Exploration is a fundamental problem in robotics that requires robots to navigate through unknown environments to autonomously gather information about their surroundings while executing collision-free paths. In this project, we propose a method for producing smooth paths during the exploration process in indoor environments using UAVs to improve battery efficiency and enhance the quality of pose estimation. The developed framework is built by merging two approaches that represent the state of the art in the field of autonomous exploration with UAVs. The overall exploration logic is given by GLocal, a paper that introduces a hybrid, i.e. both sampling-based and frontier-based, framework that is able to cope with the issue of odometry drift when exploring indoor environments due to the absence of absolute localization, e.g. through GNSS. The second approach is FUEL, which introduces a frontier-based exploration methodology which computes the ’drones path as an optimized non-uniform B-Spline. The framework described in this thesis borrows the optimized B-Spline trajectory generation from FUEL and implements it in GLocal. To do this, the original cost function defined by GLocal for each exploration viewpoint was modified and the resulting samples were used to select the initial control points of the B-Spline. Furthermore, we extended the underlying state machine governing the entire algorithm and we revisited the original re-planning logic. The presented system is evaluated in various simulated environments, showcasing the advantages and disadvantages of this method. These evaluations demonstrate its improved state estimation performance and absolute observed volume, albeit at the expense of longer traveled trajectories in big and complex environments. / Utforskning är ett grundläggande problem inom robotteknik som kräver att robotar navigerar genom okända miljöer för att autonomt samla in information om sin omgivning samtidigt som de utför kollisionsfria banor. I det här projektet föreslår vi en metod för att producera jämna banor under utforskningsprocessen i inomhusmiljöer med hjälp av UAV:er för att förbättra batterieffektiviteten och förbättra kvaliteten på posestimeringen. Det utvecklade ramverket bygger på en sammanslagning av två metoder som representerar den senaste tekniken inom autonom utforskning med UAV:er. Den övergripande utforskningslogiken ges av GLocal, en artikel som introducerar en hybrid, i.e. både samplingsbaserad och gränsbaserad, ram som kan hantera problemet med odometridrift vid utforskning av inomhusmiljöer på grund av frånvaron av absolut lokalisering, e.g. genom GNSS. Den andra metoden är FUEL, som introducerar en gränsbaserad utforskningsmetod som beräknar drönarens bana som en optimerad icke-uniform B-Spline. Ramverket som beskrivs i denna avhandling lånar den optimerade B-Spline-banegenereringen från FUEL och implementerar den i GLocal. För att göra detta modifierades den ursprungliga kostnadsfunktionen som definierades av GLocal för varje utforskningspunkt och de resulterande samplen användes för att välja de initiala kontrollpunkterna för B-Spline. Dessutom utökade vi den underliggande tillståndsmaskinen som styr hela algoritmen och vi reviderade den ursprungliga logiken för omplanering. Det presenterade systemet utvärderas i olika simulerade miljöer, vilket visar fördelarna och nackdelarna med denna metod. Dessa utvärderingar visar på förbättrad prestanda för tillståndsuppskattning och absolut observerad volym, om än på bekostnad av längre färdvägar i stora och komplexa miljöer.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.

