify what is important right there. Initially, a detailed analysis needs to be done of a candidate process in order to determine the degree of suitability and whether RPA is a good solution in that case. / Robotic Process Automation (RPA) är en automatiseringsteknik som blivit allt vanligare de senaste åren. Kraven har ökat på användandet av nya teknologier för att kunna konkurrera i den globala ekonomin. RPA innebär att en mjukvarurobot placeras ovanpå befintliga system där den utför uppgifter på ett likadant sätt som en människa tidigare gjorde. Inga ändringar behöver göras på de underliggande systemen vilket medför att RPA är förhållandevis snabbt och enkelt att införa med relativt låg kostnad. Det finns många fördelar med användningen av RPA, men alla processer är inte lämpliga att implementera robotar på. Studiens syfte har varit att hjälpa verksamheter att välja ut de delar i organisationen som kan automatiseras genom att identifiera kriterier som medför att RPA går att använda på en process. För att uppfylla studiens syfte har information samlats in via en litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer med konsulter som arbetar inom RPA-området. Resultatet visar att det finns ett flertal kriterier som ökar lämplighetsgraden för införandet av RPA på en process, men också att vikten av olika kriterier varierar från situation till situation. Studien har även identifierat kriterier som måste uppfyllas för att det överhuvudtaget ska gå att implementera robotar. Eftersom utseendet på olika företag och processer varierar kraftigt så bör kriterierna ses som en riktlinje där varje situation utreds individuellt för att identifiera vad som är viktigt just där. Initialt behöver en utförlig analys göras av en kandidatprocess för att kunna fastställa lämplighetsgraden och om RPA är en bra lösning i det fallet.

The work describes the development of an adjustment algorithm that will replace today’s manual adjustment of Lead- and Lag-filters at ABB Robotics industrial robots. The adjustment is mainly for the filter parameters in the control system. Three different algorithms have been created to replace the manual adjustment. One of them is based on the criterion from the manual adjustment and another one on optimization of the sensitivity function. The last one is a combination of the two. The report describe the development of the algorithms and how they behave during simulations and tests on real robots. All three algorithms are several times faster then todays adjustment and present equivalent results at the same time. / Arbetet beskriver framtagandet av trimningsalgoritmer som ska överta dagens manuella trimning av Lead- och Lag-filter på ABB Robotics industrirobotar. Trimningen riktar sig framförallt till filterparametrarna i styrsystemet. Tre olika algoritmer har tagits fram som arvtagare till dagens manuella trimning. En av algoritmerna utgår från kriterier i dagens trimning medan en annan använder sig av optimering av känslighetsfunktionen. Den sista kan ses som en blandning av de två algoritmerna. I rapporten kan du följa algoritmernas tillkomst, hur dess resultat beter sig vid simuleringstester samt verkliga robottester. Alla tre algoritmerna är mångfaldigt snabbare än dagens trimning och presenterar samtidigt likvärdiga resultat.

The object of this thesis was to find out the opinion about grades among teachers in music, taking into consideration the underlying purposes, which are normally highlighted to motivate grades and to elucidate the music teachers view on the their possibilities to evaluate the pupils achievements and to give fair grades. Four music teachers were interviewed and transcriptions were made from the interviews. Relevant substance of the interviews was described and in the discussion part of the study a comparison was made with the research that was reviewed in the background. The main conclusion in the study is the teachers in music are not basically against grades and that they have a good understanding of the purposes with grades. They are also of the opinion that there are good opportunities to tool and individualise the pedagogy even though lack of resources is an obstacle. Guidance is needed on a national level but there is a hesitation about national tests. Teachers have a clear opinion about the certain difficulties, which are related to evaluation and grades in the subject music. / <p>Validerat; 20130520 (global_studentproject_submitter)</p>

Försörjningskedjan består av ett komplext system med flera avgörande variabler som kostnad, tid, kvalitet, flexibilitet och produktivitet i tillverkningsindustrin. Samtidigt ställs det hårdare krav från konsumenterna och marknaden som påverkar verksamhetens konkurrenskraft. En del av dessa krav avser kedjans egna målsättningar, men även regleringar. Strävandet efter smarta flöden och system, samt övergången till industri 4.0 medför att nya tekniker tillämpas i syfte att uppfylla dessa krav och optimera flöden och processer. Informationsflödet har en avgörande roll för att kunna bemöta tillgång och resurser från ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Information och data påverkar försörjningskedjans output och processer som är alltifrån konsumentens val att köpa produkten till tillverkningsprocessens olika mekanismer. Det innefattar även andra viktiga och avgörande parametrar om kräver beslutsfattande. Bristande data från medverkande aktörer i försörjningskedjans nätverk avseende produktursprung, samt tillförlitlighet