En kris såsom Coronapandemin är en extrem situation som skiljer sig från normala förhållanden och kräver att rätt beslut tas. Det sätter press på chefen i en organisation att fatta ett beslut som många gånger är improviserat, dels på grund av tidspress och stress, dels på grund av att varje kris är unik där det är otydligare vad som är rätt och fel beslut. Det beslut som chefen tar under en kris kan många gånger skilja sig från hur beslutet hade tagits under en normal situation. Bör chefen göra mer analyser före beslutet tas eftersom krisen är så pass komplex eller bör chefen i stället förlita sig mer på sin magkänsla eftersom krisens komplexitet är alltför omfattande att göra en analys av? Det är en fråga som har fått mycket uppmärksamhet inom beslutsforskning, inte minst under extrema situationer och kriser såsom en pandemi. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur chefer hanterar det improviserande beslutsfattandet som uppstår under en kris. I studien sätts analytiska beslut i kontrast till beslut baserade på intuition eller magkänsla, men öppnar samtidigt upp för en möjlighet att båda kan kombineras. Intervjuer har gjorts med chefer från olika branscher runtom i Sverige för att öka förståelsen för krisbeslut under Coronapandemin. Studien visar att de flesta chefer använder analys eller kombinerar analys med intuition. Endast ett fåtal chefer tenderar att enbart använda intuition. Vidare framkommer det att hur chefen betraktar krisen får en effekt på vilka beslut som tas. Betraktas pandemin enbart som ett hot väljer chefen att fokusera på interna aktiviteter som ämnar lindra pandemins negativa påverkan i organisationen och stödja medarbetarna. Väljer chefen att även betrakta pandemin som en möjlighet så öppnar det upp för externa aktiviteter som kan dra nytta av pandemin, såsom att expandera verksamheten till och bredda kontaktnätverken för nya affärsmöjligheter. I de allra flesta beslut framkommer det att de baseras på ett nära samspel och kommunikation med andra aktörer. Det är sällan som ett beslut tas utan någon som helst kommunikation med någon annan. Denna kommunikation tycks ha motarbetat de negativa effekter som olika biaser medför i besluten. Exempelvis är cheferna mindre partiska när andras perspektiv tas med i beaktning före ett beslut tas. Slutligen tror de flesta cheferna att denna pandemi har gjort dem till en bättre beslutsfattare och vissa tror att tidigare stressfulla situationer och kriser har varit till stor hjälp även under Coronapandemin. / A crisis such as the Covid-19 pandemic is an extreme situation that differs from day-to-day situations and require that the right decisions be made. Such extreme situations put pressure on managers in organizations to make decisions that many times are improvised, in part because of time pressure and stress, and in part because each crisis is unique and makes it harder to know what the right decision is. The decisions managers make during a crisis are often different from how those decisions would have been made during a normal situation. Should the manager analyse the situation before the decision is made because the crisis is so complex, or should the manager instead follow his or her gut feeling because the crisis’ complexity is too overwhelming to possibly analyse? Such a question has received much attention in research of decision making, not least under extreme situations and crisis such as a pandemic. The purpose of this study is to increase the understanding of how managers deal with the improvised decision making that occur during a crisis. This study contrasts analytical decisions to intuitive decisions, while at the same time opens for the possibility that both styles of decision making could be combined. Interviews have been made with managers from different industries throughout Sweden to increase the understanding of crisis decision making during the Covid-19 pandemic. The study shows that most managers use analysis or combine analysis with intuition. Few managers tend to use intuition only. Furthermore, this study shows that the way the manager views the crisis can affect the decisions that he or she makes. If the manager views the merely as a threat, he or she will tend to focus on internal activities aimed at reducing the negative effects caused by the pandemic on the organisation and their members. If the manager chooses also to view the pandemic as an opportunity, it can lead to external activities that can take advantage of the pandemic, by for example expanding their business and business network. The study shows that most decisions have been made through communication and interplay with other actors. Only few decisions have been made without any communication or interplay whatsoever. The fact that most decisions have been made through communication with others seem to have reduced the effect of different biases. Managers have become less partial when other people’s perspectives have been included in the decisions. Finally, most managers believe that this pandemic has made them a better decision maker, and some believe that prior stressful situations and crisis have greatly assisted them during this pandemic.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter det civila näringslivet har att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel under en säkerhetspolitisk kris. Utvecklingen av vårt Totalförsvars har återigen blivit en aktuell fråga, kopplat till det säkerhetspolitiska läget i Europa idag. Det svenska Totalförsvaret syftar till att det civila försvaret tillsammans med Försvarsmakten gemensamt ska stärka samhällets motståndskraft. Ett starkt och robust civilt försvar är en förutsättning för att samhället ska kunna stödja Försvarsmakten under kriser och krig. Metoden som har varit vår ledstång under studien bygger på en induktiv ansats med ett explorativt förhållningssätt. Själva datainsamlingen och bearbetningen av den har varit kvalitativ, där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av respondenter från både näringslivet och Försvarsmakten. De insamlade data i form av intervjuunderlag har analyserats, kodats och grupperats i teman enligt metoden tematisk analys. Resultatet från studien visar på att Sverige inte längre har den förmåga till krisberedskap som vi hade i slutet av 1990-talet och där regeringen slutligen upphävde förordningen kring motorreparationstjänsten. Vårt insamlade underlag visar dock på att såväl statliga offentliga utredningar, som myndigheter och det civila näringslivet ser ett behov och möjlighet till att kunna återskapa någon form av samverkan mellan