av data om produkter och processer påverkar beslutsfattanden, konkurrenskraften och effektiviteten. Emellertid finns det en bristande förståelse om vad blockkedjan innebär och dess tillämpningsområden i tillverkningsindustrin. I den nya globala ekonomin framstår blockkedjetekniken som en central fråga för effektivisering av processer och flöden. Förståelsen för blockkedjetekniken har därför visat sig vara en viktig faktor för att identifiera värden och fatta investeringsbeslut i en verksamhet. Detta arbete undersöker och studerar blockkedjetekniken i försörjningskedjan, riktat till tillverknings-industrin. Syftet med studien är att studera mekanismer, kriterier och omständigheter som möjliggör värdegenerering i försörjningskedjan. Uppdraget sker i syfte att bidra till djupgående förståelse för intressenter och aktörer inom tillverkningsindustrin. De huvudsakliga värdegenererande möjligheterna avser de vanligaste målen i försörjningskedjan som grundar sig i litteraturen. Detta i sin tur medför en förenklad förståelse om metoden för olika typer av industrier och vägledning om vilka problem det löser. Resultatet påvisade vikten av teknisk kompetens, samt att värdemöjligheterna är relativ i förhållande till syfte och behov. Blockkedjeteknikens huvudsakliga funktioner medför transparens, spårbarhet och tillförlitlighet som i sin tur leder till effektiv informationshantering. Det kan därför generera värden för verksamheter för att minska kostnader, öka kvalitet, flexibilitet, responsivitet, tillförlitlighet och andra hållbarhetskriterier. En av dem lämpligaste konsensusalgoritmerna för försörjningskedjan är därför PoA, samt en stängd och privat blockkedja. Detta medför både säkerhet och effektivitet för informationsflödet. Det kan även bestå av en egen intern algoritm och blockkedja. De identifierade värdena kan inte generaliseras för alla verksamheter och skiljer sig därför beroende på verksamhet. Beslutsfattandemodeller som Birch-Brown-Parulava modellen och Wüst - Gervais modellen kan användas för behovsidentifiering för verksamheter som överväger att tillämpa tekniken. Dessa modeller beaktar de tekniska funktionerna och hållbarhetsaspekterna vid tillämpning. Arbetet genomfördes genom en kvalitativ metod genom att studera litteratur och intervjua forskare och experter. Intervjuerna genomfördes med personer som har ingående och kontextuell förståelse för ämnet. Detta möjliggjorde undersökning av det underliggande lagret av problemet som i sin tur medförde reliabilitet och tillförlitlighet av studien. / Supply chains have evolved into complex systems with numerous factors that influence key supply chain objectives. It is largely determined by objectives such as cost, time, quality, flexibility, reliability, and productivity in the manufacturing industry. Growing market pressures along with higher customer requirements impact a company's overall competitiveness. Among the requirements are the need to meet the objectives of the supply chain, as well as compliance and sustainability criteria. Intelligent operations and systems provide opportunities for new technologies as a result of the industry 4.0 vision. This in return meets requirements and optimizes operations and processes to achieve various supply chain objectives. Thus, information flows are critical to satisfying short- and long-term supply and demand. Data and information play a key role at every point of the supply chain, from product source to final consumption. Decisions and assessments of data in different processes are affected, which also impacts the consumer. Insufficient information about the sources of materials, products, and components in the supply chain network, as well as reliability issues related to certain parameters, are adversely affecting the network. Consequently, this impacts the decision-making process, competitiveness, and efficiency of the supply chain. Information and data can be managed by facilitating the flow of information through blockchain technologies (BCT). However, there is a lack of contextual insight about blockchain as a method and the potential application areas in the manufacturing industry. This creates challenges in determining decision-making strategies for conditions facilitating value and how BCT should be evaluated before being implemented. This is one of the major issues regarding the efficiency of flows and processes in the new global economy. In order to identify organizational values and value enablers, understanding the technology is essential. This study investigates the use of blockchain technology in supply chains, aimed at the manufacturing industry. BCT mechanisms, functions and algorithms were studied to cultivate value-enabling possibilities. The secondary purpose of this study was to provide contextual and profound understanding for stakeholders and actors in the manufacturing sector. The value enablers are identified according to the objectives and ambitions outlined in the literature. Hence, it simplifies the decision-making processes. However, the study emphasized technical competence and demonstrated how potential values are dependent on purpose and need. Among the principal functions of BCT are: transparency, traceability, interoperability, compliance, and reliability resulting in efficient information management. Thus, it can contribute to reducing costs, enhancing quality, flexibility, responsiveness, reliability, and other sustainability metrics. One of the most appropriate and widely used