civila företag och Försvarsmakten för att öka tillgängligheten på försvarsmaktsgemensam materiel. Studien har kommit fram till att Sverige har förutsättningar för att kunna bygga upp en krisberedskap kring reparations- och underhållstjänst i likhet med den vi hade före juni 2007. I denna nya krisberedskap har civila företag en uppgift i att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel vid kriser, väpnat angrepp och krig. / The purpose of this thesis has been to investigate what opportunities the commercial industry has to support the Armed Forces with repair and maintenance services of armed forces common equipment during a security policy crisis. The development of our Total Defence has once again become a topical issue, linked to the security policy situation in Europe today. The Swedish Total Defence aims to ensure that civil defence, together with the Swedish Armed Forces, jointly strengthens the overall resilience of society. A strong and robust civil defence is a prerequisite for society to be able to support the Armed Forces during crises and war. The method that has been our guidance during the study is based on an inductive approach with an exploratory approach. The data collection and its processing has been qualitative, where the data collection has been carried out through semi-structured interviews of respondents from both the commercial industry and the Swedish Armed Forces. The collected data in the form of interview data has been analysed, coded and grouped into themes according to the method of thematic analysis. The results of the study show that Sweden no longer has the capacity for crisis preparedness that we had in the late 1990s and where the government in the end repealed the regulation on the Total Defence repair and maintenance service. However, our collected data shows that both government public inquiries, as well as authorities and the commercial industry, once again see a need and opportunity to recreate some form of collaboration between civilian companies and the Armed Forces in order to increase the availability of joint armed forces equipment. The study has concluded that Sweden has the prerequisites to be able to establish a repair and maintenance service similar to the one we had before June 2007. Where civilian companies have a role in supporting the Armed Forces with the repair and maintenance service of armed forces common equipment in the event of crises, armed attack or war.

This study is about crisis management for Karlstad Municipality as an event city and how the city'sevent actors have survived before, during, and after the pandemic. To get a deeper understandingof the informants' strategy for survival through and after the crisis, 7 workers in event companieshave been interviewed. The informants represent companies operating within KarlstadMunicipality. Several studies have been published in connection with the Covid-19 pandemic,however, fewer studies explain business development after the pandemic. The study also focuseson the innovations that event companies have adopted during and whether these remain after thepandemic. By studying these event companies within Karlstad Municipality, a picture is generatedof how Karlstad has fared as an event city where the restrictions stopped events from taking place.The study analyzes the strategies used by the event companies and their effectiveness.Communication has been identified as the most common strategy initially in times of crisis. Otherstrategies used are cooperation between actors, finding new ways to operate without violating therestrictions, and saving on various expenses. Innovation has also been used as a strategy to survivethe pandemic and its restrictions. Innovations became common and useful during the pandemic;the study shows how these innovations were often only temporary and did not lead to furtherdevelopment after the pandemic. Digitalization has been a popular innovation where apps, livestreams, and other types of digital solutions are used as a solution instead of organizing events.These were initially seen as the new reality, in fact, digital innovations were side-lined oncerestrictions were released, and on-site events were possible as usual again. The study shows thatdigitalization has become increasingly common, but that it cannot replace events on site. Visitorsand event organizers value events, this study does not see that any innovation at the moment canreplace the experience of on-site events. / Studien handlar om krishantering för Karlstad kommun som evenemangsstad och hur stadensevenemangsaktörer har överlevt innan, under och efter pandemin. För att få en djupare förståelseför informanternas strategi för överlevnad genom och efter krisen har 7 arbetare inomevenemangsföretag intervjuats. Informanterna representerar företag som verkar inom Karlstadkommun. Flera studier har skapats i anslutning till Covid-19 pandemin, däremot finns det färrestudier som förklarar företagsutveckling efter pandemin. Studien fokuserar även på de nyainnovationerna som företag tagit till sig under pandemin och ifall dessa är kvar efter pandemin.Genom att studera dessa evenemangsföretag inom Karlstad Kommun genereras en bild för hurdet gått för Karlstad som en evenemangsstad där restriktionerna satte stopp för evenemang att ske.I studien analyseras de strategier som evenemangsföretagen använt sig av samt hur effektiva dessahar varit. Kommunikation har ställts fram som den mest vanliga och användbara strategin till enbörjan vid kris. Andra strategier som används är framför allt samarbeten mellan aktörer, att finnanya sätt att vara verksamma utan att bryta mot restriktionerna och att spara in på olika utgifter.Även innovation har använts som strategi för att överleva pandemin och dess restriktioner.Innovationer blev vanligt och användbart under pandemin, studien visar hur dessa innovationerofta endast var tillfälliga och inte lett till vidare utveckling efter pandemin. Digitalisering har variten populär innovation där appar, live streams och andra typer av digitala lösningar används somlösning i stället för att arrangera evenemang. Dessa sågs till en början som den nya verkligheten, isjälva verket blev digitala innovationer åsidosatta när Folkhälsomyndigheten tog bortrestriktionerna och evenemang på plats var möjligt som vanligt igen. Studien ser att digitaliseringhar blivit allt vanligare men att den inte kan ersätta just evenemang på plats. Besökare ochevenemangsföretag värdesätter evenemang, denna studie ser inte att någon innovation som förtillfället kan ersätta upplevelsen av evenemang på plats.

The Russian invasion of Ukraine in February 2022 set Europe in sorrow, distress, and emergency. The North Atlantic Treaty Organization (NATO) is something Sweden has refrained from joining due to the country’s neutral stance. However, despite Sweden's long-standing neutrality of over 200 years, it was abandoned within only weeks. The short timeframe of decision-making raised questions about the level of rationality in the decision of the Swedish NATO application. Scholars and researchers have through different methods and theories attempted to explain this unpredictable shift, but still, the process appears to lack a clearly defined rationale. This case study seeks to understand the decision-making process of the government in times of crisis, examining how the rationality of such decisions may have been compromised by analyzing secondary data. The aim is to address the research gap, concerning the rapid and framed process for Sweden to join NATO. Analyzing the decision through the lens of Bounded Rationality Theory, applying variables such as (1) time pressure, (2) cognition, and (3) access to information (Simon, 1947), the possibility arises to shred light on the factors contributing to Bounded Rationality in the Swedish NATO process. These aspects were all present in the Swedish NATO process. In combination with characteristics of a government in crisis (Boin, Hart, Stern & Sundelius, 2005), one can to a great extent understand the significant shift in stance towards NATO membership, given that governments tend to act differently when being subject to a crisis. It can be concluded that rationality was significantly bounded by limited access to information, to some extent by the ability to process information, and comprehensively by the constraints of time pressure. The Swedish NATO process, consisting of a government amid a crisis, was subject to and exemplifies Bounded Rationality in decision-making.

This paper aims to explore how religious and spiritual experiences are conveyed in Karin Boye's novel Kris (English translation: Crisis). I study these experiences in the novel by using the French philosopher and mystic Simone Weil's theories of affliction and decreation. The study seeks answers to the following questions: which experiences in the novel are presented as Malin's spiritual experiences? How does Boye portray these spiritual experiences? What can we learn about Malin's spiritual experiences through Weil's theories of affliction and decreation? Affliction is a word that Weil uses to describe a specific suffering. Decreation is a term connected to Weil's idea that the only freedom humans are allowed is to give their consent to God, and give up their created self to become an uncreated self. The result of my analysis is not that Weil's concepts fit perfectly with what happens to Malin in the novel. But her philosophy proves to be useful when it comes to analyzing how Malin must suffer to learn how to uncreate herself, to be able to grow and develop a new self. This happens when she starts questioning the hierarchies that exist in her own family, within the education system, how and what the church teaches and preaches. In the middle of this crisis, she realizes that she is in love with Siv, a woman who she studies with. This love comes with more suffering, but also with a new spirituality that is created through love and light. In her new spirituality she can see things more clearly and it contains more love and light, compared to her earlier spirituality. This love and light are also connected to Weil's ideas in my paper.

Hur förändras gudsbilden vid svåra livshändelser? Vad innebär förändringen (för tron/för den troende)? Syftet med denna uppsats är att bidra till att undersöka frågeställningen genom en enkätundersökning, samt reflektera över frågan och resultatet i relation till systematiskt teologiska röster.Tolv präster och pastorer har generöst delat med sig av sina erfarenheter och tankar i en enkätundersökning. Resultatet av denna empiriska undersökning visar gemensamma drag för de svarande vad gäller förändringens riktning, även om det mellan svaren finns olikheter. Undersökningen stannar inte vid upplevelsen av Guds frånvaro som många upplever mitt i svåra livshändelser, utan tar upp gudsbildens förändring som den beskrivs över tid i relation till svåra livshändelser.Med utgångspunkt i Paul Tillich teologi om tro kan den empiriska undersökningens resultat beskrivas som trosutveckling. I resultatet finns riktningen från förklaring till upplevelse, teologerna Mäster Eckehart och Simone Weil har använts för att reflektera kring detta. En jämförande tolkning med Sofia Camnerin och C. S. Lewis självbiografiska berättelser visar att det finns paralleller till enkätundersökningens resultat. Den bild som framträder utifrån resultatet av 12 enkätsvar och systematisk teologisk analys är att det finns en väg mot tillit när en människa möter svåra livshändelser.