consensus algorithms for the supply chain is PoA (Proof of Authority), which is closed and private. This algorithm contributes to security and efficiency of information flows. Another option is to build a blockchain algorithm internally for the purpose of customizing the solution. There is no generalizability to the identified values for all organizations, so they may vary between them. The Birch-Brown-Parulava and Wüst-Gervais decision-making models are suitable for identifying investment needs and creating implementation strategies. The models take technical and organizational needs into account as well as sustainability concerns. This study was carried out using a qualitative approach that included a review of the literature as well as an empirical examination. Interviews were conducted with individuals with a thorough understanding and expertise within the context of BCT and the supply chain. Studying the underlying layer of problems lead to the enhanced reliability of this study.

In what way does different stakeholders assess a decision and its consequences, and how do these assessments differ? When a company stands before a big decision, they need to consider aspects that are economic, ecologic and social. To make a good decision they need to consider the society and its different stakeholder groups. This study examined how different groups values and weights different criteria. The study has been done with the project Sundsvall logistics park as a case, with criteria related to that project. The goal of the study was to find a way to value and weight different criteria and then compare how the company and the stakeholders assesses these criteria. This has been done through interviews with relevant people that has got extra knowledge about the project Sundsvall logistics park, and through a survey that has been sent out to residents of Sundsvall. The informants and respondents got to assess values and weights to the criteria relative to an indirect alternative where the logistics park isn’t built. The data was then compiled using multi attribute utility theory as a tool to present the comparison. The result of the study suggests that the differences between the valuations and weightings of the criteria is partly due to an uncertainty in how the logistics park would affect the criteria, but that the biggest reason probably depends on what perspective the person is viewing the logistics park from. If the person is viewing the logistics park from an industrial perspective, the criteria related to industrial development is getting more important and is going to take up more room in the analysis. If the person is viewing the logistics park from an individual and social perspective, the criteria related to that is more important and takes up more room in the analysis. / På vilket sätt uppskattar olika intressenter ett beslut och dess konsekvenser, och hur skiljer sig dessa uppskattningar åt? När företag idag står inför stora beslut behöver de ta hänsyn till aspekter som är både ekonomiska, ekologiska och sociala. För att beslutet ska bli bra behöver de ta hänsyn till samhället och dess olika intressentgrupper. Denna studie är en undersökning av hur olika grupper värderar och viktar olika kriterier. Studien har utförts mot projektet Sundsvall Logistikpark med kriterier relaterade till projektet. Målet med studien har varit att hitta ett sätt att värdera och vikta olika kriterier för att sedan göra en jämförelse av hur företaget och intressenterna uppskattar dessa kriterier. För att göra detta har intervjuer utförts med personer som är extra insatta i projektet med Sundsvall logistikpark och en enkät skickats ut till boende i Sundsvall. Informanterna och respondenterna har fått uppskatta värden och vikter på kriterierna utifrån ett indirekt alternativ där logistikparken inte byggs. Datan har sedan sammanställts genom att använda multiattributsnyttoteori som verktyg för att presentera jämförelsen. Resultatet av undersökningen tyder på att de skillnader som finns i värderingar och viktningar av kriterierna dels beror på en viss osäkerhet angående hur logistikparken skulle kunna påverka de olika kriterierna och hur ett värde kan uppskattas på dessa, men att den största orsaken troligen beror på vilket perspektiv personen ser logistikparken på. Om personen ser på logistikparken från ett industriellt perspektiv blir kriterier som har med industriell utveckling att göra viktigare och tar större plats i analysen. Om personen ser på logistikparken från ett individuellt och socialt perspektiv blir sådana kriterier viktigare och tar större plats i analysen

<p>Sammandrag</p><p>Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.</p><p>Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition.</p><p>För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen.</p><p>Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete.</p><p>Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk.</p><p>Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande.</p><p>Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”.</p> / <p>Summary</p><p>During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics.</p><p>We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased.</p><p>Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work.</p><p>We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical.</p><p>In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning.</p><p>Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.</p>