Abstract This essay has been about investigating and analyzing key rights in armed conflicts and howthey are respected in the Syrian war. The essay brings up three key rights and they are- the right to life- torture and other cruel, inhuman, or degrading treatment or punishment- protection of cultural propertyRegarding these rights, questions are formulated- How have the human key rights been respected in the Syrian war?- How does the protection for the key rights look within IHL?- What do the prospects for an acceptable situation look like in short term?The Syrian war started in mars 2011 as a result of the Arabic spring. The situation for Syria’spopulation has gotten worse since the war’s beginning. It has not gotten better during thesenine years despite hard work from UN and other humanitarian organizations. There was along battle against IS who has been defeated, but there are different actors in Syria thatcontinue to fight.Syria’s president Al-Assad is one of them that bears to biggest responsibility for Syria’scrisis, but he gets supported by for example Russia and Iran. Russia was in Syria to fight IS,but fought rebel groups instead, because they were a threat to Al-Assad. Al-Assad wanted itto look like he was protecting Syria from terrorism. He released islamic prisoners to fightthem. Some of the worst battles has happened in Aleppo, which is the most important cityfinancially.A lot of countries are militarily involved and that does not make it better when it’s abouthuman rights in Syria. When I investigate the respect of international humanitarian law inSyria, it shows that fighting parties fail hard to respect IHL. Cruel crimes against the keyrights has happened since the violence got worse. It is a lot of casualties, people get torturedin prisons and a lot of old culture gets destroyed.Syria’s economy has and continues to fall. Syria has the most refugees in the world since thesecond world war, and this civil war is the worst humanitarian crisis in modern time. Syriahad 20 million residents when the war began and now 11 million people is on flight. Syria has100 armed groups, and they are divided. Syria’s population miss access to survival needs andtheir everyday is life threatening. One cause to fatalities in Syria is lack of food, water andcare. At the same time as USA started to pull their forces back, Turkey took in their forces.Turkey thinks that USA approved the offensive when they pulled their forces back, but USAdenies that. Turkey will not interrupt the offensive, but USA wants it to be suspended.In my investigation I have used a legal dogmatic method in form of articles and based on thesources I have interpreted the key rights and their compliance in Syria. I have used literaturestudies in form of news articles, printed literature and books. Key rights in armed conflict andIHL have big roles in this essay. Literature about key rights within international human rightslaw and its application in the Syrian war is central in the analyze. A SWOT analysis is used toget structure for the description and leads to the conclusions used to answer the given questions. 6(37)In the essay I explain the situation in Syria, IHL and key rights role and situation in Syria andwhat the conflict looks like today. My sources highlight events in different areas in Syria, whichare used in the analysis and as answers to the questions:- In armed conflicts it’s very hard to protect the studied key rights and the war in Syria is noexception. There are plenty of tragic examples on how people are killed or tortured. Manyinvaluable cultural heritage has been systematically destroyed or stolen.- IHL was developed to reduce human suffering and to demand a human acting from fightingparties. In an armed conflict it is IHL that rules.- In the Syrian war there’s only one solution that UN has come up with and is pushing for it tobe implemented. That solution is a Syrian owned and Syrian led political process.