Sammandrag Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen. Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition. För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen. Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete. Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk. Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande. Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”. / Summary During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics. We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased. Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work. We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical. In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning. Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Bakgrund: Enligt Richards (2014) har digitalisering förvandlat plockprocessen och förbättrat noggrannhet och produktivitet signifikant. Bilvårdsgrossisten upplever att deras plockprocess fungerar relativt bra men att det finns vissa brister som kan lösas av digitalisering. De är därför benägna att effektivisera den med hjälp av mer digitaliserade lösningar och de vill även veta vad som krävs vid en implementering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka företagets plockprocess hur det ser ut idag för att sedan identifiera brister och problem. Baserat på dessa brister syftar arbetet på att diskutera alternativ som finns som kan förbättra denna process genom digitalisering. Detta för att stödja valet av digitalisering för fallföretaget och andra företag i en liknande situation. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa lösningar kan implementeras och att ta fram kriterier som krävs för implementering samt förbereda för eventuella problem eller utmaningar. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och för att besvara studiens frågeställningar har författarna använt sig av en fallstudie på Bilvårdsgrossisten. Det har också skett en jämförande studie med ett företag inom koncernen som i studien benämns Koncernbolaget. Empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: I Bilvårdsgrossistens plockprocess har följande brister identifierats: fel i sorteringen av plocklistor, felplock, att lagerplatser inte påfyllts när plockare ska hämta artiklar, att plock av mindre artiklar går långsamt, att plock görs separat för varje kundorder och att produktiviteten är relativt låg. I frågeställning två har lösningar inom digitalisering analyserats och sammanställts i en tabell där de kopplas ihop med de identifierade bristerna på Bilvårdsgrossisten. Sammanfattningsvis kan mycket av de brister som identifierats kopplas ihop med alla de digitaliserade lösningar som presenterats och att användandet av WMS är en stor faktor på lösningarna. Slutligen har frågeställning tre visat att vid implementering av nya lösningar kan Bilvårdsgrossisten förvänta sig visst motstånd från anställda, det kommer krävas finansiell och tidsmässig investering. Det kommer att krävas strategi, planering, ledning av förändring samt systemstöd. Avslutningsvis kommer ledningen spela stor roll för att implementering ska lyckas. Det kommer att påverka dagligt arbete negativt. / Background: According to Richards (2014) digitalization has transformed the order picking process and improved accuracy as well as productivity significantly. The company Bilvårdsgrossisten considers their order picking process to be working fairly well but it has some flaws that can be solved by digitalization. They are therefore interested in making the process more efficient through through digitalized solutions and they also want information on what is required to implement these solutions. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the company's picking process how it looks today to identify flaws and problems. Based on these flaws, the work aims at discussing options that can improve this process through digitization. This, in support of the choice of digitization for the case company and other companies in a similar situation. Furthermore, the purpose is also to investigate how these solutions can be implemented and to develop criteria that are required for implementation and to prepare for any problems or challenges. Method: The method of study is of a qualitative nature and, in order to answer the study's questions, the authors have used a case study at Bilvårdsgrossisten. There has also been a comparative study with a company within the concern, which in the study is called Koncernbolaget. Empirics has been collected through semi-structured interviews and observations. Conclusion: In the studied company´s picking process, the following flaws have been identified: errors in the sorting of picklists, picking errors, empty stock when pickers are about to pick up articles, picking up smaller items slowly, picking separately for each customer order, and low productivity. In question two, solutions in digitization have been analyzed and compiled in a table where they are linked to the identified flaws of Bilvårdsgrossisten. In summary, many of the identified flaws can be linked to all the digitized solutions presented and that the use of WMS is a major factor in the solutions. Finally, question three has shown that when implementing new solutions, Bilvårdsgrossisten can expect some resistance from employees, financial and time-related investment will be required. It will require strategy, planning, leadership of change as well as system support. In conclusion, the management w