Denna uppsats skildrar ett axplock av de upplevelser av samverkan som rådde bland ett antal organisationer i civilsamhällelig och offentlig sektor som under Coronavirus-pandemin 2020 ingick i formaliserade samverkansavtal med varandra i avsikt att stärka Sveriges krisberedskap och minimera de samhälleliga och mänskliga kostnaderna av Covid-19. Dessa civilsamhälleliga aktörer är olika organisationer som skiljer sig åt struktur- och arbetsmetodmässigt – en olikhet som tidigare forskning inom krisberedskap och samverkan med civilsamhället sällan fångar. Upplevelser av samverkan mellan offentlig och privat sektor har undersökts tidigare, men tenderar att belysas från offentliga organisationers perspektiv – något som beskrivs som en besvärande forskningslucka. Syftet med denna uppsats är att belysa krisstödjande organisationers erfarenheter och uppfattningar om kvaliteten på ett samarbete och skillnaderna i dessa upplevelser aktörerna emellan, med ett teoretiskt avstamp i DRC-typologins idealtyper av krisstödjande organisationer. Studien operationaliserar syftet genom att konkretisera fem relevanta variabler under samverkan: de (1) behov, och (2) insatser och roller som karaktäriserar organisationerna – enligt DRC-typologin – som direkta influenser på de (3) utmaningar, (4) fallgropar, och (5) framgångsfaktorer som de upplevt under aktuell samverkan. DRC-typologin används flitigt inom krisberedskapsforskningen och ämnar att genom fyra idealtyper av organisationer öka förståelsen för det extremt heterogena organisationslandskapet, där inblandade organisationer kan ha vida skilda kapaciteter, strukturer, och möjligheter att bistå med krisstödjande insatser.  Uppsatsens undersökande moment utgörs av en fallstudie grundad i 13 djupt kvalitativa intervjuer av representanter för organisationer involverade i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps två samverkansavtal under 2020. Majoriteten av dessa organisationer har någon form av anknytning till Norrbottens län, på grund av den bakomliggande kartläggningsrapporten publicerad av Region Norrbotten i början av 2021 som sådde fröet för den här vidarestudien inom området. Analysen av intervjuerna (som transkriberades till totalt runt 6000 ord) sker genom en innehållsanalytisk metodologi: författaren tar fram tio retoriska forskningsfrågor knutna till de framtagna variablerna och genomför en meningskoncentrering av det transkriberade materialet, för att på så vis förstå kärnan av det empiriska materialet. De intervjuade aktörerna klassificeras genom DRC-typologins idealtyper, och deras uppfattningar av de fem variablerna redogörs för (i en begränsad form). Resultatet av intervjuerna visar bland annat ett stort antal upplevda utmaningar – den variabel som de svarande var mest benägna att diskutera under intervjuerna – men ger också ett viktigt, akademiskt mikroperspektiv på offentliga och civilsamhälleliga aktörers upplevelser av samverkan. Författaren diskuterar detta vidare – med inslag av egna insikter, tolkningar, och slutsatser knutna till de identifierade upplevelserna – i uppsatsens avslutande del. / This thesis recounts a sample of the experiences of civil society and public sector organizations during the cross-sector cooperative agreements instigated by the Swedish Civil Contingencies Agency (SCCA) at the beginning of the Coronavirus pandemic in 2020, the purpose of which were to strengthen Swedish crisis-response and minimize the societal and humane costs of Covid-19. The civil society parties of this agreement all have different organizational structures, internal policies, and areas of operation – a difference that prior research in the area seldom acknowledge. The experiences of actors within these two sectors bound together by cooperative agreements has been studied before, but these studies tend to illustrate their findings through the perspective lenses of the public sector – something that has been described as a problematic trend within the field. The purpose of this thesis is to illustrate crisis-response organizations’ experiences and perceptions of quality of cross-sector cooperative agreements and the differences in these perceptions between the parties, with a theoretical starting point in the DRC-typology’s classifications of crisis-response organizations. The study operationalizes its purpose by concretizing five relevant variables related to cooperation: the (1) needs, and (2) contributions and roles which characterizes these organizations – according to the DRC-typology – as direct influences on the perceived (3) challenges, (4) failures, and (5) successes experienced during these cooperative agreements. The DRC-typology is frequently used within crisis-response research to increase the understanding of individual organizations within an extremely heterogenous landscape using four distinct categories that differentiates between organizations by how they are structured and their capacities to provide aid during a crisis.  The investigatory element of this thesis is comprised of 13 deeply qualitative interviews with representatives of organizations involved in SCCA’s two cross-sector cooperative agreements during 2020. Most of these organizations are in some way connected to Norrbotten County, the primary reason being the surveying study published by the regional government of Norrbotten County in early 2021 planting the seed for this deeper exploration of the topic. The analysis of the interviews (which, transcribed, totaled around 6000 words) is done through a contextual methodology: the author asks the text ten rhetorical question tied to the study’s variables and performs a concentration of the transcribed material to gain access to the contextual core of said material. The interviewed parties are categorized through the DRC-typology, and their perceptions of the five variables are presented (in a limited fashion). The results of the interviews show that involved parties experienced many challenges during the cooperation – the variable interviewees were most prone to discuss – but also contributes an academically important micro-perspective of public- and civil society actors’ experiences of cooperative agreements. The author then discusses these results further – including subjective opinions, interpretations and conclusions tied to these experiences – in this paper’s closing